• fredag , 7 februari 2025


Blåkläder: Klädföretagen måste ta ansvar för hållbar produktion

Blåkläder: Klädföretagen måste ta ansvar för hållbar produktion

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]

Klädföretag äger oftast inte sin produktion och många kommer därför få svårt att klara kraven från seriösa hållbarhetsmärkningar. Ägarens engagemang för och inblick i värdekedjan hänger tätt ihop med förmågan att öka hållbarheten, men förbises alltför ofta av inköpare och konsumenter, det menar arbetsklädesföretaget Blåkläder.

Textilindustrin, vår bransch, är en av de sämsta i klassen på hållbarhet. Jämfört med andra konsumtionsvaror var kläder och textilier 2020 det som krävde tredje mest vatten och mark, använde femte mest råmaterial och orsakade femte mest växthusgasutsläpp. Inga topplaceringar att vara stolt över.

Men i takt med att hållbarhet har blivit allt viktigare för kunderna har många klädmärken börjat kommunicera mer om sitt hållbarhetsarbete. Det är bra. Kommunikation både kan påskynda omställningen och utveckla det egna hållbarhetsarbetet.

Baksidan är att också greenwashing ökar. Otydlig kommunikation och hållbarhetspåståenden som inte går att verifiera vilseleder både konsumenter och inköpare. Dessutom underminerar greenwashing trovärdigheten för branschens utveckling.

En hållbarhetsmärkning borde vara bevis för att produktionen är så hållbar som möjligt. Men bara inom EU finns 230 olika hållbarhetsmärkningar, där omkring hälften har mycket svag eller obefintlig verifiering. Vilket förstås är en viktig anledning till att EU i linje med Green Claims-direktivet ska städa upp bland märkningarna.

De textilföretag som gömmer sig bakom att värdekedjorna är komplexa kommer få problem när bara de tydligaste, tredjepartgranskade och mest krävande märkningarna blir kvar. Normen i branschen är att varken äga fabriker eller kontakten med leverantörer. Då blir det svårt att direkt förbättra arbetsvillkoren eller minska sin klimatpåverkan på allvar.

För oss på Blåkläder har det rent affärsmässigt alltid varit helt otänkbart att sälja kläder utan en transparent och ansvarsfull produktion. För sex år sedan valde vi därför att starta processen med att verifiera våra arbetskläder för hållbarhetsmärkningen Oeko-Tex Made in Green – en av de tuffaste kontrollprocesserna som klädtillverkning kan gå igenom. Vi vill att våra kunder ska kunna vara säkra på att produkterna har en transparent värdekedja och lever upp till höga krav på ansvar gentemot både människor och miljö.

Made in Green bygger på en rad verifieringar som behöver göras i hela värdekedjan. Vi har under lång tid investerat både kapital och stort engagemang i att bygga egna fabriker och minimera antalet leverantörer. I dag tillverkar Blåkläder-anställda nio av tio plagg vi säljer. Endast tio leverantörer förser oss med nittio procent av allt tyg vi använder.

Trots vår korta värdekedja, och trots att vi inte behövde göra några förändringar för att klara Oeko-Tex krav, tog det mer än sex års dedikerat arbete att märka de första plaggen med Made in Green. Vi har igen det nu. När vi vet att värdekedjan håller måttet blir det enklare att fortsätta märkningen av hela sortimentet.

Men det visar hur komplext hållbarhetsarbete i textilbranschen är. En kort och förenklad värdekedja är inte hela svaret, men givetvis blir hållbarhetsarbetet mindre komplext om viktiga beslut som påverkar materialinköp, arbetsmiljö och energianvändning inte delegeras till leverantörer.

För att minska branschens miljö- och klimatpåverkan behövs både engagemang och tålamod. Att som klädmärke välja med omsorg hur plaggen skapas kan på kort sikt både bli dyrare och ta längre tid. Men rent krasst handlar det om att förflytta kostnader som redan finns – som människorna, samhällena och planeten betalar just nu. När det borde vara vi som företag och våra kunder.

Eftersom ingen textiltillverkning är helt hållbar – än – och ingen hållbarhetsmärkning täcker ett plaggs påverkan under hela dess livslängd – än – behöver även inköpare och konsumenter sätta sig in i hur branschen faktiskt fungerar. Ställ frågor och krav för att få en bild av hur ett klädmärke kan påverka hållbarheten i hela värdekedjan. Var inte nöjd med alltför enkla förklaringsmodeller eller märkningar utan verifiering.

Men störst ansvar vilar förstås på oss i branschen. Visst är det naivt att tro att varje klädföretag ska äga all sin produktion. Men det är inte naivt att alla ska se över hur de bättre kan påverka hållbarheten i hela leverantörsledet. Det borde vara hygien.

Vi är övertygade om att de företag som vågar ta ett helhjärtat ägaransvar och möta de tuffaste hållbarhetsmärkningarnas krav kommer få stora affärsfördelar. En välmående planet med välmående människor är helt enkelt bra business.

Amanda Düsing, styrelseordförande Blåkläder

Ann Carlsson, hållbarhetschef Blåkläder

[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

[the_ad_placement id="bottom-panorama-banner-nr-03"]
[the_ad_placement id="shortcode"]

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.

Blåkläder