Ljus på hållbara samhällsmiljöer

Ljus på hållbara samhällsmiljöer

Hållbar belysning i offentliga rum och stadsmiljöer ska inte bara vara energieffektiv och resurssnål, den bör även vara gynnsam för invånarnas hälsa och svara mot de behov som finns.

Med rätt ljus minskas miljöbelastningen genom effektiv energianvändning. För att skapa hållbar belysning i utomhusmiljöer och offentliga rum som skolor, sjukhus, gallerior och kontorslandskap måste energisnåla produkter och ny teknik men även andra parametrar tas med i beaktandet. Inom belysningsbranschen arbetar man med ett helhetsperspektiv där insatser görs inom flera områden. I första hand gäller det att dra ner på energiförbrukningen. Det handlar delvis om energieffektiva produkter och teknikutveckling, där LED-belysning är det som ligger i framkant.

Revolutionerande teknik

Övergången till LED sägs vara lika revolutionerande som när lysrören slog igenom, tack vare de ljusemitterande diodernas överlägsna kvaliteter när det kommer till hållbarhet och effektivitet jämfört med äldre belysningslösningar. Till en början användes LED som speciallösning för till exempel trafikljus men när effektiviteten blev bättre uppstod också fler användningsområden, framför allt fasadbelysning och punktbelysning. De senaste åren har inom- och utomhusbelysningen successivt bytts ut till modern LED-belysning i de flesta kommuner i landet. Utvecklingen till modernare armaturer och ljuskällor har bland annat påskyndats tack vare ekodesigndirektivet. Med LED-teknik finns även möjligheten att styra ljuset när och där det behövs både inomhus och utomhus.

Projekt med närvarostyrning

En annan viktig drivkraft inom branschen är utvecklingen av intelligenta styrsystem och närvaro- eller frånvarostyrd belysning. Detta implementeras framför allt vid nybyggnad och större ombyggnader men även till viss del i offentliga miljöer. I Stockholm genomförs bland annat projektet Avancerad styrning av utomhusbelysning. Olika typer av klimatsmart belysning på gång- och cykelbanor testas på Djurgården och i Bromma. Solcellsdrivna närvaro- och dagsljusstyrda armaturer som är helt fristående från elnätet installeras på Djurgården. I Bromma är det andra behov som styr och där installeras nya LED-armaturer utrustade med avancerad närvarostyrning som bland annat ökar ljuset för kommande trafikanter i förväg. Målsättningen med projektet är att visa på såväl skillnader som möjligheter med solcellsdriven och nätansluten belysning och med närvarostyrning.

Inom branschen arbetar man även mer övergripande med livscykelanalyser vid projekteringar av såväl inomhus- som utomhusbelysning. När det gäller belysningsprodukter är det användningsfasen som utgör den största miljöbelastningen medan tillverkning och skrotning inte har så stor påverkan på miljön. Belysningsbranschen uppger att flera utredningar visar att så mycket som 90 procent av miljöpåverkan sker under användningen.

Stort behov av modernisering

En del satsningar har gjorts för att förbättra belysningen i Sverige. Mellan 2008 och 2011 avsatte till exempel Energimyndigheten 40 miljoner till förbättrad energieffektivisering inom belysningsområdet. Men inom energieffektivisering är belysning generellt sett ett lågt prioriterat område, menar Mats Holme VD på Belysningsbranschen.

– När man pratar om energieffektivisering av byggnader ligger fokus på värme och ventilation, medan belysning ofta hamnar utanför. Från branschens håll är det ingen brist på medvetenhet, tvärtom pratar alla tillverkare om möjligheterna att investera i nya anläggningar eller förbättra de redan existerande med hjälp av bättre belysning. Det beror nog snarare mycket på att den som brukar lokalen sällan har en uppfattning om hur mycket energi som faktiskt går åt. Men även inom politiken är det ett bristande intresse.

De stora genomslagen kommer i första hand vid regleringar och utfasning av icke-effektiva ljuskällor. Däremot är det mindre tal om all belysning som står på i onödan, påpekar Mats.

– Just belysningsslöseri ifrågasätts inte någon större utsträckning, trots att mycket belysning står på i onödan. Det är tyvärr väldigt lite fokus på besparing vilket skulle kunna ske med mer moderna system.

Och visst finns det en rejäl potential till besparingar om övergripande moderniseringar görs. Om all gammal belysning skulle bytas ut till moderna system med LED skulle det enbart i Sverige göras en energivinst på sex terrawattimmar per år. I offentliga miljöer i synnerhet finns det ett stort behov av modernisering. Särskilt skolor, förskolor och vårdlokaler, menar Mats, skulle vinna mycket på att upprustas, både ur energibesparingssynpunkt men även om man ser till andra aspekter som kan bidra till en hälsosammare miljö.

