Återvinningen av stenmaterial och andra överskottsmaterial i Sverige är lägre än i många andra länder. Enhetliga riktlinjer för miljöriskbedömning på ett vetenskapligt sätt är en orsak och nu startar ett nytt projekt för att råda bot på detta.
SBUF, byggbranschens forskningsfond, har beslutat att bevilja medel till nytt projekt med syfte att ta fram ett gemensamt beslutsstöd för miljöriskbedömning vid återvinning av bergmaterial i anläggningsprojekt. Initiativtagare till projektet är SBMI Sveriges Bergmaterialindustri och huvudsökande är Swerock. I projektet finns även representanter för Skanska, NCC, Svevia, Veidekke, Jehander och ett 30-tal andra företag och organisationer.
– Sverige har i jämförelse med flera av våra nordiska grannländer och de flesta andra europeiska länder betydligt mindre återvinning av exempelvis stenmaterial och betong, säger projektledaren Carl Zide. Vi konkurrerar med Rumänien och Grekland om bottenplatserna i en cirkulär rankinglista. Några av orsakerna till detta är att vi saknar tydliga och enhetliga riktlinjer för hur vi bedömer miljörisk på ett vetenskapligt sätt. Nu tar vi initiativ för att vi tillsammans ändra på den saken.
– Ett tydligt och accepterat verktyg för miljöriskbedömning efterfrågas av hela branschen: verksamhetsutövare, entreprenörer, beställare och tillsynsmyndigheter, säger Mårten Sohlman, VD på Sveriges Bergmaterialindustri. För SBMIs medlemmar handlar det om att skapa möjligheter till cirkulära materialflöden där vi återvinner mer och kör mindre till deponi.
Expert knyts till projektet
Martijn van Praagh är forskningschef på ÅF Pöyry och lärare på Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet och kommer att delta i projektet. Han är en av Sveriges främsta experter på miljöriskbedömning inom återvinning av sekundära material och har tidigare medverkat vid framtagningen av liknande miljöriskbedömningar för både Trafikverket och Avfall Sverige.
– Jag tycker det är mycket viktigt att vi skapar cirkulära flöden, säger Martijn van Praagh. Och då är det viktigt att ta hänsyn till potentiella miljö- och hälsorisker, och anpassa bedömningsverktyget till den konstruktion och den plats där materialet ska användas. Vi kommer självfallet använda oss av Naturvårdsverkets modeller i så stor utsträckning som bara möjligt för riskbedömning och därutöver föreslå olika försiktighetsåtgärder för att återvinningen ska ske med så små potentiella risker som möjligt.
Carl Zide, projektledare.
