Industrins ökade engagemang för att minska sitt klimatavtryck har lett till det nya forskningsprojektet ReCoat. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst kommer tolv aktörer inom industrin att undersöka hur ytbeläggningar kan bidra till att reducera materialanvändningen genom att exempelvis förlänga livslängden och effektiviteten hos komponenter.
Detta forskningsarbete omfattar en åttaårsperiod. Syftet är att skapa en solid kunskapsbas där forskare och industriföretag kan utveckla avancerade ytbeläggningar för olika tillämpningar.
– Många industriaktörer söker nya lösningar för att minska sin klimatpåverkan och anpassa produktionen till skärpta krav på resurseffektivitet, utsläpp och cirkularitet, säger projektledare Mohit Gupta, docent i termisk sprutning.
– Ett sätt att möta kraven kan vara att ersätta gamla material med bättre och dyrare. Men det är inte alltid den optimala lösningen. I det här projektet ska vi undersöka hur termiskt sprutade ytbeläggningar kan användas på nya sätt för att bidra till mer hållbara produkter inom olika branscher.
Effektivare resursanvändning
Det aktuella projektet innefattar fem delprojekt, samtliga inriktade på att skapa lösningar där ytbeläggningar spelar en roll för att uppnå bättre resursanvändning, sänkt klimatpåverkan och ökad prestanda.
– Det kan exempelvis handla om att hitta alternativ till material som är cancerframkallande eller som har blivit mycket dyrare på grund av geopolitiska spänningar. En annan utmaning kan vara att hitta effektiva sätt att reparera en sliten komponent istället för att tillverka en ny.
– Projektet ska också undersöka hur övergången till nya tekniklösningar kan genomföras effektivt och hållbart i olika typer av organisationer och hur hållbarhets- och kostnadsanalyser kan bidra med beslutsunderlag.
Industriaktörer från hela produktionskedjan
Tolv nationella och internationella aktörer inom industrin kommer att vara aktiva deltagare under projektets genomförande. Företagen omfattar hela produktionskedjan, från tillverkare av tillsatsmaterial och utrustning för termisk sprutning, till slutanvändare av teknologin inom flera olika sektorer.
– Flera av företagen har vi samarbetat med tidigare i andra forskningsprojekt. De flesta har redan erfarenheter av ytbeläggning med termisk sprutning på ett eller annat sätt.
– Efter månader av intensiva förberedelser har vi nu skapat fem team med forskare och industrirepresentanter för de olika delprojekten och definierat deras fokusområden. Teamen har nyligen påbörjat arbetet inom sina respektive delprojekt.
Fem fokusområden:
Termiska barriärbeläggningar för ökad effektivitet och användning av alternativa bränslen i gasturbiner och förbränningsmotorer på fartyg.
Miljöbarriärbeläggningar för lättare och effektivare gasturbiner, vilket bidrar till minskade koldioxidutsläpp.
Skydd mot nötning och korrosion – ytbeläggningar som ökar komponenters livslängd.
Reparation av dyra komponenter – slitna delar kan ytbeläggas flera gånger, vilket förlänger komponentens livslängd och ger ibland bättre prestanda än originalskicket.
Cirkularitet – återtillverkning av komponenter och återvinning/återanvändning av tillsatsmaterial för termisk sprutning.
Effektiv hantering av övergången till ny teknik – hur implementeras ny teknik i organisationen och vilka utmaningar kan finnas på vägen?
Analys av miljömässig hållbarhet och kostnads/nyttoanalys – stöd vid bedömning av effekterna, för att underlätta implementeringen.
Tvärvetenskapligt forskningsprojekt
– Det här projektet är speciellt eftersom det är ett interdisciplinärt forskningsprojekt – det vill säga att forskare inom ämnesområdena produktionsteknik och Arbetsintegrerat Lärande arbetar tillsammans kring frågorna men utifrån olika perspektiv.
– En utmaning är att alla partners har lite olika önskemål och förväntningar på vad projektet kan ge. Samtidigt kommer företagen att ha nytta av nätverket och inspireras av varandras idéer och erfarenheter. Det här är ett riktigt spännande projekt som även andra industriföretag kommer att kunna hämta lärdomar från.
Projektet Recoat finansieras av KK-stiftelsen och pågår mellan 2026 och 2034.
