ANNONS
”Hållbarhet måste vara en del av företagets DNA”

”Hållbarhet måste vara en del av företagets DNA”

annons
ANNONS

Som hållbarhetschef på JM jobbar Per Löfgren för att koncernen ska ta rygg på de globala hållbarhetsmålen och göra hållbarhet till en lönsam och långsiktig affär.

Text Anneli Hidalgo Foto Jenny Öhman

Det är tidig fredagsmorgon. Januarimörkret ligger kvar utanför JM:s huvudkontor och showroom i Frösunda som en tjock, gråsvart filt. Tjajkovskijs omisskännliga melodi, inledningen till Svansjöns andra akt, ljuder från TV:n. Den spelar upp en reklam om bolagets nya satsning på att Svanenmärka alla egna bostäder. I filmen ser vi hållbarhetschef Per Löfgren sätta upp ett svanhuvud i tyg på väggen i ett ombonat rum, alltmedan han berättar om miljökraven som Svanenmärkta hus lever upp till. En minut senare kliver Per Löfgren in genom dörren redo för dagens intervju. Han är klädd i svart kavaj, mörkblå jeans och en ljusblå skjorta som matchar de isblå ögonen och det lätt gråsprängda håret. Vi slår oss ner med varsin kopp kaffe ett av de ljusa konferensrummen på andra våningen.

När Per Löfgren tillträdde tjänsten för fem år sedan var hållbarhet fortfarande inte etablerat som begrepp på företaget, berättar han. JM hade arbetat strukturerat och omfattande med miljö i två-tre decennier men de frågor som numera innefattas i konceptet hållbarhet var inte implementerade i koncernens interna arbete. Den första arbetsuppgiften blev därför att försöka definiera hållbarhet och strukturera upp verksamheten kring detta nya nyckelord.

Interna och externa krav

En aspekt handlar om lönsamhet och affärskritiska värden. För att få en markanvisning måste man som byggentreprenör numera jobba med hållbarhet. Att arbeta med hållbarhetsfrågorna innebär även att bygga upp varumärket för att stärka konkurrenskraften. Men en central del handlar om intressentperspektivet. Hållbarhet handlar numera lika mycket om att hantera olika intressegrupper runt företaget i form av till exempel leverantörer, kommuner, samhället i stort. Intressenterna ser också att företag har ett större ansvar än tidigare. Det begränsas inte bara till vad som sker innanför grindarna utan även mot samhället.

– Hur ser förväntningarna och kraven ut utifrån? Det är något som driver vårt hållbarhetsarbete och har även bidragit till att bredda hållbarhet på det interna planet. Vi måste arbeta med viktiga delar i organisationen, till exempel hur vi skapar bra förutsättningar för våra medarbetare, säger Per Löfgren.

För att förankra hållbarhetsarbetet i hela företaget skapade han en styrgrupp där alla koncernstabchefer ingår och delegerade olika delar av hållbarhetsarbetet till dem. Fem år senare är hållbarhet en central del av affärsverksamheten inom koncernen.

Fågelskådning en ledstjärna genom livet

Att Per Löfgren justerar prydnadssvanar i företagets reklamfilm speglar mer än ett sätt att nå ut med JMs hållbarhetsarbete. Ironiskt nog är det hans livslånga intresse för fåglar som har legat till grund hans miljöengagemang. Hans farfar hade en passion för fågelskådning. Den smittade av sig på Per och storebrodern som i tidig ålder lät sig helt upptas av deras nyupptäckta fascination för fågellivet. Fågelskådningen blev med tiden ett sätt att vistas i naturen och att också lära sig mer om växter och ekosystem.

Intresset för vetenskap och biologi ledde honom in på den akademiska banan. Per bestämde sig för att bli ekolog med syfte att satsa på en akademisk karriär. Men efter en tid ändrade han riktning och styrde om till en yrkesbana inom näringslivet istället. Under sista året på utbildningen gjorde han en del arbeten kopplade till byggbranschen. När det dök upp en vakant tjänst på JM med fokus på miljö tog han chansen.

