Ledaren som tidigt såg hållbarhetsarbetets potential

Ledaren som tidigt såg hållbarhetsarbetets potential

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

Han har röstats fram till ”branschens mäktigaste” fem gånger. Makten använde han bland annat för att driva ett framgångsrikt hållbarhetsarbete som vd på Vasakronan. Nu har Fredrik Wirdenius lämnat rampljuset för att sprida sina kunskaper till fler bolag. Men hjärtat slår fortfarande för hållbarhetsfrågan.

Foto Anders G Warne

Det är en krispigt solig dag i Sigtuna och på en söt gata med ett hus som sägs vara förlaga till kvarteren i Elsa Beskows Tant Grön Tant Brun och Tant Gredelin tar Fredrik Wirdenius emot i sin villa. På 1800-talet var huset lagom för Sigtunas lilla sjukhus. I dag är det lagom för Fredrik och hans familj. Fredrik har bott i Sigtuna hela sitt liv förutom några år på Södermalm. Det är också här han har sin kontorsbas just nu.

– Vi trivs väldigt bra i Sigtuna, det är en lantlig stad med en öppen och accepterande stämning och småstadskänsla! Går man till gymmet är en kompis oftast där, säger han.

Jobbade i Östeuropa

Fredrik Wirdenius har en lång karriär bakom sig, men listan över företag han varit anställd av är kort. Efter utbildningen fick han jobb på Skanska där han blev kvar i nästan 20 år. Han började jobba inom fastighetsförvaltning och bytte där uppdrag många gånger. De sista åren på företaget var han Business Unit President för all fastighetsverksamhet och utveckling i först Europa och sedan Norden.

– Skanska är ett bra företag med bra värderingar och de har en kultur att inte titta så mycket på personnummer, så jag fick ganska stort ansvar tidigt. Mest spännande under den här tiden var det att jobba med internationella fastighetsaktörer, jag var med och byggde upp vår verksamhet i bland annat Polen, Tjeckien och Ungern, säger han.

Hållbarhet en grundpelare

2008 rekryterades han som vd på dåvarande AP-fastigheter som då ville växa som bolag. Snart uppenbarade sig möjligheten då staten sålde ut Vasakronan.  Vasakronan och AP-fastigheter var två exakt lika stora bolag, så det blev inte ett traditionellt uppköp, utan man skulle verkligen bygga ett helt nytt bolag tillsammans. Det nya bolaget tog det mer kända namnet Vasakronan.

– Det blev en intensiv start för mig 2008–2009 att slå ihop två bolag med många likheter gällande inriktning för fastigheter och geografi, men var helt olika kulturmässigt. För min egen del var det en helt fantastisk möjlighet som fastighetsmänniska, att ha möjligheten att skapa något helt nytt med taggade medarbetare, säger Fredrik Wirdenius.

Direkt slogs det fast att hållbarhet skulle vara en grundpelare i Vasakronans affärsstrategi.

– Det var ganska tidigt, men jag kände att hållbarhet skulle vara vägen framåt. Jag gjorde en enkel analys och ställde mig frågan: Tror jag att vi kommer fokusera mindre på klimatet och klimatanpassning i framtiden? Jag kom fram till att ska man bygga en affärsmodell nu kommer hållbarhet vara avgörande, säger han.

För Fredrik var också hållbarhetsarbetet ett sätt att ”kitta” ihop personalen.

– Bolag behöver ha något som alla medarbetare kan samlas kring. Hållbarhet är en sådan sak. Lyckas man kan marknadsförare, fastighetsförvaltare och ekonomiassistenter gå igång på samma sak och känna stolthet tillsammans, säger han.

Delegerande ledarskap

Fredriks ledarstil bygger på att han alltid har haft lätt att lita på människor och inte har särskilt stort kontrollbehov.

– Jag har alltid haft lätt att lita på människor, så jag har haft ett delegerande ledarskap, jag utgår från att människor levererar det de ska utan att man måste kontrollera det, säger han.

Det var därför också en självklart att integrera hållbarhetsarbetet på alla nivåer i företaget. Alla medarbetare bör jobba med hållbarhet i allt de gör om något ska bli gjort, menar Fredrik Wirdenius.

