• onsdag , 1 februari 2023


Boendesegregationen och dess effekter i fyra delar

Boendesegregationen och dess effekter i fyra delar

ANNONS

Annons

Del 1.

En viktig del av forskningen handlar om hur boendesegregationen påverkar den enskildes prestationer i skola och arbetsliv och hur grannskapseffekterna står sig i förhållande till valfrihet- och friskolereformen, hur koncentrationen av utrikes födda påverkar studieresultaten i dessa områden samt hur boendesegregationen avspeglas i arbetslivet.

Därför kommer jag att under ett antal veckor framöver fördjupa mig i dessa frågor genom att sammanställa och presentera vad forskningen säger om dessa frågor. I denna serie av inlägg kommer jag att, förutom dagens om boendesegregation och grannskapseffekter, också att gå igenom; 2) den segregerade staden och barnen, 3) skolsegregation och valfrihetsreformen och 4) boendesegregation och ohälsa i fallet Malmö. Den forskning som presenteras är endast ett urval och tanken är att ge en inblick i detta.

Så hur ser forskningsläget ut?

Forskningen om boendesegregationen i Sverige och internationellt har som ovan nämnt utvecklats under många decennier. Under de senaste 5-7 åren har forskningen inom detta område i en svensk kontext formligen exploderat efter att i början av 2000-talet ha gått i stå och det finns en mängd studier som behandlar boendesegregationen ur olika perspektiv.

Forskningen om boendesegregationen bedrivs inom flera olika discipliner där universitetens institutioner för kulturgeografi och sociologi är framstående. Flertalet svenska avhandlingar från de senaste åren behandlar boendesegregationen i Sverige, exempelvis Bråmå (2006), van der Brugt (2006), Palander (2006), Tedros (2008), Holmqvist (2009) och Bergsten (2010). Flera forskarnätverk bör också nämnas så som IBF(Institutet för bostads- och urbanforskning) vid Uppsala universitet, REMESO (Avdelningen för forskning om migration, etnicitet och samhälle) vid Linköpings universitet, Mångkulturellt centrum i Fittja, CHESS (Centre for Health Equity Studies) som är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska institutet och Mistra Urban Futures vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Även ett antal myndighetsrapporter omnämns. Jag skulle också vilja framhålla den forskning och utvärdering av boendesegregation som genomförs vid IFAU (Institutet för Arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering).

Fortfarande genomförs mycket forskning i anknytning till strategierna med områdesbaserade program som oftast har sitt ursprung i statliga satsningar som ”storstadspolitik” och numera ”urban utvecklingspolitik”. En hel del studier behandlar och utvärderar politiska beslut som tagits under senare delen av 1990-talet, exempelvis reformen om valfri skola som kom 1992. Men också äldre politiska beslut, exempelvis policys om blandade upplåtelseformer från 70-talet är ämne för flera avhandlingar och artiklar under denna period.

Ett perspektiv som tillkommit under de senaste åren är att man allt mer benämner den etniska segregationen aktivt och självständigt och inte nödvändigtvis som en del av socio-ekonomisk utsatthet.

Boendesegregation och grannskapseffekter

Zara Bergsten kom 2010 med en avhandling om boendemiljöns konsekvenser för individens framtid. Hon studerar om visionen och implementeringen av policys för blandade upplåtelseformer uppfyllt sitt syfte och hur detta påverkar den boendes framtidsutsikter.

Bergsten menar att man vid utarbetningen av blandade upplåtelseformer, vilka i vissa svenska städer kom redan på 1940-talet, har missat att se till individnivån. Hon menar att de grannskapseffekter som de blandade upplåtelseformerna skulle skapa var till fördel för området och samhället i stort, men att det inte nödvändigtvis ger samma positiva effekt för de individer som bor i blandade områden, alltså samma resultat som Holmqvist (2009) ovan.

Det är främst på hushållsnivå som individen påverkas vad gäller beteende, etik och hopp om framtiden. Det som däremot påverkas mycket av hur bostadsområdet är uppbyggt är individens möjligheter till en väl genomförd skolgång. Sannolikheten är större att både läsa på universitet och att få en fast anställning om du kommer från ett ”välfungerande” område. Det är dock viktigt, menar Bergsten, att man är medveten om skillnaden mellan Sverige som genom välfärdsprogram avser att kompensera mellan bättre och sämre områden (dock inte tillräckligt för att motverka segregation), och andra länder som exempelvis USA där grannskapseffekter anses ha en mycket tyngre inverkan på både samhället och individen.

Vad gäller bostadsområde och utbildningsprestationer visar Bergsten på att det finns en stark korrelation mellan dem när man ser till de lägre årskurserna i grundskolan, men mindre ju högre upp man kommer vilket också Sundlöf (2008) finner i sin avhandling. För yngre elever menar Bergsten, så betyder bostadsområdet en hel del för hur väl de lyckas i skolan, men ju äldre desto mindre inverkan. Dock påpekar hon, så bygger goda resultat i högstadiet och på gymnasiet på att man i de yngre årkurserna lagt en grund för detta och man kan alltså indirekt säga att bostadsområdet påverkar skolgången i sin helhet. Också Sundlöf (2008) visar på hur detta främst rör barn och ungdomar i utsatta områden som ”löper större risk att erhålla låga eller ofullständiga betyg.

Bergsten visar vidare på att boenden i utsatta områden med blandade upplåtelseformer har en större sannolikhet att lyckas väl i skolan jämfört med boenden i mer homogena utsatta områden och de från blandade områden går dessutom oftare vidare till högre utbildningsinstanser. Hon menar till och med att det finns tendenser i studien som visar på att blandade upplåtelseformer kan ge samma goda effekter för skolgången som man annars finner i mer förmögna områden. I sin avhandling presenterar Bergsten också studier som visar på att det är den socioekonomiska sammansättningen i området som har störst betydelse och inte den etniska sammansättningen. Hon fortsätter och visar på att det i ett socioekonomiskt perspektiv framför allt är nivån av arbetslöshet som påverkar barn och ungas skolgång i ett område eftersom vuxna är deras förebilder vilka sätter standarden för normer och beteenden kring om man bör prestera i skolan och vad detta i så fall kan resultera i. Det är i områdets vuxna population, visar både Bergsten och Sundlöf, som de unga finner förebilder. Signalerar dessa tvivel kring möjligheterna att genom goda utbildningsresultat finna ett arbete så försämras snart prestationerna i områdets skolor. Blandade upplåtelseformer ger alltså, enligt dessa avhandlingar, en positiv effekt på områdets utbildningsnivå.

Sett till den socioekonomiska kompositionen, menar Bergsten, är det dock främst individer med föräldrar utan högre utbildning som påverkas av grannskapseffekter och individer med högre utbildning påverkas minst av detsamma. Bergsten avslutar med att framhålla att de största skillnaderna kring blandat boende eller inte påverkar framför allt boende i utsatta områden på grund av att dessa mer sällan än andra lämnar sina bostadsområden.

Också Andersson et al (2006) har studerat hur den socio-ekonomiska kontexten på områdesnivån påverkar utbildningsresultaten i olika områden och också de finner att det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå/ utbildningsresultat och socioekonomiska variabler. Över lag fann Andersson et al på den ena kanten att gruppen kvinnor/flickor med inrikes födda föräldrar lyckas bäst i skolan medan det var gruppen pojkar med utrikesfödda föräldrar som påverkades mest av negativa grannskapseffekter vilket resulterade i sämre utbildningsresultat.

Samma resultat visar även Edin et al (2009) vid IFAU i sin utvärdering av hur skolresultaten hos barn påverkas av omgivningens demografiska och utbildningsmässiga sammansättning. Edin et al skriver att ”… effekterna (grannskapseffekterna) tenderar att vara större bland pojkar och bland barn till lågutbildade …. Om barn som immigrerat till Sverige skriver Edin et al att det är föräldrarnas utbildningsnivå som påverkar mer än det faktum att man har en annan etnisk bakgrund.

På hushållsnivå kunde studien av Andersson et al konstatera att barn och ungas studieresultat påverkades direkt i negativ mening om någon i hushållet fick försörjningsstöd, om någon av eller båda föräldrarna var utrikes födda, om hushållet bestod av en ensamstående förälder eller om ingen av föräldrarna hade en ansvarsposition i sitt arbete. Om man dock såg till hushållens disponibla inkomster kunde man inte urskilja några större skillnader kopplat till utbildningsresultaten, vilket är samma resultat som andra europeiska studier visat. I USA är skillnaderna dock desto större. Ju högre inkomst desto bättre studieresultat hos barnen.

Vad Andersson et al dessutom fann var att det sociala kapitalet var mycket viktigt, kanske till och med avgörande för hur väl barn och unga lyckas i skolan. Föräldrarnas position i arbetslivet, utbildningsnivå och klasstillhörighet i traditionell mening påverkar barn och ungas prestationer mer än hushållets disponibla inkomst och Andersson et al resonerar kring att detta antagligen har med stabiliteten i hushållet att göra. Barn och unga som upplever sig ha en stabil livssituation förefaller prestera bättre i skolan.

Tillbaka på områdesnivå kunde Andersson et al konstatera att utbildningsresultaten påverkades negativt om koncentrationen av ensamstående föräldrar i området var hög, likaså om det är en hög koncentration av boende med försörjningsstöd. Exempelvis kunde studien visa att utbildningsnivån i ett av Malmös utsatta områden där koncentrationen av boende med försörjningsstöd var mycket hög jämfört med övriga riket, att barn och unga i detta område i genomsnitt gick tre år mindre i skolan än genomsnittet i övriga delar av landet. Över lag utskiljer sig bostadsområden med en hög andel boende med försörjningsstöd från andra bostadsområden i landet vad gäller barn och ungas utbildningsnivå. Barn och unga i dessa utsatta områden går, enligt Andersson et al, i genomsnitt i skolan 4 år och 3 månader mindre än sina jämngamla i övriga landet.

Edin et al framhåller att svaga grupper i samhället generellt enligt flera studier är mer påverkbara än andra grupper, och deras utvärdering säger också att barn som immigrerat till Sverige innan skolstart påverkas mer av grannskapseffekter än de barn som immigrerar efter 7 års ålder. Å andra sidan visar deras studie att ju yngre barnet var när det kom till Sverige, desto bättre blir dennes studieresultat, man finner alltså två något motsägande resultat.

Vidare menar de att en för hög koncentration av immigranter i samma område genererar generellt sett sämre studieresultat, men att närheten till landsmän över lag är viktig för immigrerade barns prestationer i skolan. Resultatet tros bero på att ett område med hög koncentration av immigranter kräver mer resurser till skolan än vad som kanske finns vilket gör det svårt att alltid hålla en hög kvalitet i den pedagogiska verksamheten samtidigt som närheten till landsmän är viktigt för att exempelvis kunna få hjälp med läxor på sitt modersmål under tiden som man lär sig svenska.

Nästa veckas inlägg kommer att handla om den segregerade staden och barnen. Hoppas du tittar in här också då!

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.

Urbana utmaningar