Strateg med energi att lösa klimatkrisens utmaningar

Foto: Anders G Warne

Strateg med energi att lösa klimatkrisens utmaningar

ANNONS

Annons

Redan som gymnasieelev på naturprogrammet var Mari-Louise Persson intresserad av klimatfrågan. Nu är hon Riksbyggens energistrateg och jobbar enträget för att nå hållbarhetsmålen, ett arbete som numera applåderas av i princip alla.

– Idag är det är mycket vanligare att medarbetare frågar ”hur borde vi tänka” än det var för 10 år sedan. Och det är helt klart roligare när folk drar i mig än att jag själv ska komma och ”tjata”, säger hon.

Vi är i Uppsala, cyklarnas stad, och Mari-Louise Persson har självklart cyklat till kontoret. När hon behöver kontorsjobba i pandemitider väljer hon Uppsalakontoret framför sin vanliga arbetsplats i Stockholm. Hållbart Byggandes fotograf tar upp henne för plåtning på ett tak där Riksbyggen nyligen hjälpt bostadsrättsföreningen att sätta upp solceller och där är hon avslappnat o-fåfäng.

– Vinden hjälper mig att fixa frisyren, säger hon.

För det blåser förstås upp, som oftast i Uppsala.

Energiintresset börjar

Mari-Louise Persson hittade nyligen sitt examensjobb från gymnasiet. I arbetet som skrevs i början av nittiotalet redogjorde hon klart och tydligt för klimatutmaningen.

– Egentligen är det ganska tragiskt för i mitt arbete står redan allt det vi jobbar med nu. Men trots att jag intresserade mig för frågan redan då är det nog först de senaste åren jag, liksom så många andra har börjat förstå hur illa det är ställt, säger hon.

Mari-Louise är född och uppvuxen i Sveg i Härjedalen. Där kom hon i kontakt med energifrågor via sommarjobbet på torvbrikettsfabriken och solpanelerna i sommarstugan.

– Jag har alltid tyckt att energifrågor var spännande och var bra på matte och fysik. Så det föll sig naturligt att jag läste natur på gymnasiet och sedan civilingenjör, teknisk fysik.

Examensjobbet kom att handla om solvärmesystem, som var hett på den tiden.

– Min handledare Björn Karlsson sa att det är solvärme man skulle satsa på och trodde aldrig att solel skulle slå. Där hade han fel, och numera jobbar han i stället som professor med fokus på solceller för el, säger Mari-Louise.

Men examensarbetet gödde Mari-Louises energiintresse och nu fanns det bara en väg att gå. Efter en tvärvetenskaplig forskarskola fick hon drömjobbet som energiexpert på Boverket där hon var med och införde de fortfarande aktuella energideklarationerna. Sen blev hon energi- och klimatrådgivare på Uppsala kommun, förutom en tjänstledighet för att ta fram det första förslaget på nära noll-energikrav på nyproduktion på Boverket. Men hon drömde alltid om att jobba mer ute ”i verkligheten” och när Riksbyggen sökte en energistrateg 2015 uppenbarade sig den möjligheten.

Mari-Louise sägs ha mycket energi. Den tar hon från kollegor och vänner och sin dotter. ”Jag är nyfiken på mycket och gillar att se saker ur olika perspektiv. Sen har jag såklart mina dippar också och då brukar jag spela lite teater eller krypa ner i soffan med kissen och bara vara.” Foto: Anders G Warne

Bevakar och föreläser

Men vad gör då en energistrateg på dagarna egentligen? Enkelt sagt kan man säga att Mari-Louise är kvinnan som kan detaljerna om det som många bara har en vagare uppfattning om. Det är henne kollegorna ringer till när de vill göra en ny åtgärd.

– De ringer frågar om regelverk, om solcellsstödet och bidrag för laddstolpar och så vidare, säger Mari-Louise.

För att ha alla svaren krävs det att Mari-Louise ägnar en stor del av sina dagar åt att läsa på och samverka med andra organisationer, hon läser mängder av remisser och skriver remissvar.

– Just nu bevakar jag EU-taxonomin där EU sätter upp krav för vad ska gälla för grön investering. Det kan komma att påverka framtida lånemöjligheter för våra bostadsrättsföreningar när de ska genomföra renoveringar, säger hon.