– Ute i sjukhus, skolor och andra offentliga lokaler finns det fortfarande belysningsanläggningar som är 25-30 år gamla med äldre lysrör. Här finns det med andra ord en enorm potential till energieffektivisering och energibesparing, men också en förbättring av miljön. Bra belysning är väldigt viktigt för såväl skolelevers studieresultat som patienters välmående, påpekar Mats.

Från Belysningsbranschens håll ser man gärna att fler krav ställs för att lyfta frågan kring belysning och hållbara samhällsmiljöer.

– Det borde ställas mer krav på byggnader inom offentligt ägande och användande såsom skolor och sjukhus och hur mycket energi som är rimligt att förbruka. Om kraven inte uppfylls bör det kunna redogöras för varför. Vi ser gärna att Boverket också är lite mer aktiva kring att ställa krav. Vid nybyggnad och större ombyggnader ställs det till exempel krav på närvaro- och dagsljusstyrd belysning i Danmark. En liknande policyinriktning som förankras här i Sverige skulle underlätta mycket, säger Mats.

Miljöpsykologiskt perspektiv

Belysning ska inte bara vara energisnål och i det långa loppet hållbar ur energisynpunkt. Den bör även vara gynnsam för invånarnas hälsa och välbefinnande. I takt med urbaniseringen och växande städer ökar också behovet av väl upplysta och inte minst trygga utomhusmiljöer. Särskilt under vinterhalvåret när solen och ljuset lyser med sin frånvaro i Sverige. Då blir belysningen en extra viktig parameter för att skapa såväl energieffektiva lösningar som en trygg och behaglig utemiljö.

Enligt Mats arbetar man både inom branschen och från kommunalt håll kontinuerligt med trygghet som en viktig aspekt. Fokus ligger på produkter som lyser upp vägar och gångvägar men även det närliggande området för att skapa en trygg miljö.

– Det finns ett ömsesidigt intresse från såväl leverantörer och ansvariga inom kommunen att ha ett samarbete kring den här frågan. Inom branschen ser vi många företag som är duktiga på att utveckla produkter och lösningar för just det här ändamålet, säger Mats.

Maria Johansson är professor i miljöpsykologi på LTH, Lunds Tekniska Högskola. I hennes forskning undersöker hon hur vi människor upplever olika former av ljuskällor i utomhusmiljön. Bland annat är hon involverad i en studie om belysningslösningar för gångvägar i den nya stadsdelen Hyllie utanför Malmö. Tillsammans med kollegor på LTH ska hon testa olika förslag på belysningslösningar på uppdrag av Malmö stad. Det handlar till exempel om att bygga upp och testa gångvägar och ett forskningsprojekt i Pildammsparken med start i november. Studien ska undersöka hur väl olika typer av utomhusbelysning fungerar för de gående.

– Framför allt görs projekten utifrån fotgängares perspektiv och deras upplevelse av artificiell belysning, hur de upplever ljuset och miljön och hur de klarar väsentliga uppgifter som att läsa skyltar och känna igen ansikten.

Uppnå balans för användaren

Tidigare studier visar att när det gäller upplevelsen av ljuskällor och för att den belysta platsen ska kännas trygg är det främst två faktorer som spelar in, berättar Maria. Att det är tillräckligt mycket ljus och att det också är behagligt. En miljö med starkt men obehagligt ljus kan kännas otrygg.

– Målet är att eftersträva en balans mellan de två dimensionera och att skapa en miljö med både tillräckligt med styrka i ljuset och ett ljus som är behagligt.

Enligt Maria är ett miljöpsykologiskt perspektiv inte nödvändigtvis inkluderat när belysningsprojekt planeras.

– Det är rätt vanligt att man stannar vid att endast se till energieffektiviteten men när det kommer till människoperspektivet är det inte alltid med i planeringen. Med de där projekten hoppas vi kunna lyfta frågan lite grann, det gäller ju trots allt ganska stora investeringar som ska hålla länge.

Att hitta energisnåla lösningar är så klart viktigt men det vi inte får glömma är att belysningen ska vara behaglig för människor och att den fungerar, påpekar hon.

– Om vi bara byter till energieffektiva lösningar som inte svarar mot de faktiska behoven så tappar vi ju en del av effekten ifall människor ändå inte besöker platsen eller undviker den.

 

 

Annons

Relaterade artiklar

Leave A Comment