Klimatdeklarationer som omfattar livscykelanalys (LCA) bör ingå i lagstiftningen. Det visar en ny undersökning kring hållbarhet som Cembrit låtit göra med 400 arkitekter i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Sju av tio svenska arkitekter (70%) anser att klimatdeklarationer som omfattar livscykelanalys (LCA) bör ingå i lagstiftningen. Det är en större andel än i Danmark, Norge och Finland, men i samtliga länder anser majoriteten att det borde vara lagstiftande.
– Sverige har kommit en bit på väg med klimatdeklarationer, men dessa omfattar inte hela livscykeln så här behöver man göra en mer fullständig analys, säger Anna Ranow, kommunikationsansvarig på Cembrit, som initierat undersökningen.
Val av fasadmaterial
Forskaren Torun Widström (tekn.lic) på KTH som har gjort en livscykelanalys av sex olika fasadmaterial avseende miljöpåverkan och livscykelkostnader kommenterar:
– För att förstå en byggnads klimatbelastning behöver man utgå från hela byggnadens livstid. Om man gör en LCA för en kortare period än byggnadens livstid så kommer de initiala belastningarna få en oproportionerligt stor inverkan, och det finns en risk att man försummar alternativ som har fördelar på längre sikt. Detta är särskilt tydligt på fasadmaterial som utsätts för väder och vind, eftersom det kan medföra betydande underhållsbehov och begränsad livslängd.
Offentligt bättre på hållbarhet
De flesta arkitekter anser att de själva är den yrkesgrupp som har mest fokus på hållbarhet i byggbranschen. Två av tre (65%) svenska arkitekter väljer ofta eller alltid byggmaterial med dokumenterad hållbarhet även om det inte finns sådana krav i projektet som de arbetar med. Det ligger i linje med övriga länder, förutom Finland där i princip alla gör detta (98%). Majoriteten arkitekter är överens om att det offentliga byggandet är bättre på hållbarhet än exempelvis det privata.
