Om vi har ett behov av att det byggs 80 000 nya bostäder per år och marknaden endast förmår leverera lite drygt hälften när konjunkturen är på topp, då har vi problem. Det skriver Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.
Den 7 maj presenterade Statistiska Centralbyrån (SCB) siffror för 2017 års byggande. Antalet färdigställda bostäder i nyproduktion uppgår till 48 227 och till det adderades ytterligare 3368 bostäder genom ombyggnation. Om vi har ett behov av att det byggs 80 000 nya bostäder per år och marknaden endast förmår leverera lite drygt hälften när konjunkturen är på topp, då har vi problem.
Vi inte kan förlita oss på dagens finansieringssystem för en hållbar och hög byggtakt. Sedan riksdagen överlät finansiering av bostäder till hushåll och företag i början av 90-talet har det endast byggts 24 000 lägenheter per år i snitt, dessutom till priset av en ohållbar skuldsättning hos hushållen.
Balansen mellan antalet hyres- och bostadsrätter i nyproduktionen är jämn sett till landet enligt SCB men i Stockholms län finns en betydande obalans till förmån för bostadsrätten.
Hyresrätten står sig i konkurrensen, trots den orättvisa som finns mellan upplåtelseformerna där bostadsrätten är gynnad av ränte- och ROT-avdrag. Det visar att hyresrätten är lönsam att bygga och förvalta samt att den är efterfrågad. Samtidigt är siffrorna över nybyggnation för låga och vi vet att hyrorna är för höga.
Vad vi behöver är smarta stimulanser som till exempel statliga topplån som gör att byggföretagen vill fortsätta bygga även när priser och potentiella hyresnivåer sjunker. Och landets hyresgäster vill se en skattereform som ger rättvisa villkor mellan ägt och hyrt boende. Som det ser ut idag kostar en nybyggd hyreslägenhet 3000 kronor mer i månaden som ett resultat av hyrskatten. Det är inte hållbart.
Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen
