Vad krävs för att användningen av solenergi ska öka och vilka lösningar ser politikerna? I ett tidigare nummer av Hållbart byggande (HB4 2017) lät vi Centerpartiet och Miljöpartiet duellera om detta medans övriga riksdagspartier och Svensk Solenergi fick ge sin syn på frågan.

Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk talesperson, Centerpartiet

Richard Nordin

Vilka är de tre främsta åtgärderna för att öka användningen av solenergi som Centerpartiet varit med och bidragit till enligt dig?

Vi har hela tiden bekämpat solskatten, det är en principsak att man inte ska betala skatt för något som man själv producerar enligt oss.

Sedan har vi alltid haft med investeringsstödet för solenergi i våra budgetar.

Vi tog fram förslaget om skattereduktion på 60 öre per kilowattimme när vi satt i regeringen. Den klubbades i Alliansens budget för 2015, den som vann i riksdagen när det blev lite kaos efteråt med hot om extraval.

Nämn tre förslag på hur ni vill öka solenergiutbyggnaden framöver och hur ni just nu arbetar med dem?
(Richard Nordins svar på denna fråga uppdaterades 2018-04-25 efter att samtliga av de intervjuade fått frågan om något nytt tillkommit i deras arbete sedan svaren lämnades i december 2017)

Vi har lanserat Grönt avdrag. Istället för krångliga bidragsansökningar och att ligga ute med pengarna i flera år i hopp om ett bidrag som kanske inte kommer, får du istället solcellsstödet direkt på fakturan precis som med ROT eller RUT. Detta separata avdrag gäller solceller, solvärme, hemmabatterier, laddboxar och annan smart elektronik för hemmet. Det är snabbt, rakt och enkelt och ger dig lika mycket tillbaka som regeringens krångliga bidragssystem.

Vi vill också att fler ska få vara med och sätta upp solceller, även de som inte har egna hus. Bor man i lägenhet ska man kunna ha en andel i en solpark. Vi tror även att det bli billigare ifall det blir möjligt för flera fastigheter att dela på solcellsanläggningar.

Förenkla reglerna – tillåt grannar att dra elkablar till varandra för att dela på solenergin och slopa bygglovskravet där det inte är byggnadsminnen.

Vad tycker du om Miljöpartiets förslag (se nedan)? Finns det något ni kan samarbeta kring och något som ni vill göra annorlunda?

Jag tror vi är överens om de stora dragen och vill samma sak. Hade regeringen inte sänkt ROT-avdraget hade vi dock redan haft sol-ROT och kunde ersätta stora delar av solcellsbidraget med det systemet som är både enklare och snabbare.

Lise Nordin, energipolitisk talesperson, Miljöpartiet

Lise Nordin Foto: Fredrik Hjerling

Vilka är de tre främsta åtgärderna för att öka användningen av solenergi som Miljöpartiet varit med och bidragit till enligt dig?

Miljöpartiet har genom regeringsarbetet infört en rekordstor satsning på investeringsstödet för solceller. Från 2018 och kommande år kommer 915 miljoner kronor att betalas ut i investeringsstöd årligen  vilket kan jämföras med 50 miljoner kronor som stödet uppgick till under den förra mandatperioden. Vi räknar med att alla som står i kön för investeringsstödet kommer att få det utbetalt vid årsskiftet.

Sedan har vi, sedan 1 januari 2017 slopat momskravet för alla med solcellsproduktion som säljer överskottsel. Det har vi gjort genom ett undantag för alla med omsättningsgräns upp till 30 000 kronor vilket omfattar alla villaägare.

Vi införde även en skattereduktion den 1 januari 2015 som ger alla villaägare 60 öre per kilowattimme i ersättning för den överskottsel som säljs ut på nätet.

Nämn tre förslag på hur ni vill öka solenergiutbyggnaden framöver och hur ni just nu arbetar med dem?

Det finns fler saker som behöver göras. Det ena är att slopa bygglovskravet för solceller, exempelvis att kravet på bygglov tas bort för standardanläggningar. Just nu varierar det kravet från kommun till kommun. Regeringen har tillsatt en utredning om ett nationellt slopat bygglovskrav.

Det andra är en vidgad skattereduktion, idag gäller skattereduktionen bara om man har anläggningen på sin egna fastighet, Miljöpartiet vill att det ska gälla även andelsägda solenergianläggningar. Även där har vi fått till en statlig utredning.

Och det tredje vi vill göra är att utforma investeringsstödet på sikt till ett stöd som betalas ut automatiskt, exempelvis en så kallad Sol-ROT. Det är ett förslag från Energimyndigheten som vi just nu undersöker hur vi kan genomföra.

 Vad tycker du om Centerpartiets förslag? Finns det något ni kan samarbeta kring och något som ni vill göra annorlunda?

Centerpartiet delar vår ambition att alla oavsett boendeform ska vara med och sätta upp solceller. Det framgår inte av Rickards svar hur Centerpartiet vill underlätta det. Regeringen har som sagt satt igång en statlig utredning med uppdrag att vidga skattereduktionen till att också omfatta de som äger andelar i en solcellspark eller vindkraftspark.

