• torsdag , 18 april 2024


Bättre konkurrens för ökat bostadsbyggande

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

Bättre konkurrens för ökat bostadsbyggande

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]

– intervju med huvudsekreterare Jonas Hammarlund         Jonas Hammrlund

Den här veckan gör vi en avstickare från serien om ”Boendesegregation och dess effekter” för en inblick i arbetet med den nästan klara statliga offentliga utredningen Bättre konkurrens för ökat bostadsbyggande (dir 2014:75). Jag har fått en pratstund med utredningens huvudsekreterare, Jonas Hammarlund, som låter oss tjuvkika på vad det är som de alldeles strax kommer att överlämna till regeringen. Vi träffas en grådaskig onsdagseftermiddag för en kaffe på K-märkt i Garnisonen i Stockholm.

 

Klassisk sportfråga, – hur känns det såhär på upploppet?

– Görligt! (skratt). Nej, men det var ganska trögt att komma igång med utredningen som låg precis i startgroparna när det först blev ett regeringsskifte och sedan budgetdramat. Men nu känns det väldigt bra måste jag säga.

I utredningens direktiv framgår det att uppdragivaren framför allt vill att ni ska se över konkurrensen på byggmarkanden i relation till bostadsbyggandet, hur har ni valt att förhålla er till denna vs andra sektorer?

– Ja, direktiven är ju sådana och det är väl framför allt nyproduktion av bostäder som v tittat på. Men det är inte helt lätt att hålla isär de olika sektorerna såhär, särskilt inte sedan det ofta är samma aktörer som agerar i flera olika sektorer och därmed handlar utifrån det, markandsaktörerna gör ju en helhetsbedömning innan de agerar åt något håll. Det går väl egentligen inte, skulle jag säga, att särskilja byggmarkanden på det sättet. Både behov, vad som är möjligt och mycket annat hänger ihop.

”En ökad konkurrens inom branschen från material till byggprocessens utformning
bör vara en viktig del för att åstadkomma ett mer heterogent byggande”

Flera rapporter, och inte minst i den text som underbygger ert uppdrag från den förra regeringen, menar man att fyra byggbolag ensamma står för 75 % av markanden för bostadsbyggandet. Stämmer ni in i den bilden?

– Nja, det är en splittrad bild. Mycket har också hänt på senare år skulle jag säga. I storstadsregionerna är det fortfarande en relativt hög koncentration, särskilt i det segment där det byggs nya bostadsrätter men när vi tittar på en mer aggregerad nivå så har bilden faktiskt skiftat lite. Vi har kunnat se tydligt att också flera mindre aktörer börjar komma in på byggmarkanden, inte minst på lokal nivå. Exempelvis har vi kunnat se att det är en större variation bland de aktörer som vinner upphandlingar.

Tidigare utredningar som rört sig inom samma område som denna har främst lyft tre delar som särskilt viktiga när man pratar konkurrens på byggmarkanden 1) marktillgång, 2) markfördelning och 3) upphandlingsförfarandet. Är det fortfarande dessa tre som du skulle säga är nycklarna för att öka konkurrensen på byggmarknaden?

– Enligt direktiven ska vi inte titta på plan- och byggprocessen; ur direktiven ”om det inte finns särskilda skäl ska utredaren inte undersöka eller lämna förslag när det gäller plan- och byggprocessen… ”(reds. anm). Men vi har faktiskt funnit att det finns särskilda skäl. Markfrågan går inte att utesluta utan är den mest avgörande strategiska resursen också när vi tittar på konkurrensfrågan. Vi har därför, trots direktiven, valt att uppmärksamma markfrågan igen ur olika perspektiv såsom fördelningsfrågan och andra som vi anser avgörande kriterier för att öka konkurrensen.

Hur kan vi öka konkurrensen inom sektorn genom upphandlingsförfarandet?

– Till att börja med har vi tittat på det faktum att allmännyttan faktiskt står för ca 50 % av nyproduktionen och det innebär i sig att upphandlingsförfarandet är en viktig del i utredningen. Inte minst har vi tittat på situationer där allmännyttan äger mark och upphandlar för byggnation med resultatet att vi ser ett lägre intresse för att bygga där än i andra fall, naturligtvis orsakat av prisbilden.

En annan del som ni har i uppdrag att titta på är konkurrensen inom byggmaterialindustrin, vilket har varit ert fokus där?

– Vi har framför allt tittat på hur ägarstrukturerna ser ut för de aktörer som tillhandahåller byggmaterial på den svenska markanden. Bland annat har vi uppmärksammat att det inte är ovanligt med vertikal integrering, dvs. att byggbolagen också ägarmässigt står nära ett bolag som tillhandahåller byggmaterial och det gynnar självfallet inte konkurrensen. Men sedan är det rådande konkurrenslagstiftning som gäller och denna måste både vi i utredningen och aktörerna på marknaden förhålla oss till.

