EU-projektet BAMB (Buildings As Material Banks) siktar mot en cirkulär byggbransch. Tre verktyg har utvecklats inom projektet för att underlätta återbruk och återvinning av byggmaterial. Projektets pilotprojekt där verktygen har använts visade goda resultat men flera verktyg behöver fortfarande vidareutvecklas och automatiseras för att bli kommersiellt gångbara.
EU-projektet BAMB:s första fas var ett forsknings- och innovationsprojekt som pågick mellan 2015 och 2019. För att skapa förutsättningar för att byggnader ska kunna fungera som materialbanker i ett cirkulärt system tog man fram tre olika verktyg. Det var ett materialpass, ett designprotokoll för reversibel design och ett cirkulärt byggnadsbedömningsverktyg.
Jan Boström är teknikutvecklingschef på SundaHus, en av femton partners i BAMB-projektet. SundaHus var med om att ta fram både materialpasset och det cirkulära byggnadsbedömningsverktyget (CBA). I materialpasset ska all information som man behöver för att återvinna/återanvända en produkt samlas på ett och samma ställe. Det är information om produktens innehåll, beräknad livslängd och hur produkter har installerats i ett hus men också om och på vilket sätt produkten kan återvinnas eller återanvändas. En plattform för materialpasset togs fram men verktyget kom aldrig till den nivån att det kunde användas kommersiellt.
– Vi lärde oss mycket från projektet och tanken är att de lärdomarna ska komma till användning i nästa projekt. Det handlar främst om att automatisera informationsinhämtningen så att verktyget blir effektivare och billigare att använda. Vi hoppas komma dithän att vi har ett definierat elektroniskt format, säger Jan Boström.
Behövs internationellt beslut
BAMB är inte ensamma om att utveckla materialpass. Det finns flera andra liknande initiativ inom byggsektorn. Enligt Camilla Sjögren på Ronneby kommun, som också medverkade i BAMB, så behövs det ett branschbeslut på internationell nivå om hur ett hållbart och fungerande materialpass ska byggas upp. Det handlar om hur man ska samla in data, vem som ska ha informationsansvaret och uppdateringsansvaret och hur man ska göra materialpasset tillgängligt.
– När vi har hittat ett enhetligt sätt att beskriva ett sådant här materialpass så kommer det att underlätta för branschen att bli mer cirkulär, både tidsmässigt och ekonomiskt, säger Camilla Sjögren.
Det cirkulära byggnadsbedömningsverktyg (CBA) fungerar som ett modelleringsverktyg där man kan pröva olika alternativ utifrån ett cirkulärt perspektiv. Det är en form av miljöanalys, en Life Cycle Assessment (LCA), som även får med de cirkulära vinsterna. Verktyget finns tillgängligt och kan användas av vem som helst. Problemet är att informationen än så länge måste matas in manuellt och att det därför är dyrt att göra beräkningarna.
Verktygen och metoderna i BAMB har testats i sex olika pilotprojekt, bland annat B.R.I.C, Build Reversible in Conception. Foto BAMB
Omdefiniera värdet
Byggbranschen är ett komplext system med många olika aktörer och ett cirkulärt systemskifte är beroende av flera saker. Till exempel hur man definierar värde i en byggnad och hur man ser på designprocessen. Jan Boström på SundaHus menar att de ekonomiska kalkylerna skulle förändras om man utgick ifrån att en del av byggnadens värde finns kvar när den inte behövs längre, det vill säga om värdet bara delvis skrevs av under byggnadens livstid.
– Det skulle förändra utgångspunkten vid design och produktion. När det är dags att börja plocka ut saker ur byggnaden kommer du att kunna göra det eftersom du tänkte på hur du plockade ihop den från början, säger Jan Boström.
BAMB:s tredje verktyg, designprotokoll för reversibel design, handlar just om att se till att byggnader designas så att man senare kan demontera dem. Byggnader ska kunna tas isär och delar ska kunna tas ur byggnaden utan att huset eller produkterna skadas. Det är Elma Durmisevic på Twente University i Nederländerna som lett arbetet med designprotokollet. Utvecklingen av verktyget har kommit långt. Det är inte kommersialiserat än men används just nu vid ett sjukhusbygge i Bryssel.
Ekonomin central
Karolina Brick är miljöchef på Riksbyggen som håller på att ta fram ett cirkularitetsindex, det vill säga ett mått för byggnaders cirkularitet. Enligt henne är cirkularitet en fråga som kommer in i olika delar av byggprocessen på olika sätt. Det handlar om allt från reversibel design och nya arkitektoniska grepp över projektering med materialval, till hur ombyggnationer genomförs och till slut hur materialet tas tillvara i slutskedet.
Karolina Brick ser tillgänglig information om byggprodukter som en förutsättning för att kunna återbruka dem i nästa led. Att få ekonomi i det cirkulära är också centralt:
– Vissa delar av det cirkulära är i nuläget dyrare eftersom det kan ta längre tid att hitta återbrukade produkter än att köpa in nya och eftersom arbetskraft ofta kostar mer än själva materialet. Samtidigt leder andra delar av det cirkulära, som att minimera spill, till stora ekonomiska fördelar.
Karolina Brick betonar vikten av samverkan mellan olika aktörer och av ökad kunskap inom branschen. Det handlar om ett nytt sätt att tänka och ju mer kunskap som finns om frågorna desto enklare blir det att förändra arbetssätten. Det är centralt att de olika aktörerna vet hur man ska göra och varför man ska göra det. Hon efterlyser ledarskap och tydliga signaler om i vilken riktning byggsektorn ska gå:
– För att få med hela branschen tror jag att det är nödvändigt att man pekar ut riktningen och ställer krav, säger Karolina Brick.