Att föreläsa för medarbetare och andra är och har alltid varit en stor del av hennes uppdrag. Och nu är intresset rekordstort för hållbarhet.

– Jag tror det beror dels på Parisavtalet, som leder till EU-taxonomin och att pengarna styr oss mot hållbarhet. Men det beror också på kunderna som börjar förstå allvaret och därför efterfrågar produkter som gör mindre skada på vår planet.

Förra året fick Mari-Louise Persson Egil Öfverholms-pris, ett hederspris för energieffektivisering. ”Det är lite extra kul att priset uppmärksammar arbete med energieffektivisering, vilket ju är ett ständigt pågående arbete som är oerhört viktigt utan att det syns så mycket. Svårt att visualisera något som inte längre finns,” säger hon. Foto: Anders G Warne

Ett engagerat bolag

Riksbyggen ses av många som förebilder gällande hållbarhetsarbete. De senaste två åren har de utsetts till fastighetsbranschens mest hållbara företag i Sustainable Brand Index B2B. De har flest miljöcertifierade byggnader enligt Miljöbyggnad, solceller har införts som standard i samtliga projekt av flerbostadshus, de har en miljöskola där boende får tips om hur de kan minska sin klimatpåverkan och har i pilotprojektet Brf Viva i Göteborg drivit på branschen genom att testa betong med mindre klimatbelastning. Genom krav vid upphandling har Riksbyggen tillsammans med branschen utvecklat betong med 30 procent mindre klimatpåverkan.

Att Riksbyggen ligger så i framkant tror Mari-Louise beror på flera faktorer.

– Delvis finns de här värderingarna naturligt i ett kooperativt företag, men sen har det också funnits vissa eldsjälar som har drivit frågorna, till exempel Charlotta Szczepanowski som var den första hållbarhetschefen som satt i företagsledningen, säger hon.

Nu jobbar inte Charlotta Szczepanowski kvar på företaget längre men hela företagsledningen brinner för hållbarhet.

– Att ledningen är engagerad gör att vi syns mer på det här området och då får vi också till oss fler engagerade människor som vill jobba hos oss, säger Mari-Louise Persson.

För Riksbyggen är det av yttersta vikt att basera sina hållbarhetsåtgärder på forskning, med målet att få in alla bra åtgärder i all verksamhet.

– Som i BRF Viva, där började vi prata med forskare: hur ska vi göra det här på ett vetenskapligt sätt? Miljöcertifierar gör vi också enligt Miljöbyggnadssystemet för att det grundar sig på vetenskap, säger hon.

Helhetsperspektiv

Att sprida kunskap om energieffektivisering är en utmaning. Många vill ha enkla lösningar som svar. Men energieffektivisering handlar alltid om att se till helhetsperspektivet. Man kan inte bara göra en enda åtgärd och tro att det är den bästa, utan måste se till fastighetens unika förutsättningar och det område där man verkar.

– Det vi borde bli bättre på är att använda underhållsplaner, planera väl och passa på att göra energirenoveringar när vi ändå ska renovera och då göra lite mer än vi hade tänkt, då skulle vi kunna komma jättelångt, säger Mari-Louise.

Just nu är solceller väldigt uppmärksammat som energiåtgärd. Mari-Louise ser också ett intresse för solceller i kombination med batterilager, även om batterilagren generellt är lite i dyraste laget ännu. Annat som trendar är uttag för att ladda elbilar och smarta styrsystem som bidrar till att optimera energianvändningen i byggnaden utifrån till exempel innetemperatur, kommande väderprognos och elprisprognos.

Att fastighetsägare vågar testa nya lösningar är en förutsättning för en hållbar utveckling, säger Mari-Louise.

– Vi får inte fastna i att vi inte vågar göra något för ”tänk om vi gör fel”. För vi kommer att fortsätta välja fel, men om vi inte provar nytt och inte provar alls kommer vi inte framåt alls.

