Skolgårdarnas ytor fortsätter att minska

Skolgårdarnas ytor fortsätter att minska

ANNONS

Annons

Skolgårdarnas ytor för barn att leka och röra fritt på sig utomhus fortsätter att minska, vilket kan påverka barnens hälsa och utveckling. Det visar en ny kartläggning som Statistiska Centralbyrån, SCB, gjort på uppdrag av Boverket.

Grundskoleelevers möjlighet till lek och rörelse utomhus sammanställdes i en unik kartläggning för första gången 2018 av Statistiska Centralbyrån, på Boverkets uppdrag. Skolgården är en av de utemiljöer där barnen är en stor del av sin vakna tid. Studier visar att vistelse utomhus stimulerar till fysisk aktivitet och att det är positivt för barnens lek, lärande och hälsa att vara ute i naturen.

LÄS MER: Gör plats för barnens behov

Minskande friyta

En uppföljning av kartläggningen har gjorts för att undersöka om trenden med krympande skolgårdar fortsatt även 2018 och 2020. Den visar bland annat att antalet elever med tillgång till mindre än 30 kvadratmeter friyta per person har ökat mellan 2014 och 2020. Den finns även en tydlig trend av minskande friyta per elev på skolområden med enskild huvudman.

– Skolan är en av de platser där barn tillbringar störst del av sin vakna tid. Rymliga och varierade utemiljöer stimulerar till både fysisk aktivitet och återhämtning. För att alla barn ska ha samma möjligheter till hälsa, lärande och utveckling behövs tydligare regler och nationella insatser för utformningen av landets skolgårdar, säger Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt på Boverket.

LÄS MER: Barnkonventionen förpliktigar – ge barn och unga bra livsmiljöer

25,9 kvadratmeter i Stockholm

Nästan 464 000 elever hade år 2020 en yta per person som understeg 30 kvadratmeter, vilket motsvarar 42 procent av grundskoleleverna. Antalet elever med tillgång till mindre än 30 kvadratmeter friyta per person har ökat mellan 2014 och 2020. I Sverige finns det cirka 67 000 barn som har ytor som är mindre än 3 000 kvadratmeter. Generellt har skolor i större tätorter mindre friyta än skolor i mindre tätorter och utanför tätorter. Det finns också stora regionala skillnader i tillgången på friyta. På länsnivå varierade friytan per elev år 2020 från som minst 25,9 kvadratmeter i Stockholms län till som mest 76,4 i Norrbottens län.

48 procent hårdgjord mark

Boverket menar att ett rimligt mått på friyta är 30 kvadratmeter per barn i grundskolan (Boverket 2015). Man bör titta på både storleken på friytan per barn och den totala storleken på friytan när man bedömer om friytan är tillräckligt stor. Forskning visar att den totala storleken på friytan helst bör överstiga 3 000 kvadratmeter.

Boverket konstaterar vidare att grundskolornas skolområden består i genomsnitt till 48 procent av hårdgjord mark. Varannan skolelev har friytor som är klädda med grönska till mindre än hälften. Tillgången till grönområden i närheten skiftar också, vilket påverkar skolans möjlighet att använda grönskan i pedagogiskt och rekreativt syfte.

 

Sponsrat innehåll från Soltech

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.