Att jobba med miljöfrågan i byggbranschen under slutet på 1990-talet innebar dock ibland att arbeta i motvind. Många gånger behövde han motivera varför företaget skulle arbeta med miljö och en del chefer, som han fick i uppdrag att utbilda, gav honom nobben. 20 år senare, när Per Löfgren kom tillbaka för andra gången på JM i rollen som hållbarhetschef upptäckte han en stor attitydförändring.

– Nu rycker alla i en för att få hjälp. Det är också helt andra krav från kommuner och kunder på att vi ska redogöra för hur vi arbetar inom hållbarhet.

Samhällsbyggare på 1960-talet

JM beskriver sig idag som Sveriges största projektutvecklare av bostäder, med en omsättning på 17 miljarder kronor, 2500 anställda och en årsproduktion på ca 3800 bostäder (2017 års siffror). Koncernens position som bostadsbyggare tog sin början för sjuttio år sedan. 1945 bildades John Mattson Byggnads AB av byggmästare John Mattsson. De kommande två decennierna innebar en expansiv period för bolaget som byggde bostäder i massproduktion i flera av Stockholms förortskommuner. I mitten av 1960-talet blev JM ett av de största byggbolagen i Sverige och affärsverksamheten växte.

Men för John Mattson var det även viktigt att ta en aktiv roll i samhällsförvandlingen. Han blev en av de ledande aktörerna i utformningen av Stockholm under 1960- och 1970-talet. Visionen om ett folkhemsområde med bostäder, närcentrum och skola resulterade bland annat i uppbyggnaden av Lidingöstadsdelen Larsberg. Det visionära arbetet kring samhällsbyggandet fortsätter att föras vidare, menar Per Löfgren.

– Som den största bostadsbyggaren i Sverige har vi ett stort inflytande. JM är verksam i många tillväxtkommuner i landet och arbetar i nära samverkan med kommunerna. Även om vi under senare år har fokuserat på enskilda projekt, jobbar vi nu i utökande grad med stadsutveckling och att utveckla hela områden.

Idag agerar företaget såväl byggherre som byggentreprenör, något som är till stor fördel. Som byggherre står JM längst upp i ledet och kan också agera kravställare.

– Det ger oss en möjlighet att påverka och styra jämfört med många av våra konkurrenter. Samtidigt innebär det ett ansvar, vi kan inte skylla på någon annan om det inte har gjorts tillräckligt.

Prisas för hållbarhetsredovisning

Hösten 2018 stod bjöd Sveriges Byggindustrier in till ett frukostseminarium om vikten av att hållbarhetsrapportera. Utgångspunkten var det nya lagkravet om hållbarhetsrapportering. Från räkenskapsåret 2017 är alla större företag skyldiga att hållbarhetsrapportera. Syftet med seminariet var att, utifrån hållbarhetsredovisningen, belysa sambanden mellan hållbarhet och lönsamhet.

Det delades också ut ett nytt hållbarhetspris för att uppmärksamma företag som genomfört särskilt bra hållbarhetsredovisningar. I kategorin större företag utsågs JM till vinnare, för bolagets arbete med tydliga mål kring hållbarhet och företagets redogörelse för hur de rör sig mot målet. JM har jobbat med hållbarhetsrapportering sedan många år tillbaka, berättar Per Löfgren. De använder sig av riktlinjer från GRI, Global Reporting Initiative, för målsättning och redovisning av hur de rör sig mot målen, till exempel bolagets nya mål att ¬halvera sitt avfall senast 2021.

Under seminariet nämndes även områden som företag behövde arbeta mer med. Frågor som rör mänskliga rättigheter och antikorruption och även risker överlag beskrevs som svagare områden i hållbarhetsredovisningarna. Arbete med mänskliga rättigheter och antikorruption i leverantörs- och entreprenörskedjor är ett område som är svårt att hantera och som är under utveckling, menar Per Löfgren. En stor utmaning ligger i att utveckla effektiva rutiner och verktyg för uppföljning och kontroll som har en rimlig omfattning och samtidigt en reell påverkan.

– Något som jag ser stort värde i att förbättras är ett mer samordnat och systematiskt arbete inom företaget med riskanalyser där risker och möjligheter inom hållbarhet hanteras som en del av övriga affärsrisker. Vi har precis påbörjat ett arbete med att identifiera och hantera klimatrelaterade finansiella risker för verksamheten.