Koppla upp

En sak Mari-Louise tror att branschen måste bli bättre på är att mäta och följa upp. Många projekt har svårt att nå beräknade effekter av de åtgärder som gjorts. Då kan det innebära att det är fel på beräkningen, men det kan också vara så att man byggt annorlunda än man beräknat, eller att man driftar huset på annat sätt än vad man borde, till exempel har högre inomhustemperatur än vad som var tanken.

– Ett sätt är att bli bättre på detta är att koppla upp husen för att kunna följa dem. Den tekniken finns redan idag, säger hon.

Här behövs det också nya affärsmodeller för att hjälpa bostadsrättsföreningar och små fastighetsägare med detta arbete.

– De ska inte behöva kunna allt själva och det kan vara svårt att förstå det långsiktiga värdet av denna typ av investeringar, säger hon. Men på lång sikt kan det leda till att vi kan nyttja våra nationella energisystem på ett effektivare sätt tillsammans.

Hopp om framtiden

Mari-Louise prisades förra året för sitt arbete med att sprida information om energifrågor. Hon beskrivs som en person med fantastisk energi att jobba för energieffektivisering. Samtidigt lever vi i en tid där många känner klimatuppgivenhet. Hon säger själv att hon försöker att inte fastna i det negativa.

– Så klart har jag bättre och sämre dagar, men jag kommer alltid tillbaka till att jag vet att vi har lösningarna och jag väljer att fokusera på dem. Jag ser helt klart en ”ketchupeffekt” gällande hållbarhetsfrågor, även om vi ännu inte gör tillräckligt, men det är mycket roligare att jobba med det här nu än för 20 år sedan, säger hon.

Foto: Anders G Warne

Mari-Louise om…

Energideklarationer
”Systemet har förbättringspotential, men det är spännande att se hur bankerna använder energideklarationerna för att möjliggöra ”gröna lån” och hur en energideklaration eller en fördjupad energiplan ofta är första steget mot energieffektivisering.”

Elbristdebatten
”Vi har inte elbrist i Sverige. Däremot har vi brist på el vid få tillfällen. Vi måste bygga ut elnäten på sikt, men i väntan på det kan vi jobba med användarna och med mer flexibla system där vi kan ”låna” el av varandra.

EU:s taxonomi
”Taxonomin kommer ge möjligheter till fördelaktigare lån för de energisnålare fastigheterna vilket skulle kunna bli en morot både för fastighetsägare och investerare. Än så länge har förslagen lutat sig tillbaka på energiklassningen för byggnader och tyvärr kan det bli ganska olyckligt då de olika länderna har valt olika sätt att klassa byggnaderna på.”

EU:s nära-noll direktiv
”Direktivet håller på att uppdateras på EU-nivå under våren. Det blir spännande att se om det blir möjligt att ställa krav på miniminivå i samband med ombyggnation. Generellt tycker jag att terminologin är lite olycklig eftersom ”nära-noll” inte innebär att en byggnad inte behöver någon energi för att ha lagom innetemperatur, ventilation och belysning.

Innovation i byggandet
”Det är klart vi behöver innovation, vi måste bli bättre på detta, men det finns risk att innovation ofta blir lite för avancerat. Jag gillar innovation som handlar om hur vi använder redan befintliga lösningar på ett smartare sätt. Vi borde jobba mer med vidareutveckling av det vi redan har.”

Klimatpåverkan från nyproduktion
”Eftersom vi effektiviserat driften av byggnader har det blivit tydligt att vi nu måste jobba med att minska energianvändningen i byggskedet. Det gäller att jobba med konstruktionen och nya metoder, som mindre klimatbelastande betong, smartare betongkonstruktioner, träbyggande och industriellt byggande.”

Fakta Mari-Louise Persson
Ålder: 46
Familj: En stor stjärnfamilj med släkt och vänner
Bor: i Uppsala
Karriär: Disputerad inom byggnaden som energisystem, energiexpert på Boverket, energi- och klimatrådgivare på Uppsala kommun och nu Riksbyggens energistrateg
Utbildning: Teknisk fysik vid Uppsala universitet
Fritidsintressen: Teater, friluftsliv och odlingslotten
Så här gör jag för att hålla humöret uppe under Covid-19-pandemin: Ringer en kollega eller vän, promenerar i naturen och äter något gott
Bästa tv-serien jag sett i år: Älska mig

 

 

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.