Det finns ett akut renoveringsbehov av många befintliga områden, men ingen vill stå för notan. Utanförskap ger mänskligt lidande och stora kostnader för samhället.
Klimatförändringar gör att städer måste bli mer motståndskraftiga för översvämning och bränder. I stadsutvecklingsprojekt ställer både kommuner och privata aktörer sig frågan om det är värt investeringen att prioritera hållbarhet. Men har de verkligen råd att inte göra det?
Vem vinner på att stadsutveckling är hållbar och vem står för kostnaderna? Är det kommuner, privata företag eller medborgarna som får de största mervärdena? Jag anser att alla kan vinna på hållbar stadsutveckling. Men för att lyckas behövs nya finansieringsmodeller, vilja att samarbeta, ökad spridning av kunskap och att både staten, kommuner, privata aktörer och akademin vågar satsa och prova på något nytt. Bygga-om-dialogen är ett exempel på en satsning där Malmö stad tillsammans med privata aktörer har lyckats med ovanstående saker. Detta initiativ skulle kunna användas i andra städer, inte bara i Sverige, utan i hela världen.
Sweden Green Building Council har funnits i fem år och har hitintills främst drivits av privata aktörer som vill skapa förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras. I och med vår satsning på hållbar stadsutveckling ser vi nu ett ökat intresse från svenska kommuner att bli medlemmar och medverka i utvecklingen av certifieringssystem och ett nordiskt ramverk för hållbar stadsutveckling. Vi ser även en positiv inställning från statliga verk att bidra och vara involverade. Vi medverkar i två Vinnovaprojekt som har fokus på medborgarna. Projektet ”Tjänsteproduktion för hållbara dynamiska städer” ska leda till att experter och medborgare gemensamt utvecklar förslag som nyttjar lokala förutsättningar. ”Södertörnmodellen” ska bli ett koncept för hållbar stadsutveckling som tillsammans med, och inte för medborgaren, skapar nya, innovativa lösningar genom samverkan mellan professionella aktörer och brukarna.
För att hållbar stadsutveckling inte bara ska vara något som används i marknadsföringssyfte måste nya finansieringsmodeller utvecklas och testas, som gör att stat, kommuner och företag tillsammans kan investera i en långsiktigt hållbar utveckling. Med hjälp av dessa modeller kan vi minska kostnader för samhället för arbetslöshet, kriminalitet, vandalism, sjukvård, översvämningar, bränder och så vidare. En hållbar stadsutveckling kan även minska kostnader för underhåll och skador på fastigheter och infrastruktur, öka fastigheternas värde och attraktiviteten av ett område.
Det finns många bra initiativ och projekt som syftar till att utveckla våra städer hållbart. Låt oss tillsammans skala upp dessa projekt och sprida kunskap om både fram- och motgångar. Låt oss tänka samhällsekonomiskt och på lång sikt när nya och befintliga områden utvecklas. Vare sig staten, kommuner eller företag har råd att inte prioritera hållbar utveckling. När kommer polletten att trilla ner?
