I april röstade EU-parlamentet ja till de flesta förslag i det stora klimatpaketet som kallas Fit for 55, en samling förslag som tillsammans ska minska klimatutsläppen med minst 55 procent fram till 2030. För byggbranschen innebär detta krav på effektiviseringar i såväl nyproduktion som i det befintliga beståndet. Är digitaliseringen och AI en nödvändig nyckel för att nå upp till målen?
Byggnader står idag för 40 procent av den totala energiåtgången och för 36 procent av energirelaterade koldioxidutsläppen inom EU. Det nya klimatpaketet innebär att från 2028 ska alla nya byggnader som ägs av offentliga organ vara nollutsläppsbyggnader och från 2030 gäller detta för all nyproduktion.
Digitala modeller för bästa lösningarna
Till detta kommer krav på att samtliga byggnader inom EU, genom olika steg, ska omvandlas till nollutsläppsbyggnader fram till 2050. En diger uppgift då 75 procent av de befintliga byggnaderna idag bedöms vara ineffektiva ur ett energiperspektiv, med behov av omfattande energirenoveringar.
Firat Ergun arbetar som technical sales specialist på Autodesk och menar att utan en högre nivå av digitalisering och bättre modellering av information inom branschen kommer det bli svårt att möta dessa krav.
– Vi behöver bli bättre på att utnyttja alla de möjlighetet som finns idag, både för nyproduktion men inte minst för våra befintliga byggnader. Här handlar det om att ta reda på vad vi vet om husen, men också att börja skapa digitala modeller för att kunna ta fram de bästa och mest effektiva lösningarna.
Goda idéer men brist på flöde
Firat tycker att branschens digitalisering fortfarande präglas av ett “silotänkande” där informationsmodellering sker men där det sen inte flödar genom ett projekts hela livscykel.
Detsamma gäller för befintliga hus, där det idag finns många möjligheter att läsa av byggnader för att skapa digitala kopior, men där man sedan inte för in mer data.
— Idag har vi modeller som är ganska statiska. Om vi ska kunna utnyttja all den potential som digitalisering och informationsmodellering ger oss måste vi berika och underhålla informationsmodelleringsdata under hela projektets livscykel, från tidiga skeden av förprojektering och planering till bygg- och driftsfaser. Det är först när vi har detta på plats som vi verkligen kan fatta datadrivna beslut och utnyttja kraften i AI.
Att hela världen står inför en ny verklighet med AI är klart för de flesta. Firat Ergun menar att byggbranschen har all möjlighet att använda tekniken för att effektivisera både sig själv och byggnaderna.
– När vi tar in mer och mer data kopplat till våra projekt så kommer AI vara verktyget vi analyserar denna data med. Att hitta mönster och hur vi löst problem tidigare är något som AI lämpar sig väldigt bra för, säger Firat.
