Nytt nummer av Hållbart Byggande

Nytt nummer av Hållbart Byggande

annons

Nu är vårt senaste nummer av Hållbart Byggande här! Vi intervjuar bland annat Per Löfgren, hållbarhetschef på JM, som berättar om hur hans livslånga passion för natur och vetenskap, tillsammans med en bakgrund som ekolog, har varit en viktig tillgång och drivkraft under hans år i byggbranschen.

Som hållbarhetschef på JM jobbar Per Löfgren för att koncernen ska ta rygg på de globala hållbarhetsmålen och göra hållbarhet till en lönsam och långsiktig affär. Per Löfgren bland annat fram vikten av transparens, ett krav som vuxit fram i takt med en allt mer globaliserad och digitaliserad värld. Att få fram information om till exempel leverantörskedjor är heller inte någon större utmaning jämfört med tidigare. Det finns också ett informationsbehov i samhället om företagen idag. Utifrån den kontexten blir det allt viktigare för företag att själva vara transparenta, för att bibehålla tillit och fortsätta göra framgångsrika affärer.

– Transparens är ett viktigt verktyg för att visa på hur vi tar ansvar, säger Per Löfgren. Det handlar om hur vi betalar skatt, hanterar våra medarbetare och arbetar i leverantörskedjor men även vad gäller vår roll i att lösa samhällsutmaningar. Jag ser detta som en naturlig del av vårt hållbarhetsarbete och varumärke. Hållbarhet behöver helt enkelt vara en del av företagets DNA, säger han.

Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier, vill se en bostadspolitik som kräver modigare reformer och i sin krönika föreslår hon en ny Lindbeck-kommission där näringsliv, politiker, organisationer och medborgare går samman för att lösa bostadsfrågan.

I en debatt som har präglats mycket av avstannande nyproduktion så har vi samtidigt ett befintligt bestånd som kräver omsorg. Byggnadsarv vars kulturvärden är av vikt för stadsbilden, för känslan av sammanhang för stadens invånare. Olika epokers byggnadsverk som tillsammans skapar stadens identitet. Att ta hand om våra befintliga byggnader är inte minst en viktig hållbarhetsfråga. I det här numret tittar vi närmare på hur bevarandet av kulturarvet ser ut. Det finns stora brister i hanteringen av kulturvärden, som många gånger inte uppmärksammas när byggnader ändras. I värsta fall går dessa värden förlorade helt när husen rivs. Men det finns också exempel på varsamma moderniseringar som i restaureringarna av Nationalmuseum och Göteborgs rådhus, där bland annat byggmaterialen har spelat en central roll för att bibehålla husens historia.

I detta nummer kan du även läsa om vad Boverkets nya regler för beräkning av energiprestanda innebär och vad branschen tycker om det nya sättet att räkna. Inom belysningssektorn har belysning som utgår utifrån den cirkadiska rytmen seglat upp som en tydlig trend och vi tar en titt på hur detta tar sig uttryck i olika lösningar, certifieringar som WELL Building Standard och hur IoT kan styra mot en mer individanpassad belysning.

Om vi ska ha en chans att nå 1,5-gradersmålet måste vi inte bara minska utsläppen av koldioxid utan också tvätta bort den koldioxid som finns i atmosfären. Vi tar en titt på vilken potential och vilka utmaningar som finns i trä- och betongbyggandet för att fånga in och lagra koldioxid.

Vi skriver också om brandsäkerhet utifrån byggmaterial, hur dagvattenhantering blir en viktigare fråga för landets kommuner, Kulturkvarteret i Örebro och nya vårdbyggnaden på Södersjukhuset, två byggprojekt certifierade enligt Miljöbyggnad och Svart, Snøhettas energipositiva lyxhotell vid foten av en arktisk glaciär.

Prenumerera på Hållbart Byggande

annons

Relaterade artiklar

Annons

Lämna en kommentar

Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla sorters påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.