Förskolan Hoppet utmanar traditionerna

Illustration: LINK Arkitektur

Förskolan Hoppet utmanar traditionerna

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

I slutet av året, lagom till Göteborgs 400-årsjubileum, planeras Sveriges första fossilfria förskola stå klar. Hanna Ljungstedt, miljöingenjör på Lokalförvaltningen Göteborgs stad, och projektledare för Hoppet, berättar om materialval, strategier och insikter från det pågående innovationsprojektet.

Ni är ungefär halvvägs i byggandet av förskolan. Hur har processen varit sedan byggstarten i höstas och hur ni ligger till nu?

– Efter markberedning lades grunden som är gjord av Koljern-element. De består av cellglas av delvis återvunnet glas, i ramar av stål. Under storköket har vi behövt förstärka grunden med en tunn pågjutning av betong. Kring årsskiftet restes stommen av korslimmat trä, under ett väderskydd. Nu finns tak och ytterväggar också på plats så det börjar se ut som en riktig byggnad. Efter att produktionen av huvudbyggnaden påbörjats har projekteringen av de hus som kommer att stå på gården startats; ett återvinningshus och två förrådsbyggnader med möjlighet till utesov. Här har vi kunnat få med innovativa material och lösningar som vi hoppades få med i huvudbyggnaden, men som av olika anledningar inte kom med, kanske för att de var just nya och delvis oprövade eller för att produkten inte genomgått brandtester i den omfattning som vi kräver.

Kan du berätta lite mer om vilken strategi har ni haft när det kommer till just materialval i projektet?

– Det huvudsakliga målet är att nå så lågt klimatavtryck för hela förskolans livslängd som möjligt. Där vet vi att de val som görs av material och konstruktionslösningar har en väldigt stor påverkan. Vi har räknat på vilken klimatpåverkan olika alternativa konstruktioner har för de stora byggdelarna, genom att kombinera material med lågt klimatavtryck ur ett livscykelperspektiv, genom att välja biobaserade råvaror, återbrukade och återvunna material samt optimera materialmängder. Det var ett tidskrävande arbete att se till att alla de alternativ vi tog fram, 4–6 stycken per byggdel av grund, stomme, bärande innerväggar, bjälklag, ytterväggar och takkonstruktion, dessutom levde upp till våra höga krav på bland annat akustik, fukt-och brandsäkerhet. Klimatberäkningarna blev en viktig del av underlaget för beslut om design och konstruktion, jämte kostnad, leveranssäkerhet, byggbarhet med mera.

En central faktor för att minska klimatpåverkan är att förskolan till stor del byggs i trä. Hur kom ni fram till det beslutet?

– Att förskolan skulle byggas i trä har vi egentligen aldrig beslutat, utan målet har varit låg klimatpåverkan, ur ett livscykelperspektiv. Där har alla material fått konkurrera på samma villkor och förutom en stor andel trä ingår även, glas, stål och betong i den bärande konstruktionen. En viktig lärdom är att alla material behövs och alla material kan bli bättre och minska sitt klimatavtryck. Vi behöver ställa krav på alla material och det finns en enorm potential inom byggsektorn. Även när det gäller trävaror är det stor skillnad på klimatavtrycket beroende på var produkten tillverkas, inte bara för att det påverkar transportavståndet, men också för att klimatavtrycket från energianvändningen i fabriken kan skilja sig mycket åt. För oss inom Lokalförvaltningen är det också viktigt att vi får en trävara som inte bidrar negativt till biologisk mångfald. När det gäller trävaror vet vi att vi ibland använder onödigt högkvalitativt trä och med väl tilltagna dimensioner. Det är viktigt att vi tillämpar våra strategier och ställer krav på alla material.

Projektet sticker ut om man ser till konstruktionen av husgrunden. Ni har ersatt en mer traditionell betonggrund med en Koljerngrund i foamglas, ett isoleringsmaterial med hög andel återvunnet glas, som också bidrar till att minimera klimatpåverkan. Hoppet är därmed ett av de största byggprojekten i Sverige som använder koljerngrund med isolering av foamglas. Tror du att detta kan öppna upp för att man i fler projekt tittar på att använda ”alternativa” lösningar?

