Hållbara städer

Så ser planen ut för nya Uppsala C

Utvecklingsplanen för en ny centralstation i Uppsala har nu presenterats. C.F. Møller Architects tagit fram visionen tillsammans med konsultföretaget WSP. Hjärtat i staden ska bli en levande mötesplats, och samtidigt en effektiv trafiknod.

Anneli Hidalgo 27 maj, 2022 • 3 minuters läsning

Uppsala centralstation behöver byggas om av flera skäl. Den nuvarande har blivit för liten, de planerade två extra spåren till Stockholm behöver få plats och spårvägen behöver länkas in på ett bra sätt för att göra snabba byten mellan tåg, spårväg och buss möjligt.

– Nu tar vi i politiken emot en gedigen utvecklingsplan för Uppsala C för fortsatt beredning. När Uppsala växer behövs en större centralstation som har plats för fyra spår och fler passagerare, därför är det angeläget att fatta beslut om detta så snart som möjligt, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande.

– Vårt kraftigt växande län, där många reser kollektivt, både nationellt, regionalt och lokalt behöver ett stationsområde som möter kollektivtrafikens behov. Det ska gå snabbt, smidigt och tryggt att byta mellan trafikslag, säger Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande.

Dubbelt så många tågresenärer 2050

Varje dag rör sig mer än 100 000 personer inom stationsområdet. Av dem reser cirka 45 000 personer med tåg. År 2050 väntas Uppsala ha uppemot dubbelt så många tågresenärer, vilket är i linje med ambitionen att Uppsala kommun ska vara klimatneutral 2030 och klimatpositiv 2050.

Förslaget till utvecklingsplan anger bland annat att det behöver byggas en ny stationsbyggnad, med plats för stora resandeströmmar, liksom affärer och restauranger i bottenplan för att vara en trivsam och trygg plats även under lågtrafik. Dessutom planeras för kontorsbyggnader intill Uppsala C.

Andra stora förändringar i planen mot dagsläget är att cykelparkeringshuset ska flyttas en bit och att och det behövs två nya gångbroar över järnvägsspåren. Även Centralpassagen behöver enligt planen byggas ut med en cykeltunnel under Stadshusgatan och Kungsgatan in mot Vretgränd.

– Under arbetet med utvecklingsplanen har vi tänkt långsiktigt och försökt ta höjd för utvecklingen om 10, 20 och 30 år. Vi har också tagit ett helhetsgrepp kring stadsutvecklingen i hela området runt Uppsala C, säger Michael Eriksson, strategisk samhällsplanerare på Uppsala kommun.

Grönblå lösningar

Arbetet med utvecklingsplanen startade 2019. Uppsala kommun har drivit arbetet i samarbete med Region Uppsala och med arkitektfirman CF Möller Architects som utförare. I arbetsgruppen har även Jernhusen, Trafikverket och fastighetsutvecklare deltagit.

– Vi är glada och hedrade över att fått möjligheten att bidra till ett av Sveriges mest spännande stadsutvecklingsprojekt i så nära samarbete med kommunens tjänstemän och politiker. Planen utgår från Uppsalas stora värde som Sveriges främsta universitetsstad, och sätter människa och hållbara mobilitetslösningar som cykel i centrum. Att utveckla stationsnära och centrala områden med utgångspunkt i platsen är en av nycklarna för en hållbar stadsutveckling i framtidens storstäder, säger Mårten Leringe, VD och arkitekt på C.F. Møller Architects.

Det nya stationsområdets vision utgörs av en urban, levande, hållbar och grön stadsmiljö. Planen föreslår en mångfald av grönblå lösningar som tillsammans bidrar till en social, ekonomisk och ekologisk hållbar stad. Till exempel återetableras stationsparken som en plats för människa och grönska, och Bergsbrunnaparken kopplas tillsammans med Frodeparken till stråk genom stationsområdet.

Utvecklingsplanen beskriver en vision där Uppsala C är sammankopplad med stadens målpunkter via grönskande stråk. I anslutning till stationsområdet skapas målpunkter och platsbildningar där social interaktion och verksamhetsmöjligheter står i centrum. Torg, gator och parker ska bädda för en levande stadsmiljö, samtidigt som befintliga naturvärden bevaras och nya värden som integrerade ekosystemtjänster och stillsam vistelse tillförs.

Arbetet med detaljplaner börjar så snart kommunstyrelsen godkänt utvecklingsplanen. Kommunstyrelsen tar beslutet den 15 juni.

Fastighet

SGBC lanserar ny generation av BREEAM SE – stärkt fokus på klimatpåverkan och biologisk mångfald

Sweden Green Building Council (SGBC) lanserar BREEAM SE Nybyggnad & Ombyggnad V7 – en ny generation av den svenska anpassningen av det internationella miljöcertifieringssystemet BREEAM. Den uppdaterade versionen lägger ett ännu större fokus på klimatpåverkan och biologisk mångfald, samtidigt som ombyggnad integreras som en naturlig del av certifieringsmanualen.

