“Digitalt stöd för stadsutveckling gör processen och dialogen med de som involveras både säkrare och bättre. När alla ser hur och varför olika lösningar påverkar miljön blir samtalen konstruktiva och besluten bättre”.
Orden tillhör Oskar Berglund, kommunanställd i Malmö och som leder detaljplanearbetet med ett nytt stadsutvecklingsområde där. Kommunerna är nyckelspelare i den nordiska stadsutvecklingen, där samtliga länder uttalat att de vill gå i frontlinjen för en hållbar utveckling. Allt fler kommunala stadsplanerare nu börjar använda digitala stöd som Spacemaker i sina ansträngningar att hantera den urbana planeringens komplexitet och för att skapa bästa möjliga stadsmiljöer för kommande generationer.
I de nordiska länderna har vi planeringsprocesser som i grunden uppvisar stora likheter och där kommunerna ses som viktiga och engagerade samarbetspartners under hela projektet. Något som också är gemensamt för samtliga nordiska länder är utmaningarna: det ställs nya krav på hållbarhet, förbättrade boendekvaliteter och strängare regler, samtidigt som projekten ska hålla sina tidplaner och kostnadsramar.
De nordiska ländernas regeringar har också högt ställda klimatmål, vilket sätter ytterligare tryck på redan pressade stadsplanerare. Trenden är större och tätare projekt som ska byggas smartare och helst på kortare tid än tidigare. Dessutom blir social hållbarhet oftare ett uttalat mål i projekten, vilket kräver ännu mer avancerad planering.
En annan viktig fråga är transparens, att ge alla intressenter i planeringsprocessen en klar bild av hur designförslagen påverkar dem och deras prioriteringar. Och det finns ett behov av att förse dem med bevis för detta, så att inte processen stannar upp. Detta är smärtsamma problem för alla stadsplanerare i de nordiska kommunerna. Intelligenta, datadrivna planeringsverktyg vinner därför allt mer intresse bland kommunerna som medel att utveckla nya arbetssätt.
Vi har i våra kontakter med kommuner runt om i Norden sett flera exempel på hur de tagit till sig möjligheten att använda datadriven planering. I finländska Vantaa har kommunen använt sig av det för att se hur olika förslag till utformning påverkar slutresultatet och för att fatta beslut från en mängd olika information. Ett sådant exempel är bulleranalyser, som genom digitalt stöd varit möjliga att utföra tidigare än vad som är brukligt och då bland annat kunna ta hänsyn hur hastighetsbegränsningar i området påverkar olika förslag under planeringen.
I norska Bodø har kommunen varit rejält involverade när fastighetsutvecklaren Clemens Eiendom använt ett digitalt verktyg i flera projekt och där plattformen underlättat samarbetet mellan de involverade parterna från första stund och på så sätt kunnat arbeta mer iterativt och analysdrivet.
Från Sverige hämtar vi exempel från Norrköping som till 2035 beräknas ha 175 000 invånare mot dagens 140 000, och behöva bygga 15 000 nya bostäder. Även här finns insikten om att stadsutveckling blir allt mer komplex, att det ställs fler krav på den byggda miljön, inte minst när det gäller att ta hänsyn till klimatförändringarna.
Att planera för den mängden bostäder som många av kommunerna runt om i Norden behöver är komplext med flera intressenter, många olika mål och faktorer att ta hänsyn till och där processen ofta tar lång tid. Med vår bakgrund i arkitekturen, ena foten i AI-tekniken och vår passion för innovation i alla dess former är vi övertygade att en viktig del av lösningen står att finna i att ta datadrivna beslut.
För vi behöver inte längre gissa när det kommer till stadsbyggnad. Informationen och möjligheten att använda den i våra beslut finns, det är upp till oss att ta den med oss i våra beslut.
Anders Wester,
Spacemaker
