ANNONS
Lendager skalar upp det cirkulära byggandet

Lendager skalar upp det cirkulära byggandet

annons
ANNONS

Vi behöver fler bostäder, och de måste byggas med minsta möjliga koldioxidutsläpp. Medan vi i Sverige diskuterar om betong eller trä är mest klimatsmart gör danska företaget Lendager Group något annat. De skapar nya bostadshus av byggavfall. Det minskar koldioxidutsläppen väsentligt – och öppnar för ny spännande arkitektur.

– Vi är bara i den absoluta början av en ny helt resursutveckling, säger Anders Lendager, vd för Lendager Group.

På avstånd ser projektet Resource Rows ut som ett ganska vanligt bostadshus som växer fram bland andra moderna byggnader i Köpenhamns modernaste stadsdel Örestad. Men på nära håll ser tegelfasaden mycket annorlunda ut. Fasaden är allt annat än murat regelbunden och påminner istället om ett lapptäcke, där rutor i olika färger vinklas i olika riktningar.

Varje tegelsten sparar CO2

Kan man ta med sig sitt gamla hus? Det var frågan Lendager Group ställde sig inför projektet Resource Rows. Det finns många tomma hus i Danmark och många av dem är gamla tegelbyggnader. Men oftast kasseras bara teglet när de rivs, tegel från hus efter 1960 går inte ens att återvinna sten för sten eftersom murbruket är hårdare än stenarna. Men Lendager Group hittade ett sätt.

Teglet kommer bland annat från Carlsbergs gamla bryggeri och har sågats ut i stora rutor som sedan gjutits ihop till större kvadrater och använts som fasadplattor.

– Med den här metoden kan vi ta med oss en stor del av ett hus och använda det igen, varje tegelsten sparar ett halvt kilo CO2, och vi får ett utseende på huset som nog inte hade varit tidsmässigt och ekonomiskt möjligt att mura upp, säger Esben Pedersen, Lendager Groups kommunikationsansvarige, som visar runt på bygget.

Resource Rows ligger i Örestad, Köpenhamns nyaste stadsdel.

Golv från spillbitar

Och användningen av byggmaterial tillverkat av avfall slutar inte där. Lägenheterna i Resource Rows må se ut som ”vanliga” lägenheter med vita väggar och trägolv och vara tänkta för ”vanliga kunder”, men Esben Pedersen pekar ut skillnaderna i detaljerna. Ståltrapporna byggdes som byggtrappor, men sparas och blir innertrappor när byggarbetarna lämnar. Byggarbetarna som arbetar med innergården sätter upp plattor av återbrukad aluminium som målats på nytt. Golven är gjorda av spillbitar från lyxgolvföretaget Dinesens produktion och ser tjockt och lent ut, bara lite mer oregelbundet än vanliga nya golv.

Husets trädetaljer är gamla stockar som Köpenhamns fastighetsbolag By & Havn hade tänkt elda upp. Stockarna användes ursprungligen för att frakta cementtunnlar när man byggde ut Köpenhamns tunnelbana, men pryder nu fönster och balkonger. De doftar behagligt efter att ha behandlats med japanska eldtekniken Yakisugi. Över gården som snart ska prunka av odlingar och annan grönska går en stålbalksbro, vars grundbalk donerats från Varvsstaden i Malmö.

Projektet smälter väl in i omgivningarna, och har prisats.

– Vi hoppas att detta ska bli ett landmärke i Örestad, att man säger: ta till vänster vid huset med tegelstenarna, säger Esben Pedersen.

Ville hitta ny lösning

Den här dagen i början av juni gassar solen så hett att klimathotet känns extra närvarande. Och det var den allt mer växande oron för klimatet som gjorde att Anders Lendager, vd för Lendager Group, startade sitt företag 2011.

– Jag var trött på att varje gång du föreslog en hållbar lösning i den byggda miljön togs det ut ur projektet för att det kostade mer. Enda argumentet för en hållbar lösning var att det skulle vara en bättre investering om 50 år. Det ville jag ändra på, säger han.

Anders Lendager såg en potential i byggmaterial gjorda av avfall. Men materialen fanns inte, så han fick uppfinna dem själv och startade därför företaget Lendager UP, som är specialiserade på det som kallas upcyclade produkter – från engelskans upcycle – att uppgradera avfall till ett nytt, bättre material. I en hangar intill Lendagers kontor i Norra hamnen samlas gammalt byggmaterial som testas och utvecklas för att användas i nya projekt. Företagets anställda tar fram idéerna och tillverkningen står samarbetspartners för.

I Lendager UPs lager finns alla möjliga gamla byggmaterial att återbruka.

Fem nya material av avfall

Första gången man använde upcyclade material i större skala var i kontorskomplexet Copenhagen Towers i Örestad. Trots att man hade en ganska traditionell kombination av aktörer i projektet ville man testa något helt nytt.

– Vi bestämde oss för att på åtta månader skapa fem nya material av avfall och lyckades. Dessutom gjorde vi bara av med en tredjedel av den koldioxid vi skulle ha släppt ut, och vi höll budget, vi skapade 30 jobb och kommunikationen blev helt fantastiskt kring projektet, för hållbarhet låg så rätt i tiden, säger han.

Resultatet blev en spännande ljusgård, som tydligt signalerar hållbarhet, med bland annat golv av upcyclad betong, upcyclade fönster och träpanel av upcyclade fönsterkarmar.

Anders Lendager och Esben Pedersen, kommunikationsansvarig.
Anders Lendager och Esben Pedersen, kommunikationsansvarig.

Först med upcyclad betong

Sedan kom Upcycle studios, ett projekt på en tomt i Örestad som var så smal så ingen annan ville bygga på den. Lendager Group nyttjade byggrätternas form och byggde 20 stadsradhus som inte bara innehåller en bostadsdel utan även en del som kan användas som arbetsstudio, eller hyras ut. Upcycle studios är allt annat än ”vanliga hus”. De är ståtliga trevåningshus som kostar 22 000 danska kronor i månaden att hyra och har utmanande arkitektur med stora ytor men få sovrum.

Husen innehåller upcyclad betong, något som Lendager group var först med i Danmark, de innehåller också spillträgolv och upcyclat trä i fasaddetaljerna. Känslan i husen påminner lite om i en kyrka, tyst och rymlig, och ljuset flödar in från de pampiga fönstren. Där får upcyclingen ett tydligt uttryck både utifrån och inifrån eftersom man tagit tillvara fönster från allmännyttiga bostäder i projektet. Fönstren som kom i olika storlek pusslades ihop i en specialgjord app för att alla fönster skulle få samma mönster. För att uppnå dagens krav på U-värden har man använt dubbla rader av fönster.

– Det här ger faktiskt bättre värden än vad som krävs och lösningen är billig att tillverka eftersom vi får fönstren gratis, säger Esben Pedersen.

Dessutom har metoden sparat 96 procent koldioxid.

Fasaden på Upcycle Studios får sitt karaktäristiska utseende av de upcyclade fönstren. Tomten som Upcycle studios byggdes på var smal, och husens form anpassades därefter.

Ekonomi är nyckeln

Nu har Lendager Group vunnit en ny bostadsupphandling i Örestad där de ska bygga 400 hem i det som kallas UN17-village. Idén är att uppfylla alla FN’s 17 globala mål. Projektet kommer byggas till största delen med de produkter man redan tagit fram och man kommer även för första gången använda upcyclat återanvänt KL-trä. Husen kommer drivas med solenergi, ha regnvatteninsamling och takträdgårdar och placeras på den sista lediga tomten i Örestad, just intill värdefulla biotoper som bevaras i naturreservat.

–Eftersom vi gjort detta förut med kunderna så tvekar de inte alls denna gång. Vår tajming är också perfekt, hållbarhet är en valfråga och företagen börjar förstå att de tjänar pengar på detta, säger Anders Lendager.

För Anders Lendager är ekonomin nyckeln till den revolution vi står inför.

– Förstår du inte byggbranschens ekonomi kan du inte förändra den, säger han.

Först måste man hitta materialen och då handlar det om att skapa en relation till rivningsföretagen och börja se dem som en värdefull tillgång. Även byggföretagen måste förstå att byggavfall är en tillgång, om inte annat för att många av jordens resurser är ändliga och på väg att ta slut.

– Vi måste börja varje byggprojekt med att tänka: vad kan vi använda av det som redan finns på platsen för bygget och som vi ofta inte ens behöver flytta på? När man får kunderna att förstå hur stort värde avfall har får de en aha-upplevelse, säger Anders Lendager.

