Boverket föreslår att utöka anpassningskraven i plan- och bygglagen
vid ändring, ombyggnad och flyttning med att ta hänsyn till behovet av
resurshushållning. Syftet med förslaget är att minska kostnaderna och
använda det befintliga byggnadsbeståndet bättre.
– Att ta hänsyn till hushållning med resurser när man sätter
kravnivån vid ombyggnader är jättebra. Men för att påskynda och
underlätta klimatomställningen måste förslaget kompletteras med
samma möjligheter för återbruk av produkter, säger Sveriges
Arkitekters förbundsdirektör Tobias Olsson.
Måste vara attraktiva nog
Ändringar och ombyggnader är drivande i omställningen till
klimatsmart byggande. Det finns många goda exempel, bland annat
kontorsbyggnaden Lumi i Uppsala, vars betongkonstruktion är
återbrukad. Gemensamt för dem är att arkitekter med kompetens både
inom miljöbyggnad och gestaltning har tagit en aktiv roll i projekten.
Att förstora eller ta upp helt nya fönster i en fasad, eller skapa god
enhetlighet i en miljö vid återbruk av dörrar, kräver den erfarenhet
och sakkunskap som arkitekter besitter.
– Vikten av göra förändringar med arkitektonisk skärpa och
kulturhistorisk hänsyn är avgörande för framgången i Boverkets
förslag. De bostäder som skapas måste vara attraktiva nog för att
människor ska trivas i dem, säger Tobias Olsson.
Sveriges Arkitekter är alltså positiv till Boverkets förslag, men
ställer två krav:
* Begränsa inte förslaget – det ska gälla också för
återbrukade produkter. Det minskar klimatavtryck och kostnader, samt
bidrar till en god helhet i den ombyggda bostaden.
* Ombyggnader till bostäder får inte ske urskillningslöst. En
källare med låg takhöjd, en mörk suterrängvåning eller i kärnan
av ett djupt hus passar inte som bostad. Kravet på lämplighet måste
alltid uppfyllas – ta hänsyn till människors hälsa, välbefinnande
och trivsel.
