Hur påverkas möjligheterna att förflytta oss på ett hållbart sätt i en allt tätare stadsdel? Logistikens roll i stadsutvecklingen och dess möjlighet att bidra till positiva effekter i den nya smarta staden diskuteras under ett av seminarierna på Samhällsbyggararenan.
Förtätade städer med ökad befolkning ställer nya krav på både innovation och logistik. Det innebär att förflyttning av material och människor sker på en allt mindre yta. Vilken betydelse har logistiken för framtidens smarta städer? Den frågan är utgångspunkten för ett av seminarierna som anordnas på Samhällsbyggararenan under Almedalsveckan på Gotland.
– En av de stora utmaningarna vi står inför är att uppföra byggnader i stadsdelar där det redan är tätt bebyggt, menar Michael Utterström, marknadschef på Servistik som anordnar seminariet Vilken betydelse har logistiken för framtidens smarta städer?
Tanken med seminariet är att både beröra konkreta frågor inom bygg och citylogistik men också diskutera logistikens roll ur ett samhällsbyggnadsperspektiv.
Michael Utterström
– Vad får byggnationen för konsekvenser på de boende, och i sin tur konsumtionsmönster och i förlängningen möjligheterna att förflytta avfall när en stad förtätas? Vad händer när både fler människor och fordon slåss om allt mindre gatuutrymme? Ur miljösynpunkt finns det även andra logistiska aspekter att ta hänsyn till när en stadsdel utökas, som vilka typer av färdmedel som finns tillgängliga för de boende, vilka fordon som är tillåtna att köra i ett visst område eller att halvtomma lastbilar kommer för att leverera material, säger Michael Utterström.
– Logistiken spelar en otroligt stor roll i framtidens smarta städer med tanke på det flöde av människor, varor och fordon som ständigt ökar, fortsätter han. Fungerar inte det flödet på ett hållbart sätt får det konsekvenser. En stadsdel med alldeles för mycket trafik kommer sannolikt inte att attrahera hyresgäster i lika stor utsträckning. Om inte infrastrukturen håller, kan vi få en ny typ av segregation då?
Digitaliseringens effekter
Michael Utterström efterlyser ett större helhetsgrepp om staden i planeringen som säkerställer fungerande infrastruktur med möjligheter för människor att förflytta sig. Men det är även viktigt att ta hänsyn till teknikens allt större inverkan på människors beteende och att se den långa kedjan av påverkan, påpekar Michael Utterström. Med samhällets digitalisering kommer nya köpbeteenden följt av krav och förväntningar på transporter. Men hänger infrastruktur och kommunikationsmedel med?
– Den ökade digitaliseringen gör att allt fler handlar på nätet, vilket med andra ord leder till att allt fler leveranser troligtvis kommer att ske i staden och behöver fungera på ett hållbart sätt.
Samverkan viktigaste faktorn
Smartare logistik kan bidra till positiva effekter i den nya smarta staden, menar Michael Utterström. För att nå dit krävs dock en del förändringar, bland annat i form av styrmedel och snabbare beslut från politiskt håll.
– Mycket kan styras i form av nyckeltal för vad som ska uppnås liksom mätetal och incitament för att påverka beteenden. Men jag tror att vi behöver bli mycket bättre på framför allt samverkan mellan olika parter inom byggindustrin och samordna logistiken på ett smartare sätt.
Seminariet Hållbar utveckling – Vilken betydelse har logistiken för framtidens smarta städer? äger rum 3/7 2018 14:30 – 15:30 på Blue Charm (fartyg), Visby.