Annons

– Ja det tror jag. Vi har redan ytterligare ett projekt på gång, en utbyggnad av en befintlig skola, där vi bygger med Koljern. Under det kommande året planerar vi att starta upp ännu ett nybyggnadsprojekt med Koljern som grund. Nu behöver vi följa upp för- och nackdelar med den typen av grundläggning, jämfört med hur vi traditionellt har byggt. Vi är såklart måna om att det blir bra när vi bygger och just nu följer vi upp byggprocessen och kostnader kopplade till inköp och hantering av materialet till grunden på förskolan Hoppet. Koljern levereras i färdiga element som placeras på byggplatsen som ett pussel och ingen uttorkningstid behövs, så byggtiden blir kortare jämfört med en platsgjuten betonggrund. Å andra sidan är inköpspriset högre jämfört med en betongplatta.

Förskolan ska vara byggd fossilfritt så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Har ni under projektets gång upptäckt att det finns skillnader mellan teori och praktik? Har ni till exempel behövt kompromissa/göra andra materialval i slutändan än vad som hade diskuterats/planerats?

– När vi utvärderar ett material är det klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv som vi räknar på. Det är svårt att värdera fossilfritt i siffror. Kan vi undvika fossila råvaror så gör vi det. Vi har absolut fått ge vika för andra mål och inte minst våra egna kvalitetskrav. Ett vanligt projekt styr mot mellan kvalité, tid och kostnad och resultatet blir en kompromiss av dessa. Den stora skillnaden mot ett vanligt projekt är att vi i byggandet av förskolan Hoppet har lagt till en ny parameter att styra mot; låg klimatpåverkan. Ibland har vi varit tvungna att välja bort material eller lösningar för att det skulle bli för dyrt, men i de flesta fall är problemet att det inte finns en lösning tillgänglig. Ibland är det våra egna högt ställda krav på akustik, fukt- och brandsäkerhet som gör att vi måste välja bort vissa material. Det kan vara särskilt svårt för material som är nya på marknaden och inte har genomgått alla tester som vi kräver. Som exempel hade vi med cellulosaisolering länge i projekteringen men upptäckte sen att vi på Lokalförvaltningen har extra höga brandkrav i området där förskolan ska byggas. Nu får vi en ny chans att bygga med cellulosaisolering, i förrådshusen där vi inte har lika höga krav.

Vilka har varit de främsta utmaningarna sett till materialfrågan skulle du säga?

– Att det finns så få material på marknaden med låg klimatpåverkan. Småskaligheten ger ju osäkerheter kring leveransbarhet och i vissa fall längre transporter. De material som finns har kanske inte använts i den omfattning att de kan sägas vara beprövade lösningar. Det innebär en risk såklart. Alla nya material som ska användas i våra byggnader behöver vara ordentligt testade när det gäller framförallt brandsäkerhet och vi ställer krav på giftfritt innehåll, att alla material som byggs in ska vara bedömda i byggvarubedömningen. Som exempel ville vi använda lerskivor istället för gipsskivor och hade hittat en produkt som tillverkas i Tyskland. Lerskivorna hade klarat tyska brandtest, men de testen var inte tillräckliga för våra krav. För att kunna jämföra material från olika leverantörer har vi efterfrågat tredjepartsgranskad dokumentation av produkternas klimatpåverkan (i form av EPD:er, Environment Product Declaration). För små leverantörer är kostnaden för att ta fram en EPD förhållandevis stor och tillgången på kvalitetssäkrade data för klimatpåverkan har varit mycket begränsad.

Det planeras, som du nämnde, för komplementbyggnader som också ska byggas anslutning till förskolan. Kan du berätta lite om hur ni tänker gällande materialvalen för dessa, och om ni tar med er några lärdomar från själva förskolan?

– Vi har haft möjlighet att jobba med mer innovativa material när det gäller komplementbyggnaderna; ett återvinningshus och två förråd. Vi har försökt att få med de lösningar som vi av olika anledningar var tvungna att välja bort vid byggnationen av huvudbyggnaden. Projekteringsarbetet är i sin slutfas och för de flesta materialen är leverantörerna ännu inte valda. Grundläggningen för alla tre husen består främst av pålkap från andra byggsiter, som i vanliga fall hanteras som avfall. Återvinningshuset kommer att bestå av träreglar och hampakalk i den bärande konstruktionen. Ett av förrådshusen kommer att få en platsbyggd vägg av stampad jord/lera och i övrigt kommer det vara fokus på återbruk och återvunnet i de två förrådsbyggnaderna.

 

 

 

 

 

[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.