Hitta partner som vågar

En viktig del handlar också om att analysera riskperspektivet som finns i alla byggprojekt och hitta samarbetspartners som vill satsa trots att de bryter ny mark.

– När vi varit villiga att ta en del av risken genom att själva lova att leverera materialen har också kunden varit villig att satsa. Vi har trott på att vi ska kunna skapa upcyclade material som är likvärdiga nyproducerade och då har vi också lyckats. Vi erbjuder våra kunder en utveckling av dessa material med ett tillagt pris för viss innovation, men med en möjlighet att få mer värde i sitt projekt, eftersom projektet är superhållbart, på så sätt går det ihop, säger Anders Lendager.

Den nakna betongen som innehåller återbrukad betong ska få synas i Upcycle studios.

Historia som sticker ut

Det handlar också om att hitta rätt entreprenörer till sina projekt. Lendager Group har efter lite letande valt att jobba med ett byggföretag – AG Gruppen – som sporras av att jobba med upcyclat material.

– Svårigheterna för oss har varit logistiken, att samla rätt mängd material av rätt kvalitet och få dem levererade vid rätt tid. Fördelarna har varit att det vi bygger får en egen identitet, och sticker ut jämfört med byggnader i konventionellt nyproducerat material. Det gör att köparna eller hyresgästerna väljer husen framför andra, då de känner till materialets historia och tankarna om hållbarhet, säger Tony Christrup, director på AG Gruppen.

Lendager Group har även fört sina idéer vidare till Sverige. De är bland annat inblandade i bygget av ”Sveriges första fossilfria förskola”, Hoppet, i Göteborg. Förra året skapade de också utställningen Wasteland på Vandalorum i Värnamo. Dessutom är de med på ett hörn av Skanskas kontorsprojekt Epic som snart står klart. Projektet har fokus på hälsa och välbefinnande och Lendager UP har levererat upcyclade träpaneler och glas till ett stort atrium med mycket grönska.

Byta perspektiv

I projektet har Skanska också återanvänt fönsterkarmar och träbjälkar från sina egna rivningsprojekt i Malmö och golvmaterial av återbrukad betong och tegelspill från fasader – allt i linje med Skanskas hållbarhetsmål. Att arbeta med upcyclat material har varit en viss utmaning.

– Vi är vana kunna titta i katalogen och välja vårt material. Nu har vi börjat från andra hållet – vad har vi för material tillgängligt och vad kan vi göra utifrån det? Men det är ju dithän vi måste gå när vi vill minska koldioxidutsläppen, säger Stefan Andersson, Skanskas projektchef.

Vill ingjuta hopp

Anders Lendager tror att Sverige kommer att komma starkt på det här området.

– Sverige har redan en stark koppling till naturen, en hållbar approach och är duktiga på att återvinna, säger han.

Han väljer att inte ge upp inför den stora utmaningen som klimatfrågan innebär och hans mål är att ingjuta hopp i nästa generation.

– För mig har detta varit en resa där jag skapat ett annat sorts företag – jag är kanske inte ens en arkitekt längre, för jag gör så många saker. Men jag vill hitta lösningar som kan ge en titt in i framtiden som yngre generationer kan tro på. Att lämna en planet till dem utan något att tro på, det skrämmer mig verkligen, säger han.

Avfall i Danmark

  • 1/3 av Danmarks avfall kommer från byggbranschen.
  • 130 000 ton träavfall skulle spara 51 000 ton koldioxid om allt återanvändes.
  • 1 033 000 ton betong skulle spara 175 000 ton koldioxid om allt återanvändes.
  • 199 000 ton glas skulle spara 580 000 ton koldioxid om allt återanvändes.

(Siffrorna är från 2016)

Lendager Group

Företaget består av tre bolag: Lendager ARC – arkitekter, Lendager UP – skapar det upcyclade byggmaterialet, Lendager TCW – management för hållbart byggande. Förutom innovativa upcyclade byggmaterial använder man även metoder som solceller, bergvärme och ekosystemtjänster i sina projekt.
Anders Lendager är vd för alla tre bolagen och totalt har företaget 50 anställda. Huvudkontoret finns i Norra hamnen i Köpenhamn.

ANNONS
Annons

Relaterade artiklar

Annons

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.