Potentialen för energieffektivisering vid renovering av miljonprogrammets hyreshus är stor. Men politiska beslut och kommunala prioriteringar avgör i hög grad slutresultatet, visar en ny avhandling.
Josefin Thoresson, doktor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, har under en tid följt ett projekt där omkring 600 hyreslägenheter i stadsdelen Östra Sätra, ägda av det allmännyttiga kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna, skulle renoveras och energieffektiviseras. I samband med renoveringen arbetade medarbetare i bostadsbolaget för att förändra husens energisystem. Det skulle ske genom ett flertal åtgärder; energieffektivisering, ökad produktion och användning av småskalig förnyelsebar energi, samverkan med de boende och även genom att arbeta för att minska de boendes energianvändning.
Men det som sedan genomfördes under själva renoveringen var åtgärder som isolering av fasader, borttagna köldbryggor, byte till treglasfönster och byte av ventilationssystem. Åtgärder som inte innebar några förändringar för arbetet med underhåll, ingen förändrad relation till energibolaget och inte några förändringar för de boende. Trots de ambitiösa planerna blev det i slutändan svårt att faktiskt genomföra dem då bland annat kostnaderna spelade in, berättar Josefin Thoresson.
– Politikerna sätter upp höga energi- och miljömål, men det blev svårt för bostadsbolaget att genomföra sina planer eftersom energiarbetet inte tilläts kosta något extra och inte heller fick förändra något i grunden. Ambitiösa energimål är en sak, men innebörden tolkas på olika sätt och alla behöver inte vara överens om hur målen ska nås eller vilka prioriteringar som behöver göras. Det skapar konflikter, säger Josefin Thoresson.
Till exempel stoppades planerna på att sätta upp solpaneler på taken som bostadsbolaget föreslagit. Det kommunala energibolaget Gävle Energi motarbetade småskaliga energiproduktionsanläggningar i Östra Sätra. Bostadsbolaget ansåg då inte längre att investeringen kunde betraktas som affärsmässig.
– Ingenjörerna i bostadsbolaget ville satsa på långsiktigt hållbara lösningar för framtiden medan ekonomerna hade ett kortare tidsperspektiv. De åtgärder som genomfördes var de som kunde passera bolagets egna ekonomiska lönsamhetskrav, konstaterar Josefin Thoresson.
Även den ändrade lagen för allmännyttiga bostadsbolag som trädde i kraft 2011 och hur den tolkades av bostadsbolaget fick betydelse för hur energiarbetet genomfördes.
– Lagändringen fick effekten att den minskade möjligheten för bolaget att satsa på mer långsiktiga effektiviseringar eftersom det på kort sikt skulle minska bolagets vinst. Låga värmekostnader och att skapa nya attraktiva bostadsområden ansågs också av kommunledningen vara viktigare än att satsa resurser på att göra husen i ett miljonprogramsområde mer långsiktigt energieffektiva och resurssnåla, säger Josefin Thoresson.
Hon säger vidare att de boende ansågs viktiga vid renoveringen, men de hanterades främst som kunder som skulle hållas nöjda.
– De ansågs ha mindre intresse av energifrågor, även om vissa av de boende visade på både intresse och engagemang. Att de boendes beteende har stor betydelse för hur mycket energi ett hus förbrukar är känt både inom forskningen och inom bostadsbolaget, så det intresse som finns borde man kunna väcka och utveckla, utan att skapa missnöje bland de boende, säger hon.
Husen i Östra Sätra, Gävle, miljonprogramsområde som renoverats och energieffektiviserats. Foto: Josefin Thoresson.
Källa: Linköpings universitet
