När årets smartaste städer utses enligt rankingen Smart City Index visar resultatet att tekniken spelar en roll under Covid-19. Städer med bättre teknik hanterar pandemin bättre.
Den schweiziska handelshögskolan The Institute for Management Developments (IMD) lanserar Smart City Index som baseras på ekonomisk och teknisk data samt medborgarnas uppfattning om hur smarta deras städer är. Årets undersökningen genomfördes i samarbete med Singapore University for Technology and Design (SUTD) i april och maj i år. Frågorna rörde fem områden: hälsa och säkerhet, mobilitet, aktiviteter, möjligheter inom arbete och utbildning samt den politiska styrningen i staden. Årets undersökning innehåll viktiga resultat om hur tekniken spelar en roll i COVID-19-eran på ett sätt som sannolikt kommer att hålla i sig.
– Det är naturligtvis för tidigt att dra lärdomarna av COVID. Det är dock uppenbart att vi befinner oss i en kritisk tidpunkt, där den sanitära krisen fortfarande är väldigt aktuell, medan den ekonomiska och sociala krisen som den kommer att medföra knappt har börjat. Årets Smart City-index antyder att de städer som har kunnat kombinera teknik, ledarskap och en stark kultur för att “leva och agera tillsammans” bättre skulle kunna klara av de mest skadliga effekterna av sådana kriser, säger Bruno Lanvin, ordförande för IMD Smart City Observatory.
Smarta stadsverktyg
I rapporten som publiceras tillsammans med rankingen hänvisar IMD också till OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, som lyfter fram att digitaliseringens avgörande roll i nödåtgärder under pandemin har drivit många städer att systematisera användning av smarta stadsverktyg mer permanent, samtidigt som risken för smitta övervakas. I en nyligen genomförd studie understryker OECD också att många städer har legat i framkant för att forma en post-COVID-värld genom att ta inkluderande åtgärder (det gäller i synnerhet lokala företagsstöd och sysselsättning, prisvärt bostadsbyggande och renovering och stöd till utsatta hushåll). Det har även gjorts investeringar som kopplar ekonomisk återhämtning med ekologisk hållbarhet, med tonvikt på rena former av urban rörlighet och energieffektivitet.
Stockholm sämst i Norden
I rankingen ingår totalt 109 städer runt om i världen, bland annat Stockholm och Göteborg. Stockholm klättrar i år nio placeringar jämfört med i fjol och landar på plats 16. Trots detta är Stockholm den enda nordiska huvudstaden som inte når topp tio. Göteborg hamnar på plats 31. Rankingen toppas av Singapore följt av Helsingfors och Zurich. Oslo hamnar på en femte plats och Köpenhamn på sjätte. Professor Arturo Bris, chef för the World Competitiveness Centre på IMD, konstaterar i ett uttalande att Singapore hade en tydlig färdplan som följdes men som förblev flexibel. En majoritet av invånarna anser också att information om beslut och riktlinjer har varit tydlig och lättillgänglig.
