Sverige och byggmaterialindustrin har i snart 30 år verkat för spårbarhet och att vi ska veta vad som är inbyggt i hus, lokaler och anläggningar. Men vi behöver många fler i systemet för att möjliggöra spårbarheten, skriver Anneli Kouthoofd, vd på Byggmaterialindustrierna.
Spårbarheten i byggmaterial och i byggnation är av största vikt för branschens, samhällets och klimatets framtida utveckling – and for the better of it! För det är ju kort sagt bra och kul att veta hur man ska använda innehåll, med produktutveckling, ny design, nya komponenter och kreativa byggmaterialkombinationer. Inom dessa områden är redan byggmaterialindustrin ständigt verksam och vi välkomnar hela samhällsbyggnadssektorn att ta del av vår djupa kunskap om byggmaterialets möjligheter.
Spårbarheten är förutom att kunna spåra innehåll, ämnen och delar för återanvändning också att kunna finna dem i byggnationen, förebyggande för renovering och underhåll. Digitaliseringen gör datainsamling och spårning möjlig men kräver ett utökat kunskapsutbyte mellan byggsektorns aktörer och mellan näringsliv och lärosäten.
eBVD för rätt kriterier
Sverige och byggmaterialindustrin ligger i framkant vad gäller att redovisa kemiskt innehåll och vi har i snart 30 år verkat för spårbarhet och att vi ska veta vad som är inbyggt i hus, lokaler och anläggningar. Vi deklarerar innehåll och väsentliga uppgifter i ett gemensamt format vilket är byggvarudeklarationen. Sedan 2016 är systemet digitalt och vi har idag tusentals eBVD:er, elektroniska byggvarudeklarationer.
Men vi behöver många fler i systemet för att möjliggöra spårbarheten. Någonstans på vägen har byggsektorn tappat fokus på att det är just spårbarhet, väsentlig tillgänglig information, källfakta med vetenskaplig grund som är grunden till vettig utveckling framåt.
Idag har vi många varumärkesstämplar som ska sägas hjälpa fastighetsägarna att göra rätt materialval och som fått någon slags förtur till att förkunna vad som är ett bra material, inte sällan baserat på godtycke, istället för att fokusera på spårbarhet och använda källfakta från byggmaterialindustrin. Kvaliteten blir lidande och det skapar förvirring mellan vad som är att välja material, genom märkningen, och att få spårbarhet och effektiv informationshantering.
Digitalisera för effektiv hantering
Byggnäringen lägger idag också ner miljontals kronor och en enorm arbetstid på märkningen vilket är frustrerande, det leder inte till bra produktval eller produktutveckling och kräver onödiga resurser. Med digitaliseringens hjälp och struktur kan vi istället i ett tidigt läge sortera för de egenskaper som branschen och lagstiftningen sagt vara de viktiga (i det gemensamma arbetet kring eBVD och formatets innehåll) och som byggnationen behöver, vilket därmed ger rätt materialval och spårbarhet. Det ger också fokus på produktutveckling och lägre byggkostnader till förmån för, om man spetsar till det, att ”kejsaren är naken” – nämligen iklädd skrud som inte tillför något kvalitetsmässigt till innehållet.
Kraftsamla för cirkulära modeller
Jag önskar oss i byggsektorn en mer lyhörd förståelse över sektorsgränserna. Tillit till varandras spetskompetens, ett gemensamt krafttag för att i framtiden få cirkulära modeller för återanvändning och effektiva digitala arbetsmetoder. Vi behöver hitta digitala identifikationsbärare (t.ex. GTIN) i gemensamma såväl nationella som internationella system. Vi är på god väg i enande branschprojekt inom Smart Built Environment (kopplade till Formas och IQ Samhällsbyggnad). Dessa projekt och aktiviteter är goda initiativtagare och samarbetsgaranter med deltagare från våra lärosäten, branschrepresentanter och gärna andra företrädare från till exempel bil- och IT-industrin.
Med ett utökat kunskapsutbyte, fokus på hållbarhet, cirkularitet i såväl informationen som i affärsmodellen, kan vi nå verklig effekt. Fokusera på spårbarhet och kvalitet – det är bra och kul!
Anneli Kouthoofd
vd, Byggmaterialindustrierna
