Sverige är som bekant duktiga på export, en motor som gör att vår ekonomi ökar. Med ett samlat värde på 2 136 miljarder 2018 är det en jättemarknad. Merparten är industrivaror även om resor och andra tjänster också omsätter stora belopp. När det gäller miljöteknik är situationen en annan, med en märkbar stagnation det senaste decenniet. Ett nytt forsknings- och innovationsprogram, TERMO, vill råda bot på detta.
Text Eva Lindselius
Den långsiktiga tanken med forsknings- och innovationsprogrammet är att öka möjligheterna för företag att i större utsträckning kliva ut på den globala marknaden. Plattformen med innovationsklustren som Energimyndigheten har startat ska främja samarbetet inom värme och kyla genom ett antal områden: värmepumpande teknik och kylning, termisk energilagring och geoenergisystem, fjärrvärme och dito kyla, samverkan inom energisystemfrågor med fokus på värmemarknaden och slutligen vara en nod för svenska aktörer till Europa.
De fyra klustren är en del av Energimyndighetens satsning TERMO och består av Svensk kyl- och värmepumpsförening, Energiforsks värmekluster, Johannebergs Sciencepark CELSIUS 2.0 samt Energi, Profu.
– Innovationsklustren inom TERMO är en unik plattform för olika aktörer att tillsammans skapa hållbara framtidslösningar inom området. Den här gången vill vi ta ett större grepp på värme och kyla. Forskning kan bli nya produkter som därmed på sikt kan bli exportvaror och tjänster, säger Sofia Andersson, forskningshandläggare på Energimyndigheten.
Ny utlysning 2020
Projektet löper till och med 2021 och startade i slutet av 2017 med öppna utlysningar. I första utlysningen fick man in över sextio ansökningar, fyra gånger fler än man hade budget till. Totalt beviljades medel till tjugofyra projekt.
– Det är en oerhörd bredd på dem som är med i programmet, berättar Sofia Andersson. Här finns självklart tekniska projekt, inte minst inom köldmedier som behöver bytas ut, då de har stor påverkan på klimatet. Vi har även ett samhällsvetenskapligt projekt på Lunds Universitet, ”Walking with Energy”, som syftar till att undersöka hur medborgarna kan engageras i energifrågor. Annat intressant är ectogrid, ett koncept där byggnader med olika energibehov kopplas samman och utnyttjar varandras överskottsvärme. Under våren 2020 planeras en ny utlysning av medel och det ska bli intressant att se vilka ansökningar som kommer in.
Energiföretagen med i projektet
Energiforsk, ägt av Energiföretagen Sverige, Svenska kraftnät, Energigas Sverige och Swedegas, är ett av de företag som fått projektmedel. De har nyligen startat upp arbetet och har ambitionen att vara en plattform för kunskapsöverföring och samarbete.
– Till projektet knyter vi teknikleverantörer, energibolag och forskare. Målet är att hantera resultaten så att de kan nå marknaden och kommer vidare från forskningsstadiet, förklarar Julia Kuylenstierna, programansvarig.
Tanken finns att utöka men för närvarande gäller tre teman: prediktivt underhåll, termiska energilager och digitala energitjänster. Nyligen samlades de som ingår i projektet – Växjö energi, Tekniska verken i Linköping, E.ON med flera energibolag liksom forskare från RISE – för en heldag där erfarenheter från det första temat utbyttes i olika grupper.
– Diskussionerna handlade om generella svårigheter och möjligheter med digitalisering, vad som ska göras med datan och hur man ger vettiga beslutsunderlag baserat på den. Men det fanns också praktiska frågor. En grupp diskuterade till exempel en särskild teknik som är under utveckling för att undersöka fjärrvärmerör i marken utan att gräva upp dem. En annan fokuserade på uppkopplade system för driftsoptimering. Andra teman handlar om termiska lager och digitala energitjänster, säger Julia Kuylenstierna.
Första digitala fjärrvärmenätverket
Tanken med TERMO är att produkterna eller resultaten så småningom ska ta sig vidare ut i världen och bli till lönsam export för Sverige. En aktör som ingår i plattformen och som kommit långt i de planerna är THERMO-S, ett projekt där Jämtkraft och Uppsalaföretaget Ngenic utvecklat världens första heldigitaliserade fjärrvärmenät. Som avspark användes alpina VM i Åre i februari i år. Hittills har det gått över förväntan i projektet, menar Björn Berg, vd på Ngenic.
– Långsiktigt mål är att 85 procent av fjärrvärmekunderna ska vara uppkopplade via internet och det kommer vi att nå. Våren har handlat om att testköra och utveckla algoritmerna. Nu står vi inför en höst och vinter och kan därmed finkalibrera optimeringen. Jämtkraft sänker dessutom fjärrvärmepriserna i Åre från årsskiftet med 4 procent, även för de kunder som inte deltar i det här försöket.
Kundernas mätare är uppkopplade i realtid via en app i mobilen och det ger stora möjligheter till en långt mer effektiv drift av fjärrvärmenätet. Styrsystemet fördelar den vattenburna värmen bättre.
– Internationellt sett är det helt unikt med mätning på ett helt nät, det är vi och Jämtkraft först med. Kommersiellt kan det bli en stor produkt. I länder som Holland, Belgien och Frankrike investerar man stort i fjärrvärme för närvarande, för att inte tala om England. På tjugo år framåt bygger de nu fjärrvärme i samma storlek som vi har i Sverige. Redan nu sitter vi med intresse från Finland och offertförfrågningar från bland annat Polen och Tjeckien. Det är ingen överdrift att THERMO-S i närtid definitivt kommer ut på den globala marknaden, avslutar Björn Berg.