Pia Andrea 12 november, 2026 • 2 minuters läsning

Bygg- och fastighetssektorn möter allt högre krav och förväntningar på hållbart byggande. Sweden Green Building Council (SGBC) bidrar till utvecklingen genom att omsätta svenska och europeiska hållbarhetsmål och regelverk till konkreta krav i sina certifieringssystem. Systemen vidareutvecklas kontinuerligt med ambitionen att höja hållbarhetsnivån och driva sektorns arbete längre än gällande lagkrav.

BREEAM SE Nybyggnad & Ombyggnad V7 baseras på den internationella utvecklingen av BREEAM, med en anpassning till svenska förhållanden och regelverk. Utvecklingen av den nya generationen har skett i nära samverkan med branschen för att säkerställa relevans och förankring i sektorns behov och förutsättningar.

”Med BREEAM SE V7 tar vi ett viktigt steg framåt. Samarbetet med branschen har varit avgörande för att gå längre än en ren översättning av den internationella versionen. Tillsammans har vi utvecklat ett system som möter svenska förutsättningar och arbetssätt, samtidigt som vi behåller styrkan i den internationella förankringen”, säger Désirée Moberg, chef BREEAM, SGBC.

Stärker platsens ekologiska värden

I den nya manualen ges klimatpåverkan en större betydelse och livscykelperspektivet stärks ytterligare. Livscykelanalyser får en mer framträdande roll redan i projekteringens tidiga skeden, då möjligheterna att påverka och minska byggnadens klimatavtryck är som störst. Beräkningsmetoden för klimatpåverkan har även anpassats till Boverkets tolkning av EU direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD).

Kraven på biologisk mångfald skärps och utvecklas. Större vikt läggs vid åtgärder som stärker platsens ekologiska värden, från den tidiga planeringsfasen till den långsiktiga förvaltningen. Resultaten kan dessutom mätas och följas upp med hjälp av svenska metoder.

Ombyggnad, som tidigare behandlades i en separat bilaga, integreras nu i manualens ordinarie struktur. Kraven har anpassats för att bättre ta hänsyn till de särskilda förutsättningarna och möjligheterna vid utveckling av befintliga byggnader.

Resiliens införs som ett eget bedömningsområde, samtidigt som energiområdet vidareutvecklas. Det nya fokuset ligger på att skapa en tydligare helhet mellan energieffektiv projektering, energiprognoser, uppföljning och en mer flexibel energianvändning.

Byggmaterial

Producerar en miljon ton Merit – sänker utsläppen av koldioxid med 700 000 ton

Swecem har nu nått en produktion av en miljon ton Merit vid sin anläggning i Oxelösund sedan starten 2020. Merit fungerar som ett bindemedel som delvis ersätter cement vid tillverkningen av betong. Produkten framställs genom att granulerad masugnsslagg mals ner till ett fint pulver. Varje ton av Merit som används i stället för cement leder till en minskning av koldioxidutsläpp med mellan 93 och 96 procent. I konkreta siffror innebär detta att Swecems produktion av Merit har bidragit till en minskning av koldioxidutsläpp med 700 000 ton. Detta motsvarar utsläppen från 7,6 miljoner bilresor med fossila bilar mellan Stockholm och Göteborg.

Pia Andrea 12 november, 2026 • 1 minuts läsning

– En miljon ton är en viktig milstolpe för oss och ett kvitto på att efterfrågan av alternativa bindemedel för betongtillverkning är fortsatt stark, säger Swecems vd Ludwig Zetterström. Att vi skulle nå en miljon ton i produktionen redan 2026 var det ingen som föreställde sig sommaren 2020 när vi hade vår första produktionsdag. På den tiden ansågs 70 000 ton per år vara en hög siffra.

Efterfrågan på Merit fortsätter att öka stadigt. För att möta den växande efterfrågan har Swecem nyligen genomfört en utbyggnad av fabriken i Oxelösund med stöd från Naturvårdsverkets investeringsprogram Klimatklivet. Stödet beviljas endast investeringar som bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser.

Genom satsningen har Swecem inte bara stärkt sin produktionskapacitet, utan även ökat den årliga produktionen i Oxelösund från tidigare 160 000 ton till 260 000 ton.

– Att få investeringsstöd av just Klimatklivet är i sig ett kvitto på att vår produkt gör skillnad för klimatet, säger Ludwig Zetterström. Jag är optimist inför framtiden, med en uppdaterad fabrik ökar vår kapacitet betydligt. Vi har redan siktet inställt på två miljoner ton producerad Merit.