En förutsättning för ett effektivt hållbarhetsarbete är att det som görs kan mätas och utvärderas, framhåller han.

– Det handlar om att medvetandegöra viktiga frågor, att visa dess värde för verksamheten och att visa att förändringen går i rätt riktning. I spåren av den snabba digitaliseringen i samhället, möjliggörs bättre mätning och analys av data. På JM pågår mycket arbete med att digitalisera nyckeltalsuppföljning och att utveckla nya verktyg för att ge byggarbetsplatserna snabbare och bättre uppföljning på sitt arbete inom exempelvis avfallshanteringen.

Vikten av transparens

Under seminariet lyfte Per Löfgren också fram vikten av transparens, ett krav som vuxit fram i takt med en allt mer globaliserad och digitaliserad värld. Att få fram information om till exempel leverantörskedjor är heller inte någon större utmaning jämfört med tidigare. Det finns också ett informationsbehov i samhället om företagen idag. Utifrån den kontexten blir det allt viktigare för företag att själva vara transparenta, för att bibehålla tillit och fortsätta göra framgångsrika affärer.

– Transparens är ett viktigt verktyg för att visa på hur vi tar ansvar, säger Per Löfgren. Det handlar om hur vi betalar skatt, hanterar våra medarbetare och arbetar i leverantörskedjor men även vad gäller vår roll i att lösa samhällsutmaningar. Jag ser detta som en naturlig del av vårt hållbarhetsarbete och varumärke. Hållbarhet behöver helt enkelt vara en del av företagets DNA.

Att kommunicera hållbarhet

När det gäller stora bolags hållbarhetsarbete är det dock i vissa fall mer prat än verkstad. Det visar den senaste rapporten ”Walking the talk?” från Mistra Center for Sustainable Markets. Forskningscentret vid Handelshögskolan undersöker återkommande huruvida företagen på Stockholmsbörsens Large Cap-lista håller vad de lovar när det gäller kommunikationen kring hållbarhet. Kommunikationen betygsätts på olika punkter vad gäller ambitioner och målsättningar (”talk”) och hur målen följs upp och genomförs (”walk”). För många blir det ”more talk than walk” och byggbranschen är inget undantag. Rapporten visar på ett antal byggbolag som hamnar i kategorin talking low-performers.

Även JM är med i granskningen men de rankas däremot som en talking walker, de både genomför och kommunicerar. Just kommunikationen är något som har vuxit fram på senare år, berättar Per Löfgren.

– Vi arbetar strukturerat och har varit väldigt noga med att ha på fötterna innan vi förmedlar det. På JM har vi faktiskt nästan aldrig pratat om det vi gör, det är något som präglar hela vår företagskultur. Det har jag velat ändra på, vi behöver kommunicera mer kring det hållbarhetsarbete vi genomför.

Hållbarhetskommunikation är ett snårigt område, med risk för att det går över till greenwashing. Men de som inte förmedlar kring hållbarhetsarbetet är lika illa ute, menar Per Löfgren. Hållbarhetsarbetet riskerar att bli innehållslöst och allmänheten kan förlora tilliten till företaget. Det underminerar också drivkraften för att jobba med hållbarhet.

– Om intressenterna inte känner till vad vi gör får vi inte ut marknadsvärdet av det. Det kan undergräva hållbarhetsarbetet internt på lång sikt och kan i sin tur leda till att de anställda inte tycker att det här med hållbarhet är så viktigt.

Lade grunden till BASTA

Arbetet som hållbarhetschef innebär till viss del att ansvara för avdelningen Miljö och Hållbarhet, men en stor del av jobbet handlar också om att koordinera koncernens alla hållbarhetsfrågor på ett bredare plan. Samtidigt kan det vara knepigt att hantera hållbarhetsbegreppets splittrade frågor. Där kommer byggbranschens möjlighet och förmåga att samverka in som en styrka.

– Med så många olika aktörer finns det stort behov av att samarbeta för att hitta lösningar tillsammans. Aktörerna är både konkurrenter och beroende av varandra för att få till byggprojekt och sammanstråla kring branschfrågor som möjliggör det egna arbetet. Den här dynamiken tycker jag är intressant och det har också varit väldigt roligt att arbeta tillsammans med övriga i branschen.

