Det talas mycket om att byggbranschen måste bli bättre på cirkulär ekonomi. Samtidigt ökar mängden av årligt byggavfall och byggnader rivs hela tiden för att ge plats åt nya, mer lukrativa konstruktioner. Men ska vi klara klimatmålen måste vi låta byggnader stå kvar i stället för att rivas. Hur ska trenden vändas? Hållbart byggande söker svaret.
Det finns ingen samlad statistik över det totala antalet fastigheter som rivs i Sverige varje år. Men oavsett statistiken tycker väldigt många att det är för mycket som rivs i Sveriges just nu. Till exempel Robin Rushdi Al-sàlehi, affärsutvecklare på Codesign som även grundat lokaldelningsplattformen vakansa.se.
– Jag skulle säga att det varit ett rivningsraseri under hela högkonjunkturen, säger han.
Han har initierat kampanjen ”Krama byggnaden”, som uppmanar till ett nationellt stopp för rivning av byggnader som faktiskt går att använda och hyra ut.
Billigare att riva
Det stora problemet i branschen är den finansiella modell som gör det till en bättre ekonomisk affär att riva och bygga nytt än att bevara en gammal byggnad, menar han. Många fastighetsbolag och byggherrar nyttjar den bokföringstekniska metoden att bokföra ”vakanshyra” för en äldre byggnad – i stället för att hyra ut till ett lägre pris som någon är beredd att betala.
– Det gör att det blir en bra affär för fastighetsbolagen att låta byggnader stå och förfalla tills man kan bygga något nytt, miljöcertifierat och modernt som kan värderas ännu högre, med en köpkraftigare hyresgäst, säger han.
Fastighetstrappa vägleder
Han har lanserat modellen Fastighetstrappan som han tycker beskriver bättre hur byggbranschen kan tänka i stället för att riva. Där är det första steget att acceptera sanningen att ”den mest hållbara byggnaden är den som aldrig behöver byggas”. Nästa steg är att se till att byggnader nyttjas bättre än i dag, vilket han jobbar för med vakansa.se. Det finns statistik om att kontor och skolor enbart används 10-16 procent av dygnet.
– Nyttjandeprocenten i byggnaderna borde upp till 40-50 procent av tiden, de ska vara fulla med folk och användas hela dygnet, säger Robin Rushdie Al-sàlehi.
Behövs ändå förändring, ska hus underhållas och byggas om, inte rivas.
– SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, har det de kallar ”evighetsförvaltning”, det borde alla ha. Målet borde alltid vara att en byggnad ska kunna stå för evigt och byggas om, till, på, eller flyttas efter behov, säger Robin Rushdie Al-sàlehi.
Återbruk kan vara riskfyllt
Längre ner i prioriteringsordningen kommer återbruk – att bygga hus av hus. Återbruk är ett begrepp som kommit starkt på senaste tiden, men Robin Rushdi Al-sàlehi ser en risk att det kan bli en förlängning av ”business as usual”.
– Det blir det om man har för mycket fokus på nybyggnation och plötsligt kan börja se befintliga byggnader som resursbanker som man river för att bygga, men det finns förstås ibland byggnader som är uttjänta och då är det bra att man kan knacka ner dem varsamt och återanvända dem, säger han.
Det sämsta steget på Fastighetstrappan, är att göra som vi gör idag, när vi river och bygger nytt av nytt material. Det borde vi helst upphöra med, tycker han. I en debattartikel gav han nyligen, tillsammans med Peter Ullstad på Codesign, fyra förslag på vad som behöver hända nu. Förslagen är:
1. Stärk underhållsplikten hos fastighetsägare så att inte byggnader tillåts förfalla.
2. Fastighetsägare måste börja ifrågasätta sina rivnings- och byggnationsplaner, även om de vunnit laga kraft.
3. Ta fram en nationell karta över planerade, pågående och genomförda rivningar och byggnationer.
4. Byt ut rivningslov mot demonteringslov.
Landet över dyker det upp lokala föreningar som jobbar för att skydda det lokala arkitekturarvet. Som föreningen FASAD i Göteborg som funnits sedan 2018 och som i somras fick ACAN Sveriges TÄNK OM-pris för sin kamp mot rivningar. De kartlägger och bevakar byggnader och stadsmiljöer i Göteborgsområdet som hotas eller står inför rivning eller förvanskning. När media får höra talas om rivningar är det ofta för sent.
– Det revs ju väldigt mycket i Göteborg på 60-70-talet och vår uppfattning är att det nu rivs väldigt mycket igen, säger Monica Bengtson, vice ordförande i Föreningen FASAD.
Göteborgsbyggnader hotas
Hon tar exempel som det rivningshotade Valhallabadet och nyligen rivna Kjellbergska gymnasiet, två fullt fungerande byggnader med stark arkitekturhistoria som föreslås bytas ut mot nya byggnader.
– Och Skanstorget som föreslås bebyggas med bostäder fast det finns fornminneslagar som säger att man ska bevara det som torg, säger hon.
Lagar finns men husen rivs ändå
Det är inte fler lagar och regler som behövs för att mota bort detta, tror hon.
– Länsstyrelsen finns, stadsbyggnadskontoret finns och alla har de sina regler att följa och det finns skyddsklasser för olika byggnader. Men det rivs ändå. Staden borde kunna gå in och sätta hårt mot hårt om de ser ett förfallet hus, säger hon.
Torun Hammar är arkitekt SAR/MSA och ordförande i Kulturmiljörådet, Sveriges Arkitekter. Hon har jobbat hela sitt liv med ombyggnationsprojekt och häpnar över att så många byggnader rivs trots att de är fullt funktionella.
– De förändringar vi har sett under den här högkonjunkturen skulle jag nog tro har varit lika omfattande som de som var på 60-70-talet, dessutom har vi lagt till nybyggnation i en skala som inte tidigare existerat i storstädernas stadskärna. Då – på 60-talet vaknade kritikerna upp först 20 år senare, så kan det nog bli nu också, att vi reagerar på detta först när det värsta är över, säger hon.
Utgå från vad som måste byggas
Hon tror att samhällsbyggnadssbranschen måste börja ifrågasätta kraven på ständig tillväxt och mer utgå från vad som verkligen behöver byggas i stället för vad vi kan tjäna pengar på. Det finns förutsättningar för förändring nu när en kombination av lågkonjunkturen och klimatfrågan har drivit fram ett nytt fokus på ombyggnation som påminner om hur det var under lågkonjunkturens 90-tal, men med en större medvetenhet om att vi, ur ett hållbarhetsperspektiv, kraftigt måste dra ner på all rivning.
– Debatten är väckt. Alla har inte nåtts av den eller känner sig involverade, men det finns ett enormt tryck från många om förändring, säger hon.
Boverket styr mot cirkularitet
Så. Många är överens om att framtiden måste se annorlunda ut. Och Boverket fick för drygt ett år sedan ett uppdrag att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn för att bidra till att nå Sveriges miljö- och klimatmål. Helena Bjarnegård är Boverkets riksarkitekt. Hon poängterar att stadsutvecklingsprocesser tar lång tid och att gapet mellan vad vi vet att vi måste göra och vad som händer i byggprojekten delvis beror på de långa ledtiderna. Det som byggs idag började sannolikt planeras redan för 5-10 år sedan.
– Det är först under senare år som vi brett har lyft behovet av att sluta riva. Detta kommer att påverka byggandet i praktiken från nu och framåt, säger Helena Bjarnegård.
Rivningar är en kulturfråga i branschen och även ofta en ekonomisk fråga.
– I vissa fall kan det vara billigare att bevara eller återbruka, men kunskapen om hur man gör på bästa sätt saknas ofta, säger Jacob Danielsson, som jobbar med Boverkets uppdrag för cirkulär ekonomi.
Mer forskning behövs
Mer forskning skulle behövas på området och Boverket utreder incitamentsstrukturen bakom rivningar inom ramen för regeringsuppdraget om cirkulär ekonomi i byggsektorn. Myndigheten jobbar också för att lyfta, främja och röja hinder för cirkularitet och återbruk. Ett av de bästa exemplen vi ser i Sverige tycker Helena Bjarnegård är Varvsstaden i Malmö, där äldre byggnader har fått nytt liv genom varsam utformning med några få tillägg för att möjliggöra nya funktioner och de byggnader som man inte kunnat bevara har gett upphov till en stor materialbank som används vid nybyggnationen i området.
– Under Sveriges ordförandeskap i EU tog vi med personer från alla EU-länder som arbetar med dessa frågor till Varvsstaden och de var mycket imponerade av arbetssättet och resultatet, säger Helena Bjarnegård.
Revelop tar tillvara platser
Ett företag som satsar just på att förlänga livet på befintliga byggnader är fastighetsbolaget Revelop. Under åren har de arbetat för att förvandla allt från gamla industrilokaler och övergivna kontorslokaler till attraktiva platser som på ett effektivt sätt tar vara på befintliga resurser. Det har de gjort genom att arbeta med modernisering, re-positionering, förtätning och hållbarhet. Deras princip är att aldrig exploatera icke planlagd grön mark.
– Vi köper ”oälskade” fastigheter med tanken att förbättra både användningen av byggnaden och de miljömässiga aspekterna. Vi jobbar därför mycket aktivt med både energireduktion i förvaltningsfasen och material i utvecklingsfasen genom styrning och regler. Vi tar hjälp av ny teknik så som artificiell intelligens och tar dem “från brunt till grönt” för att utveckla dem till att tjäna ett bättre syfte, säger Anna Brännström som är hållbarhetschef på Revelop.
Ekonomiska skäl försvårar
De vanligaste skälen till att byggnader rivs gissar hon är ekonomiska och att det går dessutom lättare att få god ekonomi i nybyggnation. Men det handlar nog också om att nybyggnation kan vara mindre komplext och om estetiska skäl, som att äldre hus har för låg takhöjd.
– Men jag vill tro att vi som bransch blir bättre och bättre på det här. Jag tycker mig se en ökad förståelse och efterfrågan hos både investerare och finansiärer vad det gäller omställningen av redan befintligt bestånd, säger Anna Brännström.
Revelop upplever inte att det är svårt att sälja in renovering i stället för rivning till sina hyresgäster, men ibland kan det finnas en kommunikationsutmaning. Andra utmaningar de stöter på är tungrodda planprocesser och oväntade faktorer som påverkar tidplanen och kostnaderna.
Många fördelar med renovering
Men fördelarna med att renovera är många. Minskad mängd råvaror, färre transporter, minskat byggavfall samt kunskapsbyggande om renoveringar som kommer att behövas framöver, då branschen måste fokusera mer på ombyggnation.
– Och den absolut största fördelen är att vi minskar utsläppen. Det finns flera studier som visar på mellan 50-70 procents lägre utsläpp när man jämför ett renoveringsprojekt med motsvarande klimatsmart nybyggnation. Klimatvinsterna är stora till och med när vi enbart sparar stommen på ett hus, säger Anna Brännström.
Martina Strand Nyhlin
