Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

"Återinför stödet till energieffektivisering"

Anneli Hidalgo 1 september, 2022 • 3 minuters läsning
Ola_Mansson
Ola Månsson. Foto: Peter Knutson

Inför höstens val frågar Hållbart Byggande några av branschorganisationerna vilka de anser vara de viktigaste hållbarhetsfrågorna. Ola Månsson, vd för Installatörsföretagen, berättar om organisationens mest prioriterade frågor.

Vilka är de viktigaste frågorna inom hållbart byggande som ni vill se på den politiska agendan inför valet 2022?

– Vi vill återinföra ett statligt stöd till energieffektivisering i flerbostadshus. Riksdagen beslutade att avveckla stödet till energieffektivisering i flerbostadshus, trots att potentialen är enorm. Det är möjligt att effektivisera Sveriges flerbostadshus med 19 TWh, vilket leder till miljardbesparingar för både hushåll och för samhället i stort. Detta bör även kombineras med krav och investeringsbidrag till energieffektiviserande åtgärder i övriga fastigheter, bra både för klimatet och hushållens ekonomi.

Det finns en del konkreta förslag från politiskt håll vad gäller satsningar på energieffektivisering. Centerpartiet vill bredda det gröna avdraget så att varje hushåll får ett direkt avdrag på 50 procent upp till 50 000 kronor, som mest 25 000 kronor, för att installera värmepump, fjärrvärme eller bergvärme. Miljöpartiet vill att staten ska stå för 80 procent av kostnaden för alla åtgärder som hushåll och fastighetsägare genomför för att spara på energin. Vad tycker ni om de förslagen?

– Det är bra att vissa partier ser vad som behövs och vill ge hushållen en knuff, men det ena måste inte utesluta det andra. Det är dags att tänka energi- och energieffektivisering i allt vi gör, så det är bra att energieffektivisering är på den politiska agendan. Vi vill dock lyfta att det är dags att höja ROT-avdraget och utvidga det gröna teknikavdraget. Hushållen behöver tydligare incitament att göra insatser som minskar energianvändningen. Dagens ROT-avdrag skapar inte tillräckliga drivkrafter att genomföra energieffektiviseringar. Enligt Skatteverket bidrar rotavdraget med en reduktion på endast 9 procent vid installation av luftvärmepump. En höjning av rotavdraget till 50 procent, i kombination med krav på att åtgärden och ska minska energianvändningen, vore ett steg i rätt riktning. Det gröna teknikavdraget skapar i sin tur möjligheter för privatpersoner att sänka sina kostnader genom att både producera, lagra och sälja sin egen el. Men för att avdraget ska få verklig effekt på hushållens elpris bör det kompletteras med ett 50-procentigt avdrag för åtgärder som effektiviserar energianvändningen. Detta är möjligheter som politikerna behöver beakta.

Ett stort fokus ligger just nu på de höga elpriserna och satsningar i närtid med lösningar som högkostnadsskydd inför kommande vinters elpriser. Vad tänker ni om det?

– I vintras valde riksdagen att kompensera hushållen för de höga elpriserna. Nästan sju miljarder kronor avsattes för ändamålet. Om dessa pengar i stället hade använts till att modernisera hushållens el-, vatten- och värmesystem så hade elnotan sjunkit även kommande år till följd av lägre elförbrukning. Olika typer av stöd som kapar elräkningen minskar incitamenten till att energieffektivisera och att skynda på en energiomställning. Det vore bättre att stödja investeringar i åtgärder som långsiktigt minskar energianvändningen.

– Regeringen har nu aviserat en historiskt stor satsning – 60 miljarder – för att hantera de höga elpriserna. Det är fel att göra en punktinsats istället för att investera i framtiden så att vi minskar klimatavtrycket. De resurserna har vi chans att använda långsiktigt, så att hushåll och företag får såväl lägre förbrukning som lägre elpriser, år efter år. Genom satsningar på energieffektivisering kan vi på ett kraftfullt sätt bidra till en fungerande elmarknad, rimliga priser och stärkt oberoende från importerad energi. Därtill vore det en viktig insats i klimatomställningen.



Bygger nya Nibbleskolan i Hallstahammar

HMB Construction har ingått ett avtal med Hallstahammars kommun för att konstruera den nya Nibbleskolan. Skolan kommer att ha kapacitet för omkring 460 elever och fungera som en betydelsefull mötespunkt för både elever och invånare i området. Kontraktets värde är cirka 175 miljoner kronor.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 19 november, 2026 • 2 minuters läsning
1269f184-d4ba-413c-8baa-5d54d1c8a0cf-w_960
1269f184-d4ba-413c-8baa-5d54d1c8a0cf-w_960

Den nya Nibbleskolan kommer att byggas på samma plats som den tidigare skolan och syftar till att erbjuda moderna och väl anpassade miljöer för undervisning, lek och gemenskap. Skolbyggnaden kommer att ha en bruttoarea på omkring 6 650 kvadratmeter och uppföras delvis i två våningar. Här får elever från förskoleklass till årskurs sex, samt elever i anpassad grundskola, en skola som avser att möta aktuella behov och är utformad för att fungera över lång tid.

Hållbarhet och en god inomhusmiljö är av stor betydelse. Skolan kommer att miljöcertifieras på silvernivå, vilket innebär strikta krav på exempelvis energianvändning, materialval, ljudmiljö och dagsljus. Projektet omfattar också en förnyelse av skolgården och utemiljön, vilket skapar utrymme för lek, rörelse och gemenskap.

Målet är att Nibbleskolan ska vara mer än en plats för undervisning. Den ska även fungera som en mötesplats för hela närområdet, där lokaler kan nyttjas av föreningar och andra verksamheter även efter skoltid. I utformningen av den nya skolan har både elever, personal och boende i området kunnat dela med sig av sina synpunkter.

Skola som fyller viktigt funktion

– Vi är väldigt glada över förtroendet från Hallstahammars kommun. Det känns särskilt roligt att få vara med och bygga en skola som ska fylla en så viktig funktion, inte bara för elever och personal utan för hela området. Vi ser fram emot ett nära samarbete med kommunen och att bidra till att förverkliga visionen för nya Nibbleskolan, säger Per Wiker, vd för HMB Construction.

HMB uppdrag omfattar både projektering och byggnation av den nya skolan, inklusive komplementbyggnader och utemiljö. Projektet genomförs som totalentreprenad och projekteringen inleds omgående efter kontraktstecknandet. Byggstart är planerad till våren 2027 och skolan beräknas stå färdig våren 2029.



Tyresö Centrum storsatsar på geoenergi – ska minska behovet av köpt energi med 65 procent

Skandia Fastigheter gör nu ett betydande framsteg i energiomställningen av Tyresö Centrum. Genom att installera en ny geoenergianläggning, som återvinner överskottsvärme från centrumets livsmedelsaffärer, förväntas behovet av köpt energi minska med hela 65 procent. Detta kommer även att leda till en kraftig minskning av klimatutsläppen från uppvärmning och kylning.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 19 november, 2026 • 2 minuters läsning
Geosol-anläggning
Geosol-anläggning

Tyresö Centrum sträcker sig över cirka 45 000 kvadratmeter och har varit en viktig del av kommunen sedan 1960-talet. Nu kommer fastigheten att få ett helt nytt energieffektiviseringssystem där geoenergi förenas med värmeåtervinning och smartare styrning för att maximera utnyttjandet av redan befintlig energi i byggnaden.

En central komponent i strategin är återvinning av överskottsvärme från kyl- och frysanläggningar hos ICA och Coop. Värmen som tidigare har gått förlorad kan istället användas för att värma andra delar av centrumet, vilket bidrar till en bättre energibalans i borrhålslagret.

– Det här är ett väldigt bra exempel på hur vi kan utveckla även äldre fastigheter med modern teknik och samtidigt göra stor skillnad för både klimatet och energianvändningen. I stället för att låta värdefull energi gå till spillo ser vi till att använda den om och om igen. Det är smart resursanvändning som också stärker fastighetens långsiktiga konkurrenskraft, säger Håkan Larsson, marknadsområdeschef Handel Öst på Skandia Fastigheter.

55 borrhål lagrar energi för framtida behov

Den nya anläggningen från Energy Machines omfattar 55 borrhål som når ner 300 meter i berget under Tyresö Centrum. Tillsammans med sju effektiva värmepumpar bildar dessa ett integrerat system där värme och kyla kan överföras mellan olika delar av fastigheten och lagras i berget för att användas vid behov. Totalt har cirka 4 kilometer rör installerats och 16,5 kilometer har borrats i projektets gång.

Denna satsning förväntas reducera behovet av köpt energi från nuvarande 83 till cirka 28 kilowattimmar per kvadratmeter och år, vilket innebär en minskning med ungefär 65 procent. Samtidigt uppskattas de driftsrelaterade klimatutsläppen minska med cirka 90 procent, exklusive elens klimatpåverkan. Den nuvarande fjärrvärmen och kylutrustningen kommer att kvarstå som komplement och reserv vid behov.

Skandia Fastigheter har tidigare genomfört liknande energiprojekt vid Frölunda Torg i Göteborg och i det nyligen byggda kvarteret Alpha på Backaplan. Lärdomarna från dessa projekt utgör nu grunden för nästa steg i Tyresö.

– Vi har redan sett vilka stora möjligheter den här typen av energisystem ger. Med satsningen på Tyresö Centrum tar vi ytterligare ett steg mot våra långsiktiga hållbarhetsmål, samtidigt som vi skapar en mer resurseffektiv och framtidssäkrad handelsplats. Det visar att minskad klimatpåverkan och god fastighetsekonomi kan gå hand i hand, avslutar Håkan Larsson.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.