Kommuner som inför arkitekturpolicyer får effektiv hjälp i att spara tid och pengar i beslutsprocessen och få bättre byggda resultat. Det har skett en stor ökning av antal kommuner som klubbar arkitekturpolicyer. Att de har medvind visar en ny undersökning från Sveriges Arkitekter.
– Sex av tio kommuner har eller är på gång att ta fram en arkitekturpolicy. Att arbeta med arkitekturpolicy som verktyg är det nya normala. Våra livsmiljöer kräver ambitioner och omsorg för att bli hållbara, funktionella, vackra och trivsamma. För att nå dit krävs en övergripande och långsiktig strategi – en arkitekturpolicy, säger Sveriges Arkitekters samhällspolitiska chef Margareta Wilhelmsson.
För sex år sedan, 2018, beslöt Sveriges riksdag om en ny nationell arkitektur-, form- och designpolitik. 2019 började Sveriges Arkitekter undersöka förekomsten av kommunala arkitekturpolicyer, och då fanns 29 färdiga. 2024 finns fler än dubbelt så många.
De viktigaste resultaten från vår senaste undersökning, Kommunernas arkitekturpolicyer, är:
Var fjärde kommun, 70 stycken, har en färdig arkitekturpolicy.
Antalet kommuner med arkitekturpolicy har ökat från 29 år 2019 till 70 år 2024 – mer än en fördubbling.
Sex av tio kommuner, 172 stycken, har eller är på väg att ta fram en arkitekturpolicy.
Nästa år, 2026, väntas 120 kommuner ha en färdig arkitekturpolicy.
Ambitionsnivån beträffande arkitektur har förstärkts i 40 procent av kommunerna det senaste året, varit oförändrad i 52 procent och försämrats i åtta procent.
Två tredjedelar av kommunerna arbetar med arkitektur som verktyg i omställningen till ett ekologiskt hållbart byggande.
Den största nyttan med en arkitekturpolicy, enligt kommunerna själva, är att den:
-förtydligar gestaltningsfrågan i samhällsbyggnadsprocessen (88 %),
-tydliggör förväntningarna för den som vill byggs (82 %),
-säkrar arkitektur- och kvalitetsaspekter redan i tidigt skede (76 %).
Undersökningen visar att en arkitekturpolicy är ett verksamt verktyg för alla typer av kommuner: små och stora, tätbefolkade eller med stora avstånd. Den blottar heller inte några partipolitiska skiljelinjer, samtliga riksdagspartier är representerade i de kommunstyren som beslutat om policyer.
– Arkitekturpolicyer kan se olika ut, skilja sig åt i omfattning och anpassas efter kommunens unika behov. Ambitionerna för god arkitektur och omsorgsfullt utformade livsmiljöer är alltså något som förenar kommuner med mycket olika förutsättningar och utmaningar, säger Anki Kaplan Wikström, utredare på Sveriges Arkitekter.
Kommunernas arkitekturpolicyer gick ut till samtliga 290 kommuner i Sverige och hade 264 svarade. Den genomfördes mellan maj och september 2024. Resultaten har jämförts med kartläggningarna från 2019 och 2021.
