IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört en studie för att ta reda på hur ett nationellt system kan designas för att registrera mängden kritiska råmaterial som finns i produkter och avfall. Målet är att förbättra förutsättningarna för framtida återvinning av viktiga metaller som för närvarande går förlorade.
– Kunskapen är fortfarande låg när det gäller hur mycket kritiska råmaterial som faktiskt finns lagrade i produkter och infrastruktur runt omkring oss – och som inte återvinns. Det försvårar beslut både om investeringar i nya återvinningsanläggningar och införandet av nya styrmedel för ökad cirkularitet, säger Christian Junestedt, expert på kritiska råmaterial på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Tillgången till nödvändiga råmaterial är central för omställningen, konkurrenskraften och säkerheten i Sverige och EU. Energieffektiva teknologier, såsom vindkraftverk, solpaneler och batterier för elfordon, kommer att behöva betydande mängder både grundmetaller och sällsynta jordartsmetaller. Detta utgör en avgörande faktor bakom EU:s lag om kritiska råvaror, som kräver att nationella kartläggningar genomförs.
Viktigt med mer cirkuläritet
– Därför är det viktigt att flöden av kritiska råmaterial blir mer cirkulära. Enligt Sveriges strategi för en cirkulär ekonomi ska primära råmaterial så långt det är möjligt ersättas av resurser som används effektivt i cirkulära flöden, säger Erik Lindblom, senior projektledare på IVL.
I projektet Nationellt kartläggningssystem av kritiska råmaterial för rapportering och hållbar råvaruförsörjning (KR:RR), har IVL tillsammans med aktörer inom gruv-, metall- och tillverkningsindustrin tittat på hur ett nationellt kartläggningssystem för sekundära kritiska råmaterial kan utformas. Systemet fokuserar på var olika material finns och när de kan bli tillgängliga för att återanvändas eller återvinnas.
Gemensamt underlag
– Vår huvudsakliga slutsats är att det går att införa ett nationellt kartläggningssystem för sekundära kritiska råmaterial redan idag. Genom att utgå från offentlig statistik om industrins varuproduktion samt import och export, och kombinera dessa data med materialinnehåll och produktlivslängder, kan ett system byggas. Till en början är det nödvändigt att göra ganska grova antaganden om materialinnehåll. Men även om beräknade mängder blir osäkra kommer uppgifter om storleksordningar, och inte minst om mängderna ökar eller minskar över tid, att ge ett värdefullt gemensamt underlag för både myndigheter och näringsliv, säger Erik Lindblom.
Förslag på pilotstudie
Ett sådant system skulle etablera en gemensam och transparent struktur som möjliggör en långsiktig uppföljning av utvecklingen, samtidigt som det tillhandahåller den information som krävs för att främja investeringar inom återvinning. Projektet föreslår att nästa steg bör vara att genomföra en pilotstudie som riktar sig mot ett urval av produktgrupper och viktiga råmaterial där datakvaliteten är tillfredsställande och den samhälleliga nyttan anses vara betydande.
– Vi har haft möjlighet att presentera projektets resultat för Naturvårdsverket, som under lång tid arbetat med cirkularitet och nationell försörjning av kritiska råmaterial och som i dag har ett regeringsuppdrag kopplat till Sveriges implementering av akten om kritiska råvaror. Vår förhoppning är att projektets resultat kan utgöra ett användbart underlag i det fortsatta arbetet.
