Positiva energiresultat i Norra Djurgårdsstaden

Annons

De första byggnaderna i Brofästet har nu varit i drift i ett år och resultaten är positiva, visar 2020 års hållbarhetsredovisning. Fyra av tio byggnader når energikraven och plusenergihusen ligger mer än 24 % under det nationella kravet på 50 kWh/m2 och år (BBR).

2009 fick Norra Djurgårdsstaden i uppdrag av Stockholms stads kommunfullmäktige att driva, utveckla och sprida kunskap om hållbar stadsutveckling. Det har varit en lärandeprocess, i samverkan med stadens övriga förvaltningar och de drygt 50 byggaktörer som bygger bostäder och kontor i området. Resultatet följs upp, analyseras och kunskap tas med till framtida etapper och till andra projekt inom staden.

– Det spelar ingen roll om energikraven skärps om de inte följs upp. Här gör Norra Djurgårdsstaden ett enormt viktigt detektivarbete som vi med stort intresse följer, säger Birgitta Govén, energiexpert vid Byggföretagen.

Hållbarhetsredovisningen visar att Stockholmshems plusenergihus ligger 42 % under kravet på 32 kWh/m2 Atemp och år. Tobin Properties klarar också kravet och byggnaderna kan konstateras ha ett bra klimatskal. Övriga byggaktörer fortsätter i dialog med staden att justera energisystemen för att nå kraven. Uppföljningen av etapp Norra 2, två år efter inflyttning, visade att uppmätt energianvändning i Norra 2 i genomsnitt är 70 kWh/m2 Atemp och år.

LÄS MER: Upp till bevis för Norra Djurgårdsstaden

Trots att det är lågenergibyggnader som uppförs, räcker det inte för att nå målet om ett fossilfritt Norra Djurgårdsstaden 2030. För att komma vidare i att nå målet har ett europeiskt innovationssamarbete inletts under hösten med Bryssel och Wien för att undersöka hur Norra Djurgårdsstadens sista etapp Loudden kan planeras för att bli ett energipositivt område.

Annons

Uppföljningsportal

Drygt 10 år har gått sedan de första bostäderna började byggas. Flera viktiga steg har tagits och mycket av det som testats i Norra Djurgårdsstaden har spridit sig till andra projekt och markanvisningar inom staden, såsom krav för energi, grönytefaktor, material och digitalisering. För varje etapp har kraven utvecklats för att nå uppsatta hållbarhetsmål. Med inspiration och lärdomar från Norra Djurgårdsstaden har exploateringskontoret under året som gått utvecklat och handlat upp Uppföljningsportalen, för att effektivisera uppföljningen av stadens krav.

LÄS MER: Nytt system ska visa hur hållbarhetskrav vid byggande efterlevs

Hittills har drygt 3 000 bostäder byggts där fler än hälften är hyresrätter, därutöver har även bland annat 11 förskolor, en grundskola, en idrottshall och ett utegym uppförts. Under året har flera nya verksamheter flyttat in i Gasverket, Sandvik, Berghs School of Communications och Förskolan Anna. Nästan 14 hektar parker, gröna tak, gårdar och stråk har anlagts och 550 träd av 39 olika sorter har planterats på den tidigare industrimarken.

– Det är många som följer vår årliga utveckling. Som testbädd och föregångare är det viktigt att vi delar med oss av våra resultat och att dessa är tillgängliga och digitala, bland annat genom kunskapsseminarier och studiebesök. En viktig del i kunskapsutvecklingen är de olika forsknings- och innovationsprojekt som vi driver och deltar i. Det är med en gemensam vision, samverkan och erfarenhetsutbyten som vi kan fortsätta komma vidare i att bygga och utveckla mer hållbara städer och samhällen, säger Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg för Norra Djurgårdsstaden på exploateringskontoret.

För att fortsätta återföra erfarenheter har den tredje versionen av styrdokumentet Program för hållbar stadsutveckling arbetats fram och planeras antas under året.

KRÖNIKA: Norra Djurgårdsstaden – blir den hållbar?