Enligt era utredningsdirektiv uppdrar regeringen er att jämföra den svenska byggmarkanden med byggmarkander i andra länder, vilka länder har ni studerat och jämfört med Sverige?

– Det här håller vi på med som bäst just nu! Vi har framför allt tittat på de andra nordiska länderna, Tyskland, Storbritannien, Holland och Frankrike. Faktum är att det vad vi kunnat se i dessa länder ur ett konkurrensperspektiv inte skiljer sig så mycket från den svenska markanden. Det är i de flesta fall en mycket likvärdig bild som målas upp med långa processer, många inblandade aktörer och en komplex ansvarsfördelning. Vi hade hoppats hitta goda inspirerande exempel (!) men tyvärr verkar det utebli.

”frågan är vad en hög standard egentligen är och när gränsen går för att den höga standarden hindrar ett bostadsbyggande med något för alla”

Det är verkligen på tapeten, för att inte säga oerhört viktigta, att också byggsektorn går i spetsen vad gäller hållbarhetsarbetet. Finns hållbarhetsaspekten med i ert arbete?

– Om vi tittar på hållbarhetsfrågorna klassiskt sett så har den här utredningen inte tittat på det, men det är en viktig del som hela tiden måste beaktas inte minst när man diskuterar byggbranschen. Hållbarhetsfrågorna ser vi är viktiga aspekter för byggbolagen att förhålla sig till och likaså byggmaterialindustrin. Ur konkurrenssynpunkt kan man kanske koppla samman hållbarhetsfrågorna främst med vilka krav som ställs vid exempelvis en upphandling men jag tror också att byggbolagen numera måste ha ett genuint hållbarhetstänk för att långsiktigt stärka sina positioner. Det jag menar är att kraven ökar för alla företag att agera och tillhandahålla hållbara produkter och tjänster och inte minst ställer kommuner och enskilda bostadskonsumenter krav som lätt kan kopplas till hållbarhetsfrågorna.

Är en ökad konkurrens på byggmarkanden för bostäder nyckeln till en mer hållbart bostadsmarkand?

– Det ligger helt utanför uppdraget, men jag personligen tror verkligen det. En ökad konkurrens inom branschen, från material till byggprocessens utformning, bör vara en viktig del för att åstadkomma ett mer heterogent byggande. Något jag personligen kommit att reflektera över är om det exklusiva byggandet som vi nu ser på många håll bidrar till en överambition för både bostadsbyggandet och stadspaneringen vilket i sin tur som hämmarbostadsbyggandet framför allt för de grupper som inte har möjlighet att skaffa sig en exklusiv bostad. Jag menar fortfarande att vi ska ha, och vara noggranna med, att svenska bostäder håller en hög standard, men frågan är vad en hög standard egentligen är och när gränsen går för att den höga standarden hindrar ett bostadsbyggande med något för alla.

 

Vi tackar Jonas för denna tjuvkik och för att han trots mycket hektiska dagar hade möjlighet att ge lite insyn i utredningsarbetet. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 december 2015.

[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

[the_ad_placement id="bottom-panorama-banner-nr-03"]
[the_ad_placement id="shortcode"]

4 Kommentarer

  1. "Ökad konkurrens viktigt för mer heterogent byggande” - Hållbart Byggande
    10 november, 2015 at 13:48 Svara

    […] Lillemor Hult har intervjuat Jonas Hammarlund, huvudsekreterare för den kommande statliga offentliga utredningen Bättre konkurrens för ökat bostadsbyggande. Du hittar intervjun här. […]

  2. Plats för fler som bygger mer, SOU 2015:105 - Urbana utmaningar
    15 december, 2015 at 14:05 Svara

    […] för några veckor sedan med anledningen av att utredningen led mot sitt slut, ni hittar intervjun här. Slutbetänkandet heter just Plats för fler som bygger mer och reaktionerna såhär långt har […]

  3. Bostadssocial statlig utredning ett måste - Urbana utmaningar
    10 januari, 2016 at 10:31 Svara

    […] Social Housing till det som Jonas Hammarlund, huvudsekreterare i byggkonkurrensutredningen lyfte i min intervju med honom straxt innan jul ”något jag personligen kommit att reflektera över är om det […]

  4. Plats för fler som bygger mer | Hållbart Byggande
    29 november, 2016 at 13:36 Svara

    […] Byggkonkurrensutredningens betänkande lämnades över till bostadsminister Mehmet Kaplan den 15 december. Vår bloggare Lillemor Hult på Urbana Utmaningar har skrivit mer om detta här och här. […]

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.

Urbana utmaningar