Ny nationell kartläggning av träd i städer och tätorter

Ny nationell kartläggning av träd i städer och tätorter

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

I bebyggd miljö spelar träd en mycket viktigt roll. Bland annat behövs de för att balansera ekosystem och för klimatanpassning av städer och tätorter. Träd bidrar till att sänka temperaturer varma dagar och tar hand om dagvatten. Boverket har därför tillsammans med Metria gjort en nationell kartläggning av trädtäckning i städer och tätorter som kan användas av kommuner, länsstyrelser, företag och myndigheter.

– Denna kartläggning ger en bild av nuläget i 200 tätorter med fler än 5000 invånare. Träd är en viktig del av den gröna infrastrukturen i urbana miljöer. Därför är det viktigt att veta var vi har träd och hur stora de är, säger Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt och beställare av kartläggningen på Boverket. Just för att träd och annan vegetation är så viktiga för att skapa attraktiva, hälsosamma och mer resilienta städer och tätorter, har EU har som målsättning att öka andelen trädtäckning. Detta gör att Sverige kommer att behöva arbeta mer aktivt med att bevara befintliga träd och plantera nya.

Boverket kommer att använda kartläggningen i samband med uppföljningen av det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, friluftslivsmålen med mera.

Geografiska förutsättningar avgör

Internationellt talar forskningen alltmer om 3-30-300-regeln, det vill säga att man ska kunna se 3 träd från sitt fönster, att 30 procent av stadsdelen ska vara täckt av träd och att ha max 300 meter till ett grönområde. Av de 200 kartlagda tätorterna är det bara 22 som har en trädtäckning på 30 procent och över. I toppen ligger Höör med 39,9 procent av tätorten täckt av träd. Skillnaderna mellan kommunerna förklaras främst av geografiska förutsättningar och landskapets karaktär (om tätorten ligger i skogsbygd eller på slätten) och av tätortens storlek (ju större tätort, desto större parker). Det kan ändå vara intressant att se skillnader och likheter. Till exempel har Kristianstad och Kiruna båda 13 procent trädtäckningsgrad inom tätortsgräns.

Det är dock inte bara grönska inom tätortsgränsen som är av betydelse för människor och natur. Natur och parker i direkt anslutning till bebyggelsen är ofta väldigt viktig för klimatreglering, biologisk mångfald och klimatanpassning. Därför har Boverket också tagit fram statistik på trädtäckningsgrad inom 1 km buffertzon runt tätorten. Då är det mer än hälften (111 av 200) av de kartlagda tätorterna som har mer än 30 procent.

Koppling till folkhälsa

Statistiken är även nedbruten på stadsdelsnivå, eller så kallade demografiska statistikområden, DeSO. Här kan man se stora skillnader i trädtäckning inom samma tätort. Detta blir särskilt intressant ur ett folkhälsoperspektiv. Forskning visar att det finns ett samband mellan trädtäckning och ett bättre lokalklimat, bättre mental och fysisk hälsa och mindre luftföroreningar och minskat buller. Träd gör också att människor vistas mer utomhus, vilket bidrar till social sammanhållning. Kartläggningen kan samköras med kartor över var det finns socioekonomiskt utsatta eller sårbara grupper och bli ett underlag för planering och prioritering av var det behövs fler träd.

Sponsrat innehåll från Fristads
[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.