Anders Rantzer, professor i reglerteknik vid Lunds universitet, får 25 miljoner kronor i anslag från Europeiska forskningsrådet, ERC. Pengarna ska gå till fortsatt utveckling av reglertekniken bakom fossilfria städer.
Reglertekniken kallas ibland för den ”dolda tekniken”. Den gör så att system och tekniska prylar i hela samhället kan fungera och att processer uppför sig på önskat sätt, men tekniken är något vi sällan tänker på. Med ett ökat behov av att minska klimatpåverkan blir just reglertekniken en viktig faktor eftersom många komponenter måste samverka.
– Det kan handla om allt från fjärrvärmenät och elnät till vindkraft och trafikflöden. Utmärkande för mycket modern infrastruktur är att den är sammankopplad i nätverk. Då behövs mer raffinerade metoder för optimering och drift än idag, säger Anders Rantzer.
Mer flexibelt system
Anslaget från Europeiska forskningsrådet kommer att gå till forskning kring teorier, algoritmer och matematik som ska utformas så att systemet klarar av att vara flexibelt, trots den tilltagande komplexiteten som uppstår med flera användare, krav på energieffektivitet samt, inte minst, individuella anpassningar. De senare kan handla om att styra energiförbrukningen efter önskemål, faktiskt beteende eller väderprognoser.
Maskininlärning fungerar som en draghjälp i både forskning och implementering. Maskininlärning är en disciplin inom artificiell intelligens som i sin tur bland annat är ett resultat av den drastiskt ökade datakapaciteten. Forskningen är teoretisk, men kommer delvis att genomföras tillsammans med industrin som studerar nya koncept för fjärrvärmenät.
Källa: Lunds universitet
Foto: Theo Hagman Rogowski
