Hur långt har branschen kommit när det gäller återbruk? Vad finns det för möjligheter och hinder för cirkulärt byggande och vilka goda exempel finns det att lära av? Det utforskar författarna Martina Strand Nyhlin och Johanna Åfreds i en ny bok.
I Återbruk av byggmaterial får läsaren ta del av goda exempel och få praktiska råd från de som har arbetat med återbruk i en rad olika projekt inom bygg-och fastighetsbranschen. Vi fick en pratstund med Martina Strand Nyhlin, frilansjournalist med mångårig erfarenhet av att bevaka byggbranschen med återkommande reportage i bland annat Byggindustrin och Hållbart Byggande.
Hej Martina! Berätta – hur uppstod idén om att skriva den här boken?
– Johanna och jag jobbar som reportrar på och för Tidningen Byggindustrin och efter att vi under många år haft ögonen på samma nyheter om återbruk i byggbranschen kom vi på att vi borde skriva en bok om ämnet tillsammans. Bokförlaget Svensk Byggtjänst nappade direkt!
Varför tyckte ni att det behövdes en bok om återbruk?
– Vi skrev mycket om återbruk och märkte att det fanns ett enormt sug kring detta i branschen, men det fanns också många frågetecken kring hur det funkade och inte så många svar. Eftersom vi inte hittade någon bra bok om ämnet bestämde vi oss för att skriva den bok vi själva ville läsa.
Vilka ser ni som de främsta framgångsfaktorerna för att branschen ska bli cirkulär?
– Det första som krävs är nog en förändrad inställning till byggandet. Ofta när ett projekt ska byggas finns det något på platsen som skulle gå att använda, men tanken de flesta har är att riva och bygga nytt. Här borde alla aktörer utgå från att behålla så mycket som möjligt av det som finns på platsen. I de fall vi bygger nytt måste användningen av återbruk planeras in tidigt i processen så perspektivet inte glöms bort. Husen som byggs nya från och med nu borde också byggas på ett sätt så att de går att demontera. Många tror mycket på digitaliseringens möjligheter att öka återbruket eftersom digitalisering dels ger helt nya möjligheter att dokumentera material vid demontering och sedan sprida och sälja materialet mellan olika projekt. Aktören Sajkla har till exempel tagit fram en app som ska möjliggöra rekonditionering av offentliga möbler i stor skala – genom att kunderna i en app kan dokumentera sitt innehav av möbler och dess skick och vad som behöver göras med möbeln. Framför allt tror vi att fler byggaktörer bara måste testa. Man behöver inte göra allt med återbruk, det räcker att bara göra lite!
Är det någon ny insikt du har tagit med dig under arbetet med boken?
– En ny insikt var nog hur många material som faktiskt går att återbruka och i vissa fall hur mycket koldioxid som går att spara på det. När det gäller stål till exempel återvinns ju nästan allt stål idag, men att återbruka det skulle spara enorma mängder utsläpp. De samlade utsläppen för tillverkning av en färdig stålprodukt från råmaterial är cirka 3 000 kilo koldioxid per ton. När råmaterialet ersätts av återvunnet stålskrot halveras utsläppen, men vid återbruk skulle man i bästa fall kunna få ner utsläppen till så mycket som runt 100 kilo koldioxid per ton eller till och med ännu mindre. Det är en enorm skillnad!
LÄS MER: Lendager skalar upp det cirkulära byggandet
Om du ska ge dina tre viktigaste tips till aktörer som vill arbeta mer med återbruk – vilka skulle det vara?
– Börja med lågt hängande frukter. Produkter som är enkla att börja med är dels fasta interiöra byggprodukter, som dörrar, glaspartier, fönster, innerväggar, undertak, golv, smide och galler, trappor och beslag. Men också fasadmaterial, tegel och mursten, takplåt, träprodukter, betong, markmaterial och vissa installationer kan vara bra återbruk för nybörjaren. Gör en tydlig projektbeskrivning. Beskriv vilka mål som ni vill uppnå. Sätt ramarna för projektet, men uppmuntra alla aktörer som deltar att komma med egna lösningar och förslag under arbetets gång. Var detaljerad utan att kväva flexibilitet och nya lösningar längs vägen. Gör försök i mindre skala först, sök projektbidrag!
