Uppsala bäst i landet på klimatanpassning

Uppsala bäst i landet på klimatanpassning

Annons
annons

Uppsala är bäst i Sverige på klimatanpassning, därefter följer Sundsvall och Kristianstad på delad andraplats. Det visar 2019 års kartläggning av kommunernas klimatanpassningsarbete som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring gjort.

IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har för fjärde gången genomfört en enkätundersökning för att kartlägga Sveriges kommuners arbete med klimatanpassning. Enkäten skickades ut till samtliga Sveriges kommuner och besvarades av 208 kommuner. Frågorna i undersökningen bygger på EU-kommissionens verktyg för klimatanpassning, the Adaptation Support Tool.

Uppsala är vinnare i årets undersökning och håller därmed kvar förstaplatsen från 2017. Bland annat har kommunen gjort klimatanpassning till en integrerad del av den ordinarie verksamheten och finns med i alla relevanta styrdokument som översiktsplan, vattenprogram, arkitekturpolicy, natur- och parkprogram. Kommunen samarbetar också genom Uppsala klimatprotokoll med en rad olika lokala aktörer och genom kommunens översiktsplan sätts mycket fokus på att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Ett särskilt fokus ligger på att utveckla grönstrukturen.

Få har analyserat klimatrelaterade risker

En övergripande jämförelse med tidigare år visar att både svarsfrekvensen och kommunernas genomsnittspoäng har ökat. Fler kommuner anger att de har fattat ett politiskt beslut om att arbeta med klimatanpassning. Samtidigt är det fortfarande många kommuner som inte har påbörjat något arbete för att analysera klimatrelaterade risker.

– Andelen kommuner som har tagit fram en handlingsplan för klimatanpassning har ökat från 10 till 17 procent sedan vår senaste undersökning. Det är bra att det ökar men det är fortfarande alldeles för få kommuner som har kommit tillräckligt långt med detta arbete, säger Hanna Matschke Ekholm på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Bara sex av tio kommuner har analyserat hur tidigare extrema väderhändelser har påverkat kommunen.

– Det är anmärkningsvärt lågt med tanke på alla väderhändelser under senare år, till exempel skogsbränder, skyfall, översvämningar och förra årets värmebölja, säger Hanna Matschke Ekholm.

Efterlyser mer stöd

Enligt IVL har mindre städer och kommuner på landsbygden generellt inte kommit lika långt i sitt klimatanpassningsarbete som större kommuner. Många kommuner uttrycker behov av mer kunskapsstöd, ökade resurser och goda exempel. Svårigheterna med att implementera åtgärder i kommunerna kan bero på bristande infor­mation och samordning, osäkerheter kring finansiering och otydlighet vad gäller ansvarsfrågor. Det finns fortfarande ett stort behov av att både följa upp och stödja kommunerna i detta arbete, konstaterar IVL i kartläggningen.

Annons

Relaterade artiklar

Annons

Lämna en kommentar

Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla sorters påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.