Svårt att kartlägga plastflödena i byggsektorn på detaljnivå

Svårt att kartlägga plastflödena i byggsektorn på detaljnivå

ANNONS

Annons

260 000 ton. Så mycket plast använder bygg- och anläggningssektorn i Sverige varje år. Anna Fråne, forskningsingenjör vid IVL Svenska Miljöinstitutet, har varit med och tagit fram en ny rapport som ska inspirera till ökad användning av återvunnen och biobaserad plast. Hållbart Byggande har ställt fyra frågor till henne om plastens plats i byggbranschen.

IVL har nyligen genomfört en kartläggning av plastflöden i byggsektorn och ytterligare en rapport kring byggprodukter av biobaserad eller återvunnen plast. Vad tycker du har varit mest slående med de resultat ni har fått fram?

– Att det är väldigt svårt att kartlägga plastflödena i byggsektorn på detaljnivå. De stora produktgrupperna som isolering, mattor och rör är ganska uppenbara, men det finns mycket gömd plast i en byggnad. Alltifrån plastfilm och membran till isoleringskomponenter gör att det är lätt att missa plastmängder och svårt att få en riktig helhetsbild. Jämfört med traditionella byggmaterial som betong är ju plast väldigt lätt. En stor plastanvändning i byggnaden kommer inte upp i samma mängd som tyngre byggmaterial och görs det viktbaserade beräkningar blir plasten inte lika tydligt framträdande. En byggnad har ju också en lång livslängd och ska man titta på en fastighet med tiotals år på nacken finns där kanske ingen dokumentation historiskt. Det gör det svårt att veta vad som finns i byggnaden och vad som kan vara lämpat för materialåtervinning. Vi såg också att leverantörer av byggprodukter av återvunnen plast ofta har bristfällig information om detaljer kring materialet, som hur stor andel som är återvunnen och vilket ursprung den återvunna plasten har. Tyvärr är det överlag också uppenbart ont om byggprodukter av biobaserad och återvunnen plast. Det bästa utbudet av både biobaserade och återvunna alternativ finns för golv- och väggmattor men för elinstallationer, fönster och dörrar hittades inga biobaserade alternativ.

Hur ser alternativen till nyproducerad, fossilbaserad plast ut och vad krävs för att de ska få ett större genomslag i byggbranschen?

– Det finns biobaserade alternativ men det är något av en nischmarknad, jämfört med den fossilbaserade plasten som fortfarande dominerar. Den absoluta majoriteten av all plast som används, omkring 98 procent, är tillverkad av fossil olja. Det finns en rad faktorer som jag tror påverkar. Det kan handla om kostnadsfrågor i och med att biobaserad plast tenderar att bli dyrare. Jag tror också att det handlar om en mognadsfråga. Kunskapsnivån om alternativen är inte riktigt där ännu. Det handlar också om att lyfta frågan i större utsträckning. Om väldigt få efterfrågar byggprodukter av biobaserad eller återvunnen plast finns inte heller den informationen tillgänglig för andra. Vi börjar nu se en ökad efterfrågan i till exempel offentliga upphandlingar på leverantörer med biobaserade produkter.

Vilka är de främsta hållbarhetsproblemen med plast?

– Traditionell plast tillverkas av fossil råvara i energiintensiva processer. Det är en utmaning som plast står inför generellt. Ett annat problem är att vi konsumerar mycket plast och den höga användningen är något vi behöver tänka till kring. Vi måste ha en respekt för materialet och inte använda den i onödan utan där den gör mest nytta. En annan problematik är sluthanteringen. Den absoluta majoriteten plastavfall från byggbranschen går till förbränning vilket ger upphov till fossila växthusgaser. Det är även en mycket låg andel av plasten som materialåtervinns eller återanvänds. Det är också viktigt att tänka på de olika flödena vad gäller bygg- och rivningsavfall och förutsättningarna för återvinning. Det är betydligt mer homogena flöden i byggavfall än i rivningsavfall, vilket gör det svårare att få information om innehållet och eventuella ämnen från tidigare konstruktion som inte bör cirkuleras. Många gånger blandas installationsspill och rivningsavfall, till exempel vid renoveringar. Man bör hålla isär de här strömmarna i större utsträckning, då skulle det vara enklare att sortera ut material för återvinning.

Hur kan vi uppnå en mer hållbar plastanvändning i byggsektorn?

– Fundera på om det går att hitta biobaserade alternativ eller återvunnen plast. Det är också viktigt att ställa följdfrågor, till exempel om den återvunna plastens ursprung, råvaror till den biobaserade plasten och hur stor andel av återvunnen eller biobaserad plast som produkten innehåller. Ibland marknadsförs produkter som att de innehåller återvunnen plast, men i själva verket är det internt spill som har uppkommit i produktionsprocessen och som används igen inom fabriken. Det är inte det som avses när man pratar om återvunnen plast. Välj produkter med så lång livslängd som möjligt och som går att återanvända. Även om det är byggprodukter av biobaserad eller återvunnen plast tycker jag att man ska vara varsam. Jag tror på att tänka till kring vilken mängd som behövs och att det används på rätt plats före något ska användas, oavsett materialslag. Användning av plasten på rätt sätt är överordnat de andra aspekterna.

 

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.