Den 17 maj avslutade det fyraåriga forskningsprogrammet E2B2, som genomförs i samarbete med Energimyndigheten och IQ Samhällsbyggnad, sin första programperiod med en resultatkonferens i Folkungakyrkan i Stockholm.
Över hundra deltagare inom bygg- och samhällsbyggnadssektorn tog del av programmets forskningsresultat och lyssnade på slutsatser och diskussioner när en rad talare tog sig an ämnet energieffektivt byggande och boende.
Bland annat presenterades en lösning för effektiv värmeåtervinning från spillvärme av Adnan Ploskic från Bravida och KTH, John Are Myhren från högskolan i Dalarna berättade om en modell som skapats för varsam renovering av allmännyttiga bostäder och Peter Kovacs från RISE redovisade resultaten från projektet “Miljontak – takrenovering med solceller”.
Dagens första talare, Staffan Laestadius, professor i industriell utveckling vid KTH, var inbjuden på grund av att han under lång tid ägnat sig åt den industriella och samhälleliga omställning som klimatförändringarna kommer att kräva. Han inledde med att påpeka behovet av en snabb omställning då de temperaturökningar som väntas med klimatförändringarna är mer än vad mänskligheten har erfarenhet av att leva i.
Energieffektiviseringar nödvändiga men inte tillräckliga
Energieffektiviseringar är en viktig del av den omställningen enligt Staffan Laestadius, men han påpekar att i ett hållbarhetsarbete ryms även arbete med biologisk mångfald och vattentillgång.
-Vi vet med säkerhet att energieffektiviseringar är helt nödvändiga för att hantera den pågående klimatkatastrofen men vi vet också att de inte är tillräckliga. Byggnader konsumerar en tredjedel av världens energi, varav hälften går till värme och kyla, säger han.
Det kommer alltså även att krävas ett ökat arbete med att minska energianvändningen och klimatpåverkan för fastigheter inte bara i byggskedet utan även i det befintliga byggnadsbeståndet enligt Staffan Laestadius.
Låga drivkrafter för livscykelanalyser
I projektet “Verktygslåda för livscykelanalys i byggandet” har forskare från KTH och IVL undersökt om och hur livscykelanalys kan användas i upphandling. De har även tagit fram ett gratis verktyg för livscykelanalyser av byggnader.
– Vi kan se att livscykelanalyser inte används dagligdags och med det här projektet ville vi försöka implementera det i byggprocessen, säger Tove Malmqvist, forskare på KTH och en av initiativtagarna till projektet.
Projektrapporteringen erbjuder även hjälp med kravformuleringar enligt Tove Malmqvist som vill betona vikten av att fler bör ställa funktionskrav i upphandlingsskedet för att få konkurrensneutralitet mellan olika materialslag och samtidigt stimulera till innovation.
– Drivkrafterna för att komma igång med livscykelanalys har hittills varit väldigt, väldigt låga. Det beror bland annat på att så få ställer krav i upphandlingar och avsaknaden av lagkrav som trycker på, säger hon.
Samtidigt har Tove Malmqvist under projektets gång märkt en skiftning i attityd gentemot livscykelanalyser och hon tror att intresset kommer fortsätta att öka.
– Nu har polletten trillat ner och fler ser poängen med livscykelanalyser, avslutar hon.