Per Löfgren var själv med och utvecklade systemet för en av de viktigaste branschfrågorna i slutet på 1990-talet då hanteringen av materialvalsfrågan var ett huvudbry. Varje enskild aktör ägnade sig åt ett krävande och komplext arbete med att kontakta leverantörer, bygga upp databaser, tolka produkternas kemiska innehåll och sammanställa listor på material. Tillsammans med andra branschaktörer, däribland NCC, Peab och Skanska, bildade tog JM initiativet till ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprojekt som utmynnade i Basta-systemet, idag ett av de tre största systemen på marknaden för miljöbedömning av byggvaror.

– Det här är ett tydligt exempel på hur branschen, genom att gå samman, hittade ett system som löste ett stort problem för hela branschen och det enskilda företagets arbetsprocesser, säger Per.

Utanför fönstret börjar det ljusna. Himlen har gått över i en lätt grå nyans som går ton i ton med betongfasaderna som utgör järvastadsdelens silhuett. Utbildningen till ekolog tog honom inte på den akademiska yrkesbana som han hade tänkt från början. Men kunskaperna har varit till stor hjälp under karriären. Engagemanget för naturen har också hela tiden legat till grund för hans drivkraft. För Per handlar det om möjligheten att påverka och bidra till förändring.

– Min ekologiska bakgrund har gett mig ett grundperspektiv som jag har nytta av för att förstå hur natur och samhälle hänger ihop. Här får jag möjlighet att påverka och göra något mer handlingskraftigt än om jag hade fortsatt på den akademiska banan. Att arbeta med miljöfrågor är ju också ett sätt att rädda den natur som jag är intresserad av.

Ibland blir han mörkrädd när han tänker på vad klimatförändringarna kan leda till och det allmänna världsläget med Trump och Putin. Det kan lätt bli lite pessimistiskt och kännas som att man jobbar i motvind, säger han och skrattar.

– Men då försöker jag ta ner det till det jobb jag gör och hur jag kan påverka andra. Samhället står inför stora utmaningar och JM är en liten del i det. Men det är samtidigt ett otroligt värdestyrt område som har en inverkan på både miljö och människors liv. Det är kombinationen av arbetet som jag gillar och som driver mig.

Fakta
Per Löfgren

Född: 17 februari 1972.
Familj: Fru och två barn.
Bor: I hyreslägenhet i Vasastan
Utbildning: Utbildad ekolog med en examina i växtekologi, och i det tvärvetenskapliga området miljöledning och miljöarbete i företag.
Karriär: Efter studierna jobbade Per på JM en första vända 1999-2004 med miljö- och kvalitetsfrågor. Därefter arbetade han med verksamhetsutveckling på konsultföretaget Vega i sex år, följt av IVL Svenska Miljöinstitutet. 2010 blev han VD för IVL:s dotterbolag BASTAonline. Sedan 2014 är Per hållbarhetschef på JM.
På nattygsbordet: Kapitalet i det tjugoförsta århundradet av Thomas Piketty
Reser helst till: Södra Öland på senhösten
Äter gärna: Med goda vänner som gör mig glad
Förebild: Starstrucked av Greta Thunberg
Motto: Våga

3 x Ledarskap

Vad kännetecknar ett gott ledarskap?

– Ett gott ledarskap behöver kunna hantera flera olika roller parallellt och låta det präglas av transparens, öppenhet, acceptans och ärlighet. Ett sådant ledarskap har förmågan att inte bara hantera nya förväntningar och förutsättningar som snabbt gör intåg i näringslivet. Det är ett ledarskap som drar nytta av förändringen av värderingar i omvärlden och som skapar nya möjligheter till att nyttja den mänskliga kraften och potentialen i riktning gentemot företagens visioner och affärsmål.

Hur skulle du beskriva ditt eget ledarskap?

– Mina fyra nyckelord i mitt ledarskap är inspirera, utmana, delegera och bekräfta.

Vad tror du är nyckeln till att bli en bra hållbarhetschef?

– En kombination av genuint samhällsengagemang samt vilja, tålamod och mod att driva förändring.

 

 

Fotnot: Efter att denna intervju skrevs har Per Löfgren lämnat JM och är numera hållbarhetschef på Tyréns.

ANNONS
Annons

Relaterade artiklar

Annons

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.