– Jag gillar när man inte använder ordet hållbarhet, utan bara ”stoppar in hållbarhet” i allt företaget gör. Man ska inte säga ”sen har vi en hållbarhetssatsning också”. Det är bättre säga att vi har en ”satsning”. Då tror jag det här sättet att tänka sipprar ner så det blir en naturlig del i verksamheten, säger han.

Miljöcertifiering tar fart

När Fredrik började på Vasakronan ville han öka takten i certifieringsarbetet i Sverige. Tillsammans med 12 andra svenska aktörer startade han därför Swedish Green Building Council. SGBC förvaltar och hanterar det svenska certifieringssystemet och har kommit att betyda väldigt mycket för miljöcertifieringen i Sverige.

– Men då kunde jag inte föreställa mig att man ganska snart skulle börja koppla ihop certifiering och finansiering. Det är det stora som hänt de senaste åren och som kommer vara helt avgörande framåt, säger han.

I början låg Vasakronans fokus på miljöcertifiering i LEED, energieffektivisering och gröna hyresavtal där hyresgästen och Vasakronan tillsammans åtog sig att minska energianvändning och använda bra material. Men när plötsligt finanschefen började vilja vara med på alla projektmöten förändrades något. Fastigheter är extremt kapitaltungt och finansieringen är oljan i maskineriet. Nu började man tala om att gröna byggnader kunde vara en bättre ekonomisk affär.

– När finanschefen säger ”Om vi inte levererar det här huset som vi lovat då kommer vår finansiering inte gå i lås”, då blir det allvar!

Grön finansiering

Vasakronan var bland de första i Sverige att på allvar börja tala om det som kallas grön finansiering där ekvationen går ut på att de som lånar ut värderar bolag med en hållbar affärsmodell högre.

– Och det har de rätt i. Det har visat sig att företag som har en hållbar affärsmodell också över tid är mer lönsamma och har mer ordning på företaget. Det krävs ordning och reda för att kunna få grön finansiering och då är det generellt ett mer välskött bolag.

Certifierade byggnader började också ganska snart värderas högre än icke certifierade.

– Bankerna var skeptiska till att det skulle bli så, men snart såg vi att när man skulle sälja en fastighet så var bland det första man lyfte fram att en byggnad var certifierad i till exempel LEED platinum guld. Den här utvecklingen har bara fortsatt. Nu pratar EU om att ta fram branschstandarder på vad grön finansiering är, säger han.

Vasakronan var också tidiga med en grön obligation, där kapital till olika former av miljöprojekt öronmärks. Antalet utdelade gröna obligationer har sedan dess ökat exponentiellt.

Annons

– Jag hade aldrig kunnat förutse den enorma utveckling som skett på det här området, säger Fredrik Wirdenius.

Hållbart ledarskap

2019 fick Fredrik Nätverket för Hållbart Näringslivs pris för Hållbart ledarskap, ett pris som går till en chef som gjort mycket för hållbarhet, men utan att vara hållbarhetschef. Han är väldigt stolt över priset och när Hållbart Byggande träffar honom håller han som bäst på att förbereda sig för att lämna över en statyett till nästa pristagare: Joakim Levin, vd på Nudie Jeans.

– När jag fick priset var det hållbarhetsdag och galamiddag, i år blir det helt digitalt, men jag ska i alla fall vara på plats och dela ut priset, berättar han.

Att han fick priset tror han beror på hans sätt att integrera hållbarhetsarbetet på Vasakronan, men också för sin synlighet i debatten.

– Jag var inte rädd att ställa mig i paneler med bara hållbarhetschefer, trots att jag inte alltid kan lika mycket som dem, för jag var mån om att även vd:n skulle vara framme och prata om detta.

Värderingsstyrd

2019 lämnade Fredrik Wirdenius Vasakronan. Han ville hinna med en till fas i livet och tyckte det var lagom att sluta vid 58 års ålder. Många undrade hur det skulle gå att lämna händelsernas centrum. Det har gått fantastiskt bra, tycker Fredrik själv.

– Min drivkraft har aldrig varit att alltid synas och höras, utan det var något som kom mycket med vd-uppdraget på Vasakronan. För mig är den tillvaro jag har nu helt perfekt, säger han.

Dagarna fylls nu med både styrelsearbete och operativt arbete i ett antal företag. De största uppdragen är som styrelseledamot i fastighetsbolaget Kungsleden, bostadsbolaget Willhem och hotellkedjan Scandic hotels.

– Jag är väldigt värderingsstyrd och jag har bara gått in i bolag där jag känner att jag gillar det de jobbar med, och det finns en hög ambition inom hållbarhetsområdet men också där jag känner att jag kan göra nytta och bidra, säger han.

Att driva hållbarhetsarbete som styrelsemedlem är inte lika direkt. Men kan man argumentera för sin sak så går det att påverka, menar Fredrik Wirdenius.

– Det handlar om att sätta ljuset på bra saker som händer i bolaget, uppmuntra dem att skala upp det som är bra och berätta om det med medarbetarna och marknaden. Saker som inte är bra får man be dem tona ner. Det går att hjälpa till i den processen, säger han.

Fredrik arbetar också med flera mindre uppstartsbolag och mer snabbfotade verksamheter, som Byggvestas och Bonnier fastigheters joint-venturebolag HållBo och Björn Ulvaeus och Conni Jonssons 3E property, som satsar på ”entertainment, education och elderly care” och Axfasts styrelse.

– Det är viktigt att hänga med i utvecklingen, och inte vara en sådan som bara säger ”så här har vi alltid gjort”. Därför vill jag ”tanka på” nya erfarenheter i de här bolagen, säger han.

Vi påminns om att Fredrik nu har sin arbetsplats hemma när universitetsstuderande sonen som flyttat in i gårdshuset i coronatider tittar in genom dörren, och när hans lunchhungriga fru kommer hem och blir överraskad av den tillfälliga fotostudion i hallen. Hon har en butik i Sigtuna, som gått bra trots coronatider.

– Det är så många permitterade från SAS som bor här, strandpromenaden här i närheten har sällan varit så full med folk som den är nu, säger Fredrik Wirdenius.

Branschen efter pandemin

Vad corona ska göra för fastighetsbranschen i allmänhet och hållbarhetsarbetet i synnerhet tycker Fredrik Wirdenius är mycket svårt att säga. Att leda i dessa tider är sannolikt utmanande för chefer, men Fredrik är i grunden optimistiskt lagd och uppmuntrar alla att tänka framåt.

– Jag har alltid jobbat med att spå hur städer kommer se ut framåt och gör det även nu. Det är ju många saker som redan var på gång i städerna, med digitalisering och ai och förändrade köpbeteenden och dessa rörelser har förstärkts och skyndas på av corona, säger han.

Han tror inte kontoren kommer att bli färre eller coronarymligare efter pandemin, men är säker på att företagen måste se till att de har en viktigare funktion än i dag.

– Kontoren kommer utformas ännu mer som mötesplatser och ”bara sitta och jobba” kommer man göra på andra ställen, säger Fredrik Wirdenius.

Mål nära i tiden

Ökad fattigdom är inte bra för någon och utgör helt klart en risk för att hållbarhetsarbetet i branschen avtar, men att vi så snabbt ställt om för att möta corona tycker han borgar för att vi också kan ställa om samhället snabbare.

– När vi kommer ur det här tror jag ändå att vi kommer jobba annorlunda. Då kan kanske städerna skalas ner en storlek och bli platser för urban livsstil, kultur och restauranger men utan de negativa delarna med långa kommunikationer, dålig luft och trängsel, säger han.

Mycket bra arbete inom hållbarhet är på gång i Sverige och globalt, som fossilfria färdplaner, de EU-gemensamma direktiven om grön finansiering och Science based targets – ett initiativ för att få företagen att sätta vetenskapsbaserade mål. Men det är viktigt att sätta målen nära i tiden, tror Fredrik Wirdenius.

– Är målen satta till 2050 känner man inte direkt för att börja kavla upp ärmarna redan i dag. Människor måste känna att chansen ändå är ganska stor att de lever och får uppleva att de nått målet, säger han.

Fakta Fredrik Wirdenius

Född: I Stockholm 1961
Familj: Fru, tre barn
Bor: i Sigtuna
Utbildning: Civilingenjör KTH
Karriär: Ca 20 år på Skanska och ca 12 år på Vasakronan
Fritidsintressen: Träning, skidåkning, vandring. Har fritidsboende i Tänndalen och på Mallorca
Det här måste fastighetsbranschen göra för att bli mer hållbar: Våga testa ny teknik och prata om det så att folk förstår och blir inspirerade

[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.