Återbruk och cirkulärt tänk gav många lärdomar i pionjärprojekt

Återbruk och cirkulärt tänk gav många lärdomar i pionjärprojekt

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

Pionjärprojekt Kvarteret Vallhagen ledde till många lärdomar. Här blev återbruk utgångspunkten när kommunala lokaler fick en ny funktion. Det förde med sig både utmaningar, uppfinningsrikedom och viktiga erfarenheter att ta med in i en framtid när vi alla måste välja andra hand i första hand.

Det började som en förfrågan om ombyggnad till Arkitektbolaget från Växjö kommuns fastighetsförvaltande bolag Vöfab. Kontorsutrymmen skulle bli lokaler för daglig verksamhet, där personer som inte har förutsättningar att komma in i det reguljära arbetslivet får sin sysselsättning.

Arkitektbolaget såg projektet som en möjlighet att testa återbruk i mindre skala och föreslog det för Vöfab. Även de var oerfarna på området, men positiva. Återbrukskonsulten Kompanjonen kallades in för att inventera vilka byggnadsdelar som var värda att återbruka, och så var processen igång. Från första början stod det klart att återbruk av gamla delar kräver nya tankesätt.

– Steg ett är att etablera mindsetet att även om vi renoverar kommer det inte alltid att se nybyggt ut. Det gäller att ta det uttrycket och göra något bra av det, vilket kräver en annan sorts kreativitet från vår sida. Istället för att börja skissa från ett vitt papper får vi tänka att ’nu ska vi ta vara på de här bitarna, hur kan vårt nya pussel se ut och vad blir motivet då?’ Det är jättespännande att göra det så funktionellt och fint som möjligt, säger Kristina Bornholm, ansvarig arkitekt på Arkitektbolaget.

Problem löste man längs vägens gång

Inventeringen föreslog att återbruka befintliga kök, undertak, dörrar och glaspartier. Men det visade sig under vägen att köken var i för dåligt skick och rummens undertak, som var från olika tider, skiljde sig för mycket i kulör för att fungera tillsammans.

Glaspartierna fann sin plats på nya sätt. Ursprungligen satt de vertikalt men nu monterades de horisontellt, högt upp på väggarna för att ge ljusinsläpp i rummen utan distraherande visuella intryck som stör den dagliga verksamheten.

Dörrarna kom med sina egna utmaningar, då man ställdes inför frågor som: vilken brandklass håller dörren? Är glaset härdat? Håller låset den prestanda som kontorets nya brukare kräver? Men med någon ommålning här och var fick de flesta dörrar en plats i det nya.

Förvaring, planering och logistik

Största utmaningen var att förvara alla byggdelar mellan rivning och återmontering. Förvaringsutrymmen kostar hyra, och där förlorar man en del av pengen man sparade på att undvika nyinköp.

– Det går många mantimmar till planering och logistik, visst vore det enklare för beställaren att göra valet att ’äh, vi köper nytt’. Men faktum är att vi behöver förbruka och konsumera mindre i alla samhällsprocesser för att hushålla med jordens resurser. Det är en cirkulär transformation vi står inför som alla måste delta i, säger Kristina Bornholm.

Ingvar Eek, projektledare på Vöfab, håller med och konstaterar att den första erfarenheten varit positiv och lärorik, om än omständigare än vanligt.

– Jag tror att det var givande för alla inblandade. Det är så här vi måste jobba framöver, det känns rätt självklart egentligen. Nu har vi samlat in erfarenheter som vi tar med in i större projekt. På Vöfab har vi en del nyproduktion också, där har vi introducerat återanvänt tegel i fasaderna. Nu genomför vi ett rivningsprojekt där vi lägger ut delar till försäljning. VI tjänar inga pengar på det, men det är ett sätt att återbruka istället för att kasta.

Vad krävs då för att fler ska återbruka mer?

– Man måste i ett tidigt skede etablera att återbruk är prioriterat och sätta en budget för det. Det ska vara tydligt i alla led: hos konsulter, byggare och beställare. Man behöver också ta höjd för att vi är i ett lärandeskede och behöver utbilda oss vilket tar tid. Vi behöver upprätta en modern återbruksprocess: det var hundra år sedan vi tänkte så här, att ta vara på det gamla när vi bygger det nya, säger Kristina Bornholm. Hon ser stora fördelar i arbetssättet. Att utgå från det befintliga ger klara och tydliga ramar, hjulet behöver inte uppfinnas på nytt.

– Det var både lärorikt och roligt. Nu vill vi bara inleda nya projekt med fokus på återbruk där vi kan göra om, göra bättre och utveckla. Framtidens modell är att inte tänka nybyggnad i första hand utan först utvärdera om vi kan välja ombyggnad – och i ombyggnaden välja återbruk. Hittills har mycket fokus riktats mot att nybyggen ska vara hållbara projekt i hållbara material. Men i framtiden är det sekundärt: återbruk blir det primära.

Sponsrat innehåll från Fristads
[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.