Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

En samlad plats för naturvetenskapen

På Medicinarieberget i Göteborg växer Natrium fram, en samlad plats för utbildning, forskning och life science, med flexibla miljöer för att möta både dagens och framtidens behov.

Anneli Hidalgo 29 juli, 2021 • 5 minuters läsning
En samlad plats för naturvetenskapen
Skiss: RÅformat/Kanozi

Från och med 2023 har kommer de utspridda naturvetenskapliga institutionerna vid Göteborgs universitet få en ny hemvist, på en samlad plats. Institutionerna för marina vetenskaper, kemi och molekylärbiologi, biologi och miljövetenskap samt fakultetens kansli ska samlas under samma tak, i direkt anslutning till Sahlgrenska akademin och Medicinarelängan. Projektet ska också vara en motor för fortsatt utveckling inom den lokala life science-industrin på Medicinarieberget.

Akademiska Hus satsar cirka 1,8 miljarder kronor i projektet som ska stå klart våren 2023. Utöver nybyggnationen om 32 000 m2 omfattar Akademiska Hus investering även en ombyggnation av cirka 2 000 m2 av den befintliga Medicinarelängan. Vid inflyttning beräknas cirka 500 medarbetare och 3000 studenter flytta in. Dessutom kommer byggnaden även ge plats till masterstudenter och gästforskare.

Natrium ska vara en miljö för såväl utbildning som arbete och forskning. Med varierande forskningsverksamhet, undervisningslokaler och kontor ställs därmed olika krav på byggnaden. Det kommer att vara en teknikintensiv byggnad, med en stor mängd avancerade labbmiljöer inriktade för att möta verksamhetens behov, berättar Hayar Gohary. projektdirektör på Akademiska Hus. För att främja samspelet mellan utbildning, arbete och forskning planeras det också för ett flertal mötesplatser i byggnaden.

– Mellan de båda huskropparna kommer det att finnas en mellanliggande del som bland annat rymmer ett stort atrium, själva hjärtat i byggnaden, där man kan mötas både som student och forskare eller representant från näringslivet. Nya och fler grupprum och mötesrum som är möjliga att boka upp sig på eller användas spontant är också viktiga delar för alla målgrupper som kommer vistas i Natrium. Det kommer även finnas kontor, restaurang och andra miljöer inplacerade som stöttar verksamheten på ett viktigt sätt, berättar Hayar Gohary.

Lokalerna kommer också att få en flexibel utformning för att kunna ändras utefter universitets framtida behov.

– Gestaltningen har till grundstrukturen fokuserat stort på ändamålsenlighet och god kvalitet för att hålla länge utan större åtgärder. Byggnaden kan delas in i större och små enheter och för olika ändamål. I labben har vi exempelvis förberett installationerna ovan undertak för att passa såväl stora som små labb. Det i kombination med förberedda väggskärmar gör att det enkelt går att komplettera med, eller ta bort, modulväggar för att få en annan rumsfunktion över tid. Detsamma gäller för kontorsytorna som lätt kan förändras från cellkontor till storkontor, förklarar Hayar Gohary.

Skiss: RÅformat/Kanozi

Nya behov

Akademiska Hus bygger, utvecklar och förvaltar miljöer för utbildning, forskning och innovation. Det statligt ägda fastighetsbolaget har sedan snart tre decennier tillbaka specialiserat sig inom segmentet lokaler för högre utbildning och forskning. Aktuella frågor som hållbarhet och flexibilitet i fastighetsbranschen är även centrala när det kommer till byggnader för universitet och lärosäten, berättar Hayar Gohary.

– Det är ett stort fokus på hållbarhet och flexibla miljöer som ska kunna användas under lång tid framöver. Active learning och lärosalar som kan ändras om efter pedagogik är ingen ny trend, men är här för att stanna. Vi ser också nu en ökad medvetenhet om att skapa lokaleffektivitet genom att exempelvis kartlägga användningen av lokalerna med hjälp av sensorer och anpassa miljöerna efter resultaten.

Att vi lever i en tid av en stor pandemi påverkar också, menar Hayar Gohary. Ett ökat tryck på digitalisering är ett tecken på det, ett annat är ett stort behov från lärosätena att bygga in tekniska lösningar som möjliggör en hybrid mellan distansföreläsningar och föreläsningar på plats.

– Samtidigt framkommer det i vår dialog med lärosätena att de allra flesta tror på campus som en fysisk miljö som kommer att spela en viktig roll även i framtiden.