De andra förslagen kring automatiskt utbetalt stöd exempelvis ett ROT-avdrag, rätt för grannar att dela energi förutsatt att det är juridiskt möjligt och slopat bygglovskrav har vi samma vision kring. Det avgörande är att politiskt prioritera frågorna om solenergi och att ha regeringspartners där man kan få igenom förslagen så att det inte stannar vid att vara en vision. Det är ju nu det händer. Skattereduktion, nationell solelstrategi, storsatsning på investeringsstödet och slopat momskrav har blivit verklighet med Miljöpartiet i regering.

Övriga riksdagspartier fick frågan:
Vill ni se en ökad användning av solenergi i Sverige och vad vill ni i så fall göra för att öka den användningen?

Jens Holm, miljöpolitisk talesperson, Vänsterpartiet

Vänsterpartiet tycker att Sverige ska följa länder som Tyskland och Kina och satsa på en storskalig utbyggnad av solenergi. Vi har bidragit till kraftigt höjda stöd till solceller i statsbudgeten. Alla som tankar ut mikroproducerad förnybar energi från t ex sol och vind ska kunna få betalt för den på det allmänna elnätet genom nettodebitering. Vi vill höja kraven på energiprestanda vid renoveringar och nybyggnation för att ytterligare stimulera energieffektivisering och solenergilösningar. Vi behöver också ett långsiktigt planeringsmål för utbyggnad av både solel och solvärme. På så sätt skulle industri och offentlig sektor ges långsiktiga spelregler och våga investera mer i solenergin.

Åsa Westlund, ledamot i Näringsutskottet, Socialdemokraterna

Vi socialdemokrater står bakom energiöverenskommelsen som har ett mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040, i det kommer solenergi spela en allt viktigare roll. Därför vill vi gynna utbyggnaden av solenergi genom bland annat kraftigt ökat solcellsstöd.

Redan i år har regeringen förstärkt stödet med 200 miljoner kronor och för 2018 med 525 miljoner kronor. Stödet till hushåll som sätter upp solceller på taket föreslås höjas, från dagens 20 procent till 30 procent av investeringskostnaden. Därtill vill vi se över stödets utformning och ansökningsförfarande för att förenkla det. Vi tittar också på om det går att göra ett generellt undantag för bygglovskrav för solpaneler för att det ska bli snabbare och enklare.

Lars Tysklind, miljöpolitisk talesperson, Liberalerna

Liberalerna välkomnar all form av fossilfri energiproduktion och ser därför mycket positivt på en ökad användning av solenergi i Sverige. Solenergi har en tydlig potential och ökad mångfald minskar också sårbarheten i energisystemet.

Vi är dock emot att välutvecklad teknik, som solenergi, subventioneras med skattemedel. Inte ens solbranschen själv är positiv till statliga bidrag eftersom det försenar utbyggnaden. Marknaden för solceller har all möjlighet att utvecklas på egen kraft utan att vara beroende av statliga bidrag, som innebär utebliven prispress.

Liberalerna vill däremot ha förenklade byggregler för solceller på tak och att skatt på småskalig elproduktion tas bort.

Lars Hjälmered, närings- och energipolitisk talesperson, Moderaterna

Ja. Moderaterna är ett teknikvänligt parti. Ny förnybar energi har spelat, och kommer spela, en allt större roll i moderna och rena energisystem. Det bidrar till att minska koldioxidutsläpp samtidigt som det skapar nya jobb- och exportmöjligheter för svensk energiteknik. Moderaterna ser positivt på en ökad användning av all form av förnybar energi. Men det är inte politikens roll att bestämma i vilken form eller skepnad detta ska ske. Som hjälp för ny förnybar energi har vi ett teknikneutralt elcertifikatsystem där alla rena kraftslag är välkomna. Om framtidens genombrott sker inom sol, vind, våg eller något annat är omöjligt att veta idag. Att då stänga dörren eller enbart öppna den för något kraftslag vore olyckligt.

Penilla Gunther, Energipolitisk talesperson, Kristdemokraterna

Solenergi är en viktig klimatsmart del i vårt energisystem. Det är en teknik med stor utvecklingspotential. Vi Kristdemokrater vill nu se att produktionsstöd börjar riktas om för att i högre grad understödja nya tekniker inom bland annat solenergi och i lägre grad gynna mogen teknik.

Mattias Bäckström Johansson, energipolitisk talesperson, Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna vill ta bort de skattelättnader och de stöd med skattebetalarnas pengar som finns för solenergi idag. Detta är ett led i en övergripande energistrategi som syftar till att göra marknadsförutsättningarna mer jämbördiga mellan de olika energislagen. Det är även viktigt att aktörerna på en öppen och fri elmarknad baserar sina investeringsbeslut på riktiga prissignaler för att det ska vara hållbart över tid.

Det finns även en överhängande risk med att de som har investerat i solenergi i efterhand kan känna sig lurade eller att det var utan risk, då staten i stor omfattning har gått in och subventionerat investeringen. Detta kan vi se exempelvis med många vindkraftsexploatörer som var tidigt inne i elcertifikatssystemet och där nu konkurs väntar för många och där man förväntar sig ytterligare politiska subventioner då man underskattat risken att agera som producent.

Sverigedemokraterna vill däremot underlätta för småskaliga aktörer med mer flexibla regler som tillåter fler aktörer att agera på elmarknaden och där man inte ska diskrimineras av sin storlek.

I krönikan “Bättre med långsiktiga regelförenklingar än kortsiktiga stöd” ger Svensk Solenergis talesperson Johan Lindahl sin syn på saken.