Hållbart byggande behöver gå från enskilda hållbara projekt till en vision för framtidens byggande, och från vision till konkreta resultat genom praktiska verktyg. För ska vi kunna nå både snabba och hållbara resultat så är det precis som med allt annat arbete, bra att ha en målbild och mycket kunskap.
Av Sara Haasmark, vd Samhällsbyggarna
När vi vet hur mycket vi måste minska vår klimatpåverkan och när vi vet hur mycket vi redan måste anpassa oss till klimatförändringar, då minskar risken att vi tummar på målbilden. När vi har kunskap om att klimatförändringar redan är ett faktum och att vi inte vänt kurvan, utan att de åtaganden som 150 länder meddelat till klimatförhandlingarna i Paris (Cop 21) i november-december i år är många men inte är tillräckliga för att vi ska hamna under 2 grader avseende den globala uppvärmningen. Snarare hamnar vi med de åtaganden som länderna fört in i sina klimatplaner på 2,7 graders uppvärmning. Det är visserligen bättre än förväntade 4-5 grader eller mer i uppvärmning, men fortfarande inte tillräckligt. Hamnar vi över 2 grader kommer vi få mycket svåra följder. Katastrofala kallar miljöprofessor Johan Rockström följderna om vi går över 2 grader. Katastrofala.
Kunskap är nödvändig för att åstadkomma förändring, men lika viktig är en vision. Jag ser framför mig en vision för framtidens hållbara byggande som innehåller tankar om positiv klimatpåverkan istället för negativ om vad som ska åstadkommas, men inte hur det ska åstadkommas. Så att det för alla är fullkomligt självklart och tydligt vad som är viktigt att uppnå vad det gäller klimatet.
Om vi får kunskap om hur mycket vi måste minska vår klimatpåverkan för att hålla oss inom 2 graders global uppvärmning så kunde detta i sin tur bli tydligt för enskilda kommuner och enskilda företag. Och sett regionalt skulle det behöva vara så att vissa delar av samhället måste minska sin påverkan än mer för att i sin tur kunna ha andra delar kvar som påverkar klimatet i större utsträckning.
Men idag hamnar vi fortfarande i problemet att det globalt diskuteras om vem som har rätt att påverka klimatet beroende på hur det påverkats historiskt och i dagsläget. En alltid lika angelägen fråga, men extra viktig inför årets klimatmöte, då flera länder som tidigare inte skrivit klimatplaner deltar.
Det kan tyckas frustrerande att det förhandlas om vem som borde minska sin klimatpåverkan mest, men på samma sätt diskuteras det exempelvis när det gäller vilken sektor som i vårt land står för de största utsläppen och när det gäller byggande utreds det var i livscykeln som klimatpåverkan är störst. I bygg- eller förvaltningsfasen.
Men det är viktigt att det finns kunskap. Trots att utredningar och förhandlingar tar tid. Så att vi vet var påverkan är störst och var insatser därför bör koncentreras i första hand. Men utöver det behöver vi göra bästa möjliga klimatval i varje val vi gör. Men för att detta ska kunna vara möjligt behöver vi kunskapen om vilken klimatpåverkan, varor, tjänster och produkter, har ur ett livscykelperspektiv. Till det kommer beteenden som behöver förändras, vilket byggandet också kan vara med att påverka.
Hur vi bygger påverkar hur vi reser, vilket gör att ett hållbart byggande kan bidra till ett hållbart resande. Underlättar vi för cykel- och kollektivtrafik eller cementerar vi konventionellt resande med bil? Med rätt planering kan vi underlätta klimatsmarta beteenden.