Optimal form

Förutom flexibilitet och teknikintensitet läggs ett stort fokus på att byggnaden ska bli energi- och resurssmart. Ambitionen är certifiering enligt Miljöbyggnad Guld. En viktig faktor för att kunna certifiera enligt den högsta nivån är låg energianvändning och låga värmeförluster i byggnaden. Genom att välja en form på Natrium, som ger mindre fasadyta, skapas förutsättningar för energieffektiv uppvärmning. En optimal storlek på fönstren i fasaden är också en viktig faktor. Fönstren behöver släppa in mycket dagsljus för att skapa en bra inomhusmiljö men samtidigt får inte solvärmen stråla in och skapa för höga temperaturer sommartid. Den ekvationen kunde uppnås i projektet med hjälp av effektivt utvändigt solskydd och bra rumsutformning på insidan.

Materialval och närproducerade produkter har varit andra centrala delar i projektet för att minimera klimatpåverkan. Till exempel har man valt stålarmering till stommen från Norge.

– Vi har en stor noggrannhet i materialval av såväl ytskikt som byggvaror och en ambition att välja närproducerade produkter byggprojektet. Det ger en bra förutsättning till lägre klimatpåverkan men det är också en viktig komponent i att skapa en god miljö för verksamheten, säger Hayar Gohary.
Att planera och bygga utifrån Miljöbyggnad ger flera fördelar, menar Hayar Gohary. Det möjliggör ett systematiserat och samlat material att jobba med där det framgår vilka krav som måste uppnås för att erhålla miljöbyggnad Guld. Det gör också att kommunikationen med alla inblandade projektörer och entreprenörer blir tydlig eftersom det blir enklare för alla att förstå vilka krav projektet måste leva upp till för att nå målen.

Som alltid innebär det även utmaningar att nå högt ställda mål, då dessa ibland kan stå emot varandra. Som till exempel att få in mycket dagsljus samtidigt som man vill undvika att få in passiv solvärme.

– Byggnadernas geometri är en viktig del i hur dessa mål kan uppfyllas, vilket leder till att vi behöver jobba med tidig mål- och funktionsstyrning där gestaltning och geometri blir ett resultat av dessa tidiga mål, säger Hayar Gohary.

Tidigare i år stod det klart att Natrium uppnår Miljöbyggnad Guld. Projektet lämnade in ansökningshandlingarna i början av december 2020 och beskedet om certifiering kom i slutet av januari det här året.

– Det är verkligen ett bevis på att samarbete och målinriktat arbete i tidigt skede skapar rätt förutsättningar för att bygga klokt och hållbart. Vi började arbeta redan under projekteringen med dessa frågor för att möta kraven och tack vare en målinriktad projektledningsorganisation och lyckat samarbete med såväl entreprenör som hyresgästen Göteborgs Universitet lyckades vi uppnå certifiering guld. Som ett av Sveriges största fastighetsbolag har vi ett stort ansvar att driva utvecklingen framåt och certifieringen av Natrium som är en avancerad labbyggnad är ett tydligt steg åt rätt håll.



Teknikhöjden nominerad till Årets Miljöpris på Betonggalan

Hur kan man skapa nytt med det man redan besitter? Teknikhöjden i Albano har fått en nominering för Årets Miljöpris vid Betonggalan år 2026. I ett innovativt pilotprojekt utforskar Akademiska Hus, NCC, Lotus, RISE och AIX Arkitekter hur platsgjutna betongkonstruktioner kan tas isär och återanvändas i nya byggnader. Projektet demonstrerar hur nuvarande byggnader kan bli en tillgång för framtida byggande, vilket ger möjligheter att minska påverkan på klimatet, avfall och uttaget av naturresurser.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 9 november, 2026 • 2 minuters läsning
Kontorshuset-Teknikhöjden
Teknikhöjden är ett pilotprojekt som undersöker hur befintliga byggnader kan bli en resurs i framtidens hållbara stadsutveckling. Foto: Sébastien Corbari, AIX.

 Teknikhöjden är en byggnad från 1960-talet, konstruerad i gjuten betong. Istället för att på sedvanligt vis riva byggnaden, delas den upp försiktigt för att möjliggöra återanvändning av betongkomponenterna i nya byggprojekt. Detta ingår i forsknings- och innovationsinitiativet Återhus 3. 0 – att bygga med material från andra byggnader, vilket syftar till att utveckla och pröva nya metoder för cirkulärt byggande.

Så mycket som 70 procent av den gjutna konstruktionen kan återanvändas. Det innebär nästan 600 uppdelade betongelement som kan få en ny funktion i framtida byggen.

 Från rivning till byggmaterial

AIX Arkitekter har bidragit till planeringen av avmonteringen av Teknikhöjden, med fokus på att säkerställa att de uttagna betongelementen blir praktiska och estetiskt tilltalande för andra byggnader. Målet är att återanvända inte bara stommar och bjälklag, utan också fasadelement, tegel och andra byggmaterial.  

Återanvändning av betongbjälklag kan medföra en minskning av koldioxidutsläpp med ungefär 50 procent i jämförelse med nyproducerade bjälklag. Men betydelsen av projektet sträcker sig bortom klimatfrågor. Genom att utnyttja redan utvunna och bearbetade material minskar man också behovet av nya råvaror samt belastningen på natur och biologisk mångfald. 

 Nya metoder för cirkulärt byggande

Att demontera och återanvända bärande strukturer kräver en hög nivå av samarbete mellan arkitekter, konstruktörer, beställare och entreprenörer.  

 Projektet demonstrerar hur existerande byggnader kan uppfattas som värdefulla materialresurser istället för utnyttjade tillgångar. Detta perspektiv ligger i linje med AIX:s arbete kring transformation, resursförvaltning och hållbar arkitektur.  

- Jag har lärt mig att börja med att riva ett hus för att bygga ett nytt. Arkitektoniskt sett är det inte samma sak som att börja med ett vitt papper. Det kan kanske kännas mindre kreativt, men det är faktiskt tvärtom, säger Sébastien Corbari, ansvarig arkitekt på AIX.

 Ett erkännande för framtidens byggande

Detta års Miljöpris lyfter fram insatser som främjar förbättringar av miljön och ny kunskap inom betongsektorn. Teknikhöjden är en av tre kandidater till utmärkelsen, som kommer att tillkännages under Betonggalan den 26 november på Grand Hôtel i Stockholm.  

 Nomineringen är en värdefull bekräftelse för alla som varit involverade och för det kollektiva arbetet med att utveckla metoder som möjliggör en större omfattning av återanvändning av betong.  



Änggården representerar Sverige i Green Cities Europe Award 2026

Familjebostäders gröna upprustning i Änggården representerar Sverige i Green Cities Europe Award 2026. Här har 1940-talsbyggnader förvandlats med större grönska och sociala ytor, nu tävlar projektet på internationell nivå.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 9 november, 2026 • 2 minuters läsning
Änggården-34
I Änggården intill Botaniska trädgården har Familjebostäder renoverat åtta 1940-talshus Familjebostäder

Änggården, som ligger intill Göteborgs botaniska trädgård, har genomgått renoveringar av både bostäder och utomhusområden av Familjebostäder. Insatsen har fokuserat på det som redan finns på plats: byggnadernas karaktär, etablerade träd och material som kan återanvändas.  

– Det känns både roligt och hedrande att Änggården får representera Sverige. Vi har varit måna om att ta vara på det som redan fanns här, från de stora träden till material som kunde användas igen. Det är fint att det arbetet uppmärksammas, säger Hanna Bäck, utemiljöspecialist på Familjebostäder.

 Grönska som används i vardagen

På gårdarna har det skapats ängar, planterats nya träd och anlagts grönytor. Träd som redan fanns har fått skydd under ombyggnaden, och död ved tillsammans med en mångfald av växtarter ger bra livsmiljöer för insekter och fåglar.

Återvinning märks även utomhus. Gamla fönster har omvandlats till ett växthus och återvunnet tegel har använts för att bygga gemensamma odlingslådor. Hyresgäster samarbetar i odlingen, och en grupp som bor här driver ett hönskooperativ. Också besökare som inte bor i området är välkomna att njuta av den fina miljön.

Inuti byggnaderna har byggnadskomponenter och material bevarats eller omvandlats för nytt bruk. Tilläggsisolering, energieffektiva fönster och ventilationssystem med värmeåtervinning bidrar till en reducerad energiförbrukning.  

– I Änggården satte vi våra hittills högsta mål för att minska klimatpåverkan från en renovering. Det gjorde att vi behövde tänka igenom våra val i varje del av projektet. Vad kunde vi behålla, vad kunde återbrukas och var behövde vi hitta nya lösningar?, säger Maria Wennerberg, projektledare på Familjebostäder.

 Ett sätt att arbeta som fler kan efterlikna

Green Cities framhäver hur Änggården kombinerar ekologisk mångfald, anpassning till klimatförändringar, social gemenskap samt hållbar ekonomisk utveckling. De betonar också chansen för andra bostadsområden att imitera detta arbetssätt.  

– Vi hoppas att fler blir inspirerade att ta vara på möjligheterna i sina bostadsområden. I Änggården hjälper grönskan oss att hantera regnvatten, ge plats åt fler växter och djur och skapa miljöer där grannar vill vara och mötas. Mycket av det går att göra på andra håll också, säger Hanna Bäck.

Som Sveriges bidrag bedöms Änggården nu tillsammans med andra länders utvalda projekt.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.