Omkring 7 600 personer beräknas dö i förtid i Sverige varje år på grund av exponering för framförallt kvävedioxid och partiklar. Det konstateras i en ny studie från IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet.
På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet och Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet studerat den svenska befolkningens exponering för luftföroreningar. Därefter har man beräknat vilka hälsoeffekter och tillhörande ekonomiska konsekvenser detta har för samhället. Studien visar att Sveriges befolkning exponeras för luftföroreningar i ungefär samma utsträckning som vid tidigare undersökningar, trots att föroreningshalterna i flera fall sjunker.
– Exponeringseffekterna minskar inte trots att halterna av flera luftföroreningar sjunker. När fler människor flyttar till städerna blir det fler som utsätts för högre halter av luftföroreningar, säger Karin Sjöberg, chef för enheten Luftföroreningar och åtgärdsstrategier på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Kvävedioxid från dieselfordon
Beräkningarna har gjorts för kvävedioxid och för partiklar i storleken 2,5 respektive 10 mikrometer eller mindre (PM2,5 och PM10). PM2,5 kommer främst från källor nere i Europa, exempelvis från förbränning och industriutsläpp. En viktig källa till lokalt genererade partiklar är vägslitage till följd av användning av dubbdäck. De höga halterna av kvävedioxid orsakas till stor del av den lokala trafikens utsläpp, där dieselfordon utgör ett problem.
Vill se miljözoner
Omkring 7 600 personer i förtid varje år på grund av exponering för framförallt kvävedioxid och partiklar, enligt den nya studien. Varje dödsfall motsvarar en förlust av drygt elva levnadsår. De sammanlagda hälsoeffekterna beräknas kosta samhället motsvarande 56 miljarder kronor varje år.
– Studien är ytterligare ett underlag som motiverar städerna att inrätta miljözoner för att förbättra luften i stadskärnorna för att minska de negativa hälsoeffekterna och klara miljömålet Frisk luft. Det krävs ytterligare åtgärder i kommunerna, vilket på sikt minskar de samhällsekonomiska kostnaderna för luftföroreningar, säger Leif Holmberg, chef för Luftenheten på Naturvårdsverket.
Källa: IVL
