Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Svenskar tror på sol och vind som framtidens energikällor

Teknik- och arkitektkoncernen Projektengagemangs senaste undersökning visar att svenskarna tror på sol, vind och vatten som de energikällor vi kommer att se mest av år 2050.

Anneli Hidalgo 2 januari, 2019 • 1 minuts läsning
Svenskar tror på sol och vind som framtidens-energikällor

Tre av fyra svenskar tror, enligt undersökningen, att solenergi kommer att vara den främsta energikällan i framtiden. Förutom solenergi tror 57 procent av de tillfrågade att vindkraft kommer att generera den el vi behöver, medan 50 procent tror på vattenkraft.

Jämtlänningar tror mest på solenergi

Bara var fjärde svensk tror att kärnkraft kommer att ingå i den framtida energimixen. Den energikälla som svenskarna har lägst förtroende för är kraftvärme. Endast sex procent tror att det kommer vara en vanlig energikälla i framtiden. Men synen på de olika energislagen skiljer sig åt i landet. Jämtlänningarna är mest positiva till solenergi, hela 83 procent tror att det blir den främsta energikällan i framtiden. Norrbottningarna är däremot inte lika övertygade, där tror endast 61 procent på solenergin. Blekingeborna och boende i Dalarna har ett fortsatt högt förtroende för kärnkraften då 37 respektive 36 procent tror på energikällan, något som kan jämföras med rikssnittet som ligger på 27 procent.

– Den rekordvarma sommaren i kombination med slopat krav på bygglov för solceller och sjunkande priser på både solpaneler och batterier för lagring har gett privatmarknaden för solenergi en rejäl skjuts. Att allt fler privatpersoner upptäckt fördelarna med denna energikälla gör det enklare för oss samhällsbyggare att nyttja och integrera förnybara energikällor i utvecklingen av hållbara städer, säger Nicke Rydgren, strategichef på Projektengagemang.

Samhällsbarometern 2018 är gjord av Projektengagemang och undersökningen har genomförts av Kantar Sifo. Totalt har 3 000 personer i Sverige mellan 18 till 74 år deltagit i studien.



ANNONS

Nyhet!  Hunton Nativo® LooseFill DIY

Nu har Hunton lanserat Nativo® LooseFill DIY, en gör-det-själv-produkt som passar för mindre och enklare isoleringsprojekt.

Sponsrat innehåll 2 november, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - NY rätt storlek
Hunton Nativo® LooseFill DIY

Nativo® LooseFill DIY är träfiberbaserad lösull som gör det enkelt och effektivt att isolera på egen hand. Produkten passar för små och enkla isoleringsprojekt och är särskilt lämplig där det finns många installationer och rör, eller vid mindre renoveringar i trånga utrymmen.

Varför välja Hunton Nativo® LooseFill DIY?

Enkel att använda

Häll ut och fördela jämnt – inga specialverktyg eller fackkunskap behövs. Förpackningen innehåller 8 kg lösullsisolering av träfiber, vilket motsvarar cirka 1 m² isolering med 20 cm tjocklek i bjälklag och cirka 0,8 m² på vind.

Fyller bra där andra lösningar inte kommer åt

Nativo® LooseFill DIY fyller effektivt runt rör, ledningar och installationer i torra och trånga utrymmen, där skivisolering eller inblåst lösullsisolering inte är ett alternativ. OBS! Användning av isolering runt skorstenar och värmeinstallationer ska alltid utföras i enlighet med gällande brandkrav, avståndskrav och tekniska föreskrifter.

Behaglig att arbeta med

Kliar inte och är skonsam mot huden. Vid hantering rekommenderar vi alltid att använda dammask.

God isoleringsförmåga och fuktreglering

Bidrar till ökad komfort med goda isolerande och fuktreglerande egenskaper.

Lågt klimatutsläpp

Nativo® har lägre klimatutsläpp än marknadsledande mineralull*.

Brandmotstånd

Nativo® Träfiberisolering är impregnerad med ett brandhämmande medel, som är en blandning av ammoniumsalter (ammoniumsulfat/ammoniumfosfat). Detta är en kemisk förening som även används i brandsläckare. Isoleringen är helt fri från bromerade flamskyddsmedel.

Så använder du Nativo® LooseFill DIY

  1. Öppna säcken och häll lösullen direkt där den behövs.
  2. Jämna sedan ut lösullen till önskad tjocklek.

I golvkonstruktioner mot mark och i bjälklag rekommenderar Hunton att lösullen komprimeras lätt för att motverka sättningar över tid.

Nativo® finns också tillgänglig som skivisolering samt lösull för Hunton sina Nativo certifierade partners som blåser in isoleringen.

Gratis rådgivning

Vill du veta mer om Hunton och deras produkter?  Kontakta oss här.


Dela artikeln

CCS-cement ger betong med 85 procent lägre klimatpåverkan i Marievik

Betong med cement baserat på koldioxidinfångning används nu i Signalhuset i Stockholm. Enligt projektparterna har betongen 85 procent lägre klimatpåverkan än branschreferensen – ett konkret exempel på hur ny cementteknik kan förändra byggandets materialval.

Mikael Häggblad 4 november, 2026 • 3 minuters läsning
Cement med koldioxidinfångning i Marievik bidrar till lägre
Visionsbild: Signalhuset i Marieberg

I ombyggnaden av Signalhuset i Marievik används betong tillverkad med Heidelberg Materials CCS-cement evoZero. Bakom satsningen står AMF Fastigheter, Skanska och Heidelberg Materials, som tillsammans vill minska klimatpåverkan från byggprojektet.

Betongen, Skanska Husbetong 80, uppges ha 85 procent lägre klimatpåverkan än branschreferensen i Svensk Betongs vägledning. Marievik blir därmed ett av de första stadsutvecklingsprojekten där cement med koldioxidinfångning används.

– Om bygg- och fastighetsbranschen ska lyckas med klimatomställningen behöver vi samarbeta och omsätta nya lösningar i praktiken. I Marievik arbetar vi tillsammans med partners som delar ambitionen att minska byggandets klimatpåverkan, och visar vad som är möjligt redan idag, säger Kenneth Öberg, projektchef på AMF Fastigheter.

Koldioxid fångas in vid cementtillverkningen

Cementtillverkning står för betydande koldioxidutsläpp, både genom den kemiska process där kalksten omvandlas till cement och genom energin som krävs i produktionen. CCS, Carbon Capture and Storage, innebär att koldioxiden fångas in innan den når atmosfären, transporteras vidare och lagras permanent.

Heidelberg Materials producerar evoZero vid sin cementfabrik i Brevik i Norge, där koldioxidavskiljningsteknik har installerats. Tekniken bygger på aminbaserad infångning. Cementet används därefter som bindemedel i betong, med ambitionen att behålla materialets tekniska egenskaper samtidigt som klimatavtrycket minskar.

– Utvecklingen av CCS och evoZero är ett tekniksprång som vi arbetat för under lång tid. För att ny teknik ska göra skillnad krävs partners som delar ambitionen att driva utvecklingen framåt. Därför är vi glada över att tillsammans med AMF Fastigheter och Skanska få bidra till Marievik och Signalhuset, där Heidelberg Materials dessutom kommer att etablera sitt nya svenska huvudkontor, säger Magnus Ohlsson, vd Heidelberg Materials Cement Sverige.

Flera vägar till minskad klimatpåverkan

För Skanska är användningen av CCS-cement en del av arbetet med att minska betongens klimatavtryck. Företaget framhåller att olika projekt behöver olika lösningar och att nya materialalternativ måste prövas och utvärderas.

– För att minska byggandets klimatpåverkan behöver vi samarbeta i hela branschen och pröva flera vägar bort från konventionell betong. Det finns inte en enda lösning som passar överallt, därför testar och utvärderar vi olika alternativ. Betongen i Signalhuset är ett av dem och ett viktigt exempel på vad vi kan åstadkomma när beställare, entreprenör och materialleverantör driver utvecklingen tillsammans, säger Sara Löfgren, regionchef Skanska Sverige.

Användningen av evoZero är en del av AMF Fastigheters bredare klimatarbete i Marievik. Fastighetsägaren arbetar bland annat med återbruk, klimatstyrda materialval och uppföljning av klimatpåverkan i stadsdelens byggprojekt. Målet är att minska klimatpåverkan med 70 procent till 2030 jämfört med detaljplanens basår 2020.

Att CCS-cement nu används i Signalhuset visar hur koldioxidinfångning kan bli ett alternativ i betongproduktionen. Samtidigt återstår frågor om teknikens kostnader, tillgänglighet och möjligheter att skalas upp – faktorer som får betydelse för hur stor roll materialet kan spela i byggsektorns klimatomställning.

Hållbarhetsperspektiv

I Marievik kombineras användningen av CCS-cement med ett aktivt arbete för att återbruka material och byggnadsdelar i stadsutvecklingen. I Signalhuset bidrar betong med cement baserat på koldioxidinfångning till att minska klimatpåverkan från nybyggnadsmaterial, samtidigt som återbruk och resurseffektiva materialval är delar av AMF Fastigheters bredare hållbarhetsarbete i området. Projektet visar hur minskade utsläpp från materialproduktion kan kombineras med cirkulära lösningar för att minska byggandets samlade klimatavtryck.

Källa: AMF Fastigheter



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.