Ny vägledning om trädgårdsstäder

Biskopshagen i Växjö kommun. Foto: Boverket

Ny vägledning om trädgårdsstäder

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

Städernas storlek och tätorternas omfattning ökar i Sverige, samtidigt som många längtar efter en egen villa med trädgård i närheten av naturen. Den senaste vägledningen från Boverket erbjuder kommuner en sammanställd resurs för hur man kan planera, designa och förverkliga trädgårdsstäder som en del av en hållbar urban utveckling.

Småskalighet, grönska och gemenskap

Boverket lyfter trädgårdsstaden som ett alternativ till både alltför hårt förtätade stadsmiljöer och utspridda villamattor med stort bilberoende. Trädgårdsstaden beskrivs som en stadstyp där småskalig bebyggelse, rik grönska och intima offentliga rum och platser bildar en sammanhängande väv. Här möts stadens närhet till service och kollektivtrafik med trädgårdar, alléer, parker och bostadsnära natur. Gatorna är tänkta att bjuda in till möten, promenader och lek, inte bara biltrafik. Trädgårdar, förgårdsmark och entréer spelar en central roll – i övergången mellan det privata och offentliga, där spontana möten i vardagen kan ske.

Tidig och tydlig målbild hos kommunerna

Erfarenheter från kommuner visar att framgångsrika trädgårdsstäder bygger på en tidig och tydlig målbild, stark samverkan, genomtänkta gestaltningsprinciper samt en medveten hantering av bland annat grönska och parkering.

– För att kvaliteterna ska uppnås krävs att kommunerna konsekvent använder hela sin verktygslåda – från till exempel översiktsplanering till detaljplan, gestaltnings- och kvalitetsprogram, bygglov och långsiktig förvaltning, säger Caroline Stigsdotter, projektledare på Boverket.

Den fysiska utformningen har en stor inverkan på hälsa, miljö och livsstil. I vägledningen grundar man sig tydligt på forskningen som visar hur den byggda miljön påverkar människors välbefinnande, sociala interaktion och klimatpåverkan. Viktiga aspekter såsom densitet, grönområden, naturligt ljus och gemensamma utrymmen är centrala för att skapa attraktiva och hållbara bostadsområden.

– Trädgårdsstaden minskar stress, stärker barns lek, ökar den sociala gemenskapen och gynnar gång, cykel och kollektivtrafik – samtidigt som den bidrar till klimatanpassning och biologisk mångfald genom sammanhängande gröna och blå miljöer, säger Lennart Andersson, avdelningschef och riksarkitekt på Boverket.

En del av strategin för tryggare och livfulla städer

Den nyligen framtagna vägledningen ”Att planera och gestalta trädgårdsstäder i modern tid” har utvecklats på regeringens uppdrag och bidrar till strategin för livfulla och säkra städer samt initiativet för ökat byggande av småhus. Underlaget grundar sig på intervjuer med olika kommuner, en landsomfattande enkät och dialoger med offentliga aktörer, akademiska institutioner och det civila samhället.

Sponsrat innehåll från Paroc
[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.