“Bättre med långsiktiga regelförenklingar än kortsiktiga stöd”

Annons

Om solcellsmarknaden ska kunna stå på egna ben så kommer solcellsstödet så småningom att behöva fasas ut. På längre sikt är det åtgärder som förenklar regelverket och minskar administrationen för mikroproducenter som kommer att ha den största effekten för den svenska solenergiutbyggnaden. Det skriver Johan Lindahl, talesperson för Svensk Solenergi.

De direkta subventionerna som har införts, det vill säga solcellsstödet 2009 och skattereduktionen 2015, har varit väldigt viktiga för att få igång den svenska solcellsmarknaden. Dessa stöd har skapat större marknadsvolymer, de senaste åren med en växande utbyggnadstakt på 50 till 100 procent, vilket har gjort att priserna för solcellssystem har kunnat gå ner. Jämför man med 2009 när solcellsstödet infördes så kostar numera en solcellsanläggning bara en fjärdedel så mycket.

Men även om solcellsmarknaden just nu är beroende av dessa direkta stöd är det inte hållbart att stötta tekniken på detta sätt i all framtid. Meningen med direkta stöd till nya tekniker är just att skapa en marknad för dessa tekniker så att priserna kan gå ner, och i takt med prisreduktionen bör stöden sedan sänkas och fasas ut. Svensk Solenergis målsättning är att vi i Sverige på sikt ska få en utbyggnad av solenergi som kan stå på egna ben och som inte är beroende av direkta stöd. Svensk Solenergi har därför efterfrågat en plan från regeringen på hur först och främst solcellsstödet, men sedan också skattereduktionen, på ett kontrollerat vis kan fasas ut.

På lång sikt tror jag att de åtgärder som förenklar regelverket och minskar administrationen för mikroproducenter är de som kommer ha den största positiva effekten för solenergiutbyggnaden i Sverige. Exempel på sådana förenklingar är det slopade kravet att privatpersoner som vill sälja solel ska behöva vara momsregistrerade, eller det liggande förslaget om att slopa bygglovsansökan för solenergianläggningar. Både bygglov och det tidigare kravet på momsregistrering skapar enbart en massa administration för alla inblandade, dvs privatpersoner, fastighetsägare, elhandelsbolag, kommuner och skatteverk.

Eftersom det slopade momsregistreringskravet inte innebär några förlorade skatteintäkter för staten och att en kommuns intäkter via bygglov ofta är lika stora som kostnaden för att hantera ärendena så innebär dessa förändringar en förbättring för alla inblandade. Dessa är således lagjusteringar som är till fördel för alla parter och därmed sannolikt ändringar som kommer att bli långlivade och gynna solenergiutbyggnaden under många år.

Därför ser vi från Svensk Solenergi gärna att regeringen fortsätter med arbetet att se över lagstiftningen och undanröja administrativa hinder. Vi skulle till exempel gärna vilja se att de utformade en plan för att fasa ut det existerande solcellsstödet som är förknippat med långa ansökningstider och ersatte det med en Sol-ROT för privatpersoner. En sådan förändring skulle innebära att en solcellsinvesterare inte skulle behöva vänta in ett beslut om stöd utan skulle kunna få sin ersättning direkt vid installationstillfället.

Sedan skulle vi gärna se att man helt och hållet slopade energiskatt på egenproducerad el. I dag är det bara mindre anläggningar på upp till 255 kW som inte behöver betala någon energiskatt på den egenkonsumerade elen. Men ska vi se en utbyggnad även på industritak behöver den slopade energiskatten för egenproducerad och konsumerad el utvidgas. Svensk Solenergis ståndpunkt är att el som produceras och konsumeras inom en och samma fastighet ska vara befriad från skatt, och att det är rimligt att el som matas ut på ett koncessionspliktigt elnät för försäljning beskattas som all annan el.

 Solenergi har potential att bidra till med uppskattningsvis upp till 10 procent av Sveriges elproduktion i ett framtida helt förnybart elsystem. Men för att det ska hända krävs att fler förenklingar av lagstiftningen införs och att de stöd som nu finns effektiviseras.

Johan Lindahl, talesperson Svensk Solenergi

Foto: Svensk Solenergi