Översvämningar, värmeböljor och stormar påverkar människor, byggnader och Sveriges infrastruktur. SGBC (Sweden Green Building Council) har nu släppt rapporten Från sårbarhet till motståndskraft – Så klimatanpassar vi den byggda miljön. Rapporten identifierar flera systematiska problem som hindrar klimatanpassningen och presenterar förslag för hur Sveriges byggda miljö kan göras mer motståndskraftig.
Klimatanpassning har snabbt blivit en central samhällsfråga. Nästan 44 procent av svenskarna anser att klimatanpassning är ett av de tre mest betydelsefulla hållbarhetsområdena i landet.
I SGBC:s nya rapport Från sårbarhet till motståndskraft – Så klimatanpassar vi den byggda miljön understryks att klimatanpassning inte bara är en fråga för framtiden. I Sverige har temperaturen stigit snabbare än det globala genomsnittet. Förekomsten av extrem nederbörd ökar och följderna visar sig genom skador på byggnader, störningar i kritisk infrastruktur samt stigande försäkringspremier och ökande kostnader för kommuner och fastighetsägare. Under 2024 rapporterades omkring 19 000 skadeärenden kopplade till naturkatastrofer i Sverige, med utbetalningar på över 1,1 miljarder kronor.
Fem strukturella hinder
”Klimatanpassning är inte en marginaliserad miljöfråga. Den berör människors säkerhet, fastighetsvärderingar, försäkringsmöjligheter och hur starkt samhället står emot klimatförändringar,” säger Lotta Werner Flyborg, vd på SGBC.
Rapporten pekar ut fem strukturella hinder för klimatanpassningen; snedvriden ansvarsfördelning, osäker finansiering, olika typer av riskbedömningar, krav som formuleras sent i processen samt bristande uppföljning.
Bland de rekommendationer som ges till staten framhävs vikten av att klargöra ansvarsfördelningen, skapa hållbara finansieringsmodeller, etablera statligt stöd för stora klimatanpassningsprojekt, utveckla gemensamma riktlinjer för klimatscenarier och riskanalyser samt inrätta en nationell uppföljning av effekterna. SGBC uppmanar kommuner, beställare och fastighetsägare att tidigt integrera klimatanpassning i detaljplaneringen, ställa krav i markanvisningar och upphandlingar samt att alltid inkludera klimatriskbedömningar i den fortlöpande förvaltningen.
Viktigt att säkerställa klimatkraven
”Det mesta av det som behövs är redan möjligt. Verktygen finns, men de används inte tillräckligt konsekvent. Vi behöver gemensamma och rimliga spelregler för ansvar, finansiering och uppföljning. Vi behöver också säkerställa att klimatkraven faktiskt får genomslag i färdiga projekt. Där kan certifiering och oberoende verifiering spela en viktig roll”, säger Lotta Werner Flyborg.
