Industrin hindras att ställa om i den takt som planerats på grund av kapacitetsbrister. För att svensk industri ska vara konkurrenskraftig och kunna genomföra den nödvändiga klimatomställningen krävs både mer el och utbyggd infrastruktur. Och det är bråttom. Det framkommer i en ny rapport från SKGS, den elintensiva industrins samarbetsorganisation.
SKGS presenterar idag en kartläggning av industrins elbehov till 2035 och en uppdaterad lägesbild från motsvarande rapport från i fjol (Industrins elbehov till 2030). Slutsatserna i korthet:
Industrins elbehov ökar med 88 TWh till 2035. Ökningen finns i alla fyra industriområden.
Jämfört med tidigare prognoser senareläggs det ökade behovet, inte på grund av minskad ambitionsnivå hos företagen utan på grund av kapacitetsbrist i både elnät och elproduktion. Det tidigare prognosticerade ökade elbehovet om 70 TWh tvingas nu flyttas fram från 2030 till 2032.
För att klara industrins ökade elbehov krävs en årlig utbyggnadstakt om 5 TWh fram till år 2035 för att bibehålla elöverskott i Sverige. Ett elöverskott är nödvändigt för att säkra konkurrenskraftiga priser.
Kommentarer från de fyra industrisektorer som ingår i energisamarbetet SKGS
– Sverige har en fantastisk utgångspunkt för att genomföra den elektrifiering som krävs för att klara omställningen. Men, vi behöver satsa på en utbyggnad av både fossilfri kraftproduktion och elnät för att ta tillvara på de goda förutsättningar vi har, säger Annika Roos, vd, Jernkontoret.
– I södra Sverige, där innovations- och kemiindustrin är som störst, väntas elunderskottet nästan tredubblas mellan 2030 och 2035. Den osäkra elförsörjning får företagen att tveka i sina investeringsbeslut och vi har redan sett företag som valt att i stället investera utomlands. El är en grundförutsättning för investeringsviljan. Fortsätter utvecklingen riskerar vi undergräva svensk konkurrenskraft och omställning, säger Jonas Hagelqvist, vd, IKEM.
– De enorma satsningar som nu görs i norra Sverige riskerar att försenas och i värsta fall gå om intet om utbyggnadstakten i kapacitet i både nät och produktion är för låg. Det här handlar om samhällskritisk infrastruktur. Industrin behöver mer el och den måste vara stabil, till konkurrenskraftiga priser och dessutom fossilfri, säger Maria Sunér, vd, Svemin.
– El till en konkurrenskraftig kostnad är viktig i hela landet, både för befintlig och tillkommande industri. Ju större satsningar som görs på ny fossilfri elproduktion desto bättre är förutsättningarna att klara framtida behov. Men det kräver en kontinuerlig utbyggnad, säger Viveka Beckeman, vd, Skogsindustrierna.
Fakta – Industrins elbehov till 2035, en kartläggning
Kartläggningen omfattar de åtgärder och planer som industrierna själva bedömer kommer att genomföras de närmsta åren. Syftet har varit att med en mer detaljerad kartläggning bidra till en konstruktiv dialog om var och när ny elproduktion behöver komma till stånd för att upprätthålla hastigheten i klimatomställningen och industrins konkurrenskraft. Industriernas elsamarbete SKGS har tidigare (maj, 2023) uppdragit åt konsult- och forskningsföretaget Profu att kartlägga industrins tillkommande elbehov år för år fram till 2030. I denna uppdaterade rapport från juni 2024 förlängs den undersökta perioden till 2035, samtidigt som den tidigare kartläggningen uppdateras.
Fakta – SKGS
SKGS står för Skogen, Kemin, Gruvorna och stålet. SKGS arbetar med den svenska industrins energifrågor och är ett samarbete mellan branschorganisationerna Skogsindustrierna, IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, SveMin och Jernkontoret.
Industrin sysselsätter 180 000 personer direkt och indirekt. Svensk industri står för en nettoexport på 155 miljarder kronor och omkring 290 miljarder kronor i sammanlagt exportvärde. 90 procent av industrins produktion exporteras.