Rafael Ospino: “Norra Djurgårdsstaden – blir den hållbar?”

Annons

Kraven på att nya hus skall vara hållbara höjs nu i rask takt. Det faktum att nya hus ofta inte är så bra avseende energiprestanda gör dock att livscykelanalyserna förrycks. Nybyggenas produktionsrelaterade klimatavtryck blir allt större – något som måste kompenseras av drastiskt minskad energianvändning under livstiden. Men hur ser det ut idag?

För några år sedan konstaterades det att ingen av våra miljöstadsdelar höll måttet. Tidningen Byggindustrin hade till en artikel på temat valt rubriken ”Många av husen läcker som såll”. Faktum var att snittet i flera fall låg högre än i det icke renoverade miljonprogrammet!

Utvärderingar av den nyare miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Stockholm visar att inte heller här har de högt ställda förväntningarna infriats. Siffrorna tyder på ett snitt som ligger kring 65 kWh/m2 och år. Vän av ordning kommer då att påpeka att kravet ju var 55 kWh/m2, så då ligger man kanske inte alltför fel? Då skall vi kanske påminna om att kravet för exempelvis Hammarby Sjöstad ursprungligen var satt till 60 kWh/m2. Som en anpassning till verkligheten kom målet att revideras, för att så småningom hamna på 100 kWh/m2. Inte heller detta infriades alltså, med enstaka undantag.

Ett oroväckande faktum är att siffrorna som redovisats för Norra Djurgårdsstaden bygger på projekterade värden. I LTH-rapporten ”Energianvändning i moderna flerbostadshus” (Hans Bagge, 2007) konstaterades det att uppmätt energianvändning i snitt låg 70 % över den beräknade. Ett genomgående problem för byggindustrin är att det som överlämnas sällan fungerar som det var tänkt.

Hur kan det då tänkas bli i Norra Djurgårdsstaden? Till att börja med får vi hoppas att energiberäkningar numera kan utföras med en högre grad av precision. Dessutom så beror avvikelserna mellan predikterad och verifierad energianvändning ofta på att saker inte utförts som projektören förutsatt. Det slarvas med detaljer, komponenter byts ut lite på en höft, och tekniken driftsätts inte korrekt. När det gäller lite mer avancerade teknik tillkommer det faktum att de som skall drifta huset ofta inte får veta hur det var tänkt att fungera – det får de som regel klura ut själva, ofta med negativt resultat. Slutligen har vi det faktum att de som projekterar ofta utgår från teoretiska värden, som inte överensstämmer med faktiska, allra helst efter några års drift. Detta är väl kända fakta, så dessa missar har man kanske eliminerat i Norra Djurgårdsstaden.

Annons

Det har gjorts satsningar för att nå ut med information om hur vi skall gå till väga för att hus skall fungera som det är tänkt. Undertecknad har själv genomgått utbildning som handledare för Energibyggare. Denna utbildning är, trots vissa brister, ett steg i rätt riktning. Men tyvärr har det visat sig att intresset hos de som faktiskt bygger husen är ganska svalt. De har händerna fulla med att bygga bostäder!

Även i projekteringsledet är det svårt att nå ut med informationen. Dels finns det inga rutiner för erfarenhetsåterföring, vilket gör att många gör som de gjorde sist, utan att veta huruvida det funkar eller inte. Jag har genom åren hållit säkert 700 utbildningar hos konsultbolag, och när jag härom året höll en utbildning på ett bolag som projekterat ett antal hus som fått stora problem blev de mäkta överraskade: ”Det hade vi ingen aaaning om – vi får aldrig veta hur grejjorna funkar om det inte är katastrof”. Och katastrof var det ju inte – det var ju snarare normaltillstånd …

Eftersom Sverige inte längre är det byggnadstekniska föregångsland det en gång varit, så kommer aktuella kunskaper om hur saker skall projekteras och driftsättas numera ofta från EU. Exempelvis finns det standarder för hur värmesystem skall projekteras och driftas, men tyvärr är det väldigt få som känner till dem. Och jag har aldrig sett en referens till dem i en bygghandling från Norra Djurgårdsstaden. Som en företrädare för bygg- och fastighetsbranschen sa: ”Ännu en standard ingen bryr sig om!”

Vill du läsa mer av Rafael? Kika in på hans blogg Hållbarhet eller Grönmålning.