Vinster och utmaningar med FTX-ventilation i äldre hus

Vinster och utmaningar med FTX-ventilation i äldre hus

Annons

Genom att införa moderna ventilationslösningar med värmeåtervinning i flerbostadshus som byggdes under miljonprogrammet går det att spara mycket energi visar ett nyligen avslutat forskningsprojekt. Men energibesparingen kan idag inte ensamt motivera investeringen i hus med få lägenheter.

I husen från miljonprogrammet installerades det, för dåtiden, moderna ventilationslösningar i form av frånluftsfläktar och springventiler för tilluft. Dessa är dock idag i många fall omoderna.

I forskningsprojektet ”Användning av värmeåtervinning i miljonprogrammet” har man undersökt vilka förbättringar i form av sparad energi ett FTX-system skulle innebära. Med FTX-system (fläktstyrt till- och frånluftssystem med värmeåtervinning) används värmen i frånluften för att värma inkommande luft. Projektet utfördes av Sustainable Innovation Sverige och Lunds Tekniska Högskola, med Riksbyggen som samfinansiär. Energimyndigheten har delfinansierat projektet genom forskningsprogrammet E2B2.

Tester genomfördes i Kvinneby i Linköping, ett bostadsområde från 1960-talet. Två stycken tvåvåningshus konverterade till FTX, det ena från ett rent frånluftssystem (F) och det andra från ett från- och tilluftssystem (FT). Man mätte sedan uppvärmningsenergi, elanvändning, utetemperatur, vindhastighet, global solstrålning, inomhustempretaur och relativ fuktighet inomhus under värmesäsongen 2015-2016 (före FTX) samt under värmesäsongen 2016-2017 (efter FTX).

Energibesparing vs Investering

I byggnaden med utgångspunkten FT minskade energianvändningen med 41 kWh/m2Atemp efter installation av FTX, vilket betyder att uppvärmningsenergin minskade med 22 procent. I byggnaden med utgångsläge F minskade energianvändningen med 32 kWh/m2Atemp, en minskning av uppvärmningsenergin med 24 procent.

Dessa resultat borde peka på att en renovering av ventilationen i äldre flerfamiljshus är en viktig åtgärd. Men forskarna rapporterar att det tyvärr fortfarande är ovanligt att miljonprogrammens flerbostadshus har konverterat till FTX, särskilt i hus på två till fyra våningar. En av de främsta anledningarna är att investeringskostnaderna är relativt höga jämfört med energikostnadsbesparingen. I projektet kunde den uppnådda energibesparingen inte ensamt motivera de gjorda investeringarna. En annan anledning är att det kräver ett större ingrepp i lägenheterna.

– I objekt med fler lägenheter blir det lättare att motivera investeringen. Till exempel skulle kalkylen ha blivit bättre om man gjort den här installationen på ett trevåningshus istället för ett tvåvåningshus. I en del fall kan man också bygga på ett helt nytt våningsplan med lägenheter som även då kan inrymma fläktrum, men då är det naturligtvis betydligt större totala investeringar, säger Jan Kristoffersson, projektledare, Sustainable Innovation Sverige.

Prefabricerade kanalsystem för lägenheter/trapphus skulle också kunna bidra till lägre kostnader menar han.

– Vi kikade på ett par olika Prefab-alternativ i projektet men tyckte att de inte höll måttet estetiskt. Valet blev då att bygga in rören med gips och måla, vilket naturligtvis tar längre tid. Sedan handlar det om att få en mer optimerad process för installationen.

Rekommendationer

Forskarna har i samband med projektet sammanställt en lista med sina erfarenheter från det praktiska arbetet. Med en noggrann förstudie i bagaget kan man minska entreprenadkostnaden och även ge samordningsfördelar. De betonar till exempel vikten av att göra noggranna inventeringar av alla lägenheter före installation (det ser inte alltid ut som på ritningen). Byggnadernas förutsättningar behöver också kontrolleras, till exempel om det behövs eftervärmare, hur installationsutrymmena ser ut och vilka befintliga kanaler som ska användas (i äldre hus kan de vara mindre och innebära utmaningar).

Man bör också överväga andra åtgärder som är lämpliga att genomföra i samband med FTX-konverteringen, till exempel renovering av yttertak, tilläggsisolering av vind eller injustering av värmesystem.

Forskarna rekommenderar också att man gör en livscykelkostnadsanalys.

Tänk också på att för hyreshus krävs det överenskommelse för hyresjusteringar och för bostadsrättsförening behöver man redovisa hur föreningens ekonomi påverkas.

I fallet med ventilationsbyte från F till FTX visade faktiskt forskarnas beräkning att konverteringen kan komma i paritet med lönsamhet om man tar med en hyreshöjning på 250 kronor per lägenhet och månad (standardhöjning genom tilluftssystem). Man behöver också räkna med kostnadsbesparingarna som uppstår om man samtidigt skulle genomföra åtgärden på flera hus i området.

Det är också viktigt att genom hela processen informera de boende och se till att noga samplanera de olika momenten som ska utföras i lägenhet och trapphus, för att minimera påverkan för hyresgästen.

Inte bara energivinster

Men den nya ventilationen gav inte bara en energibesparing. Via enkäter som de boende fick svara på kunde forskarna få information om hur de upplevde inomhusklimatet. Resultatet visade att de hade större kontroll över ventilationen, kunde lättare bli av med luftfukt, fick ingen imma på fönstret vid matlagning och mindre kondens på fönstren vintertid.

De uppgav också att de hade bättre värmekomfort, mindre besvär med för låg rumstemperatur, kalla golv, drag från ytterdörr och fönster och mindre besvär med lukt från grannlägenheter.

 Foto: Jan Kristoffersson

Relaterade artiklar

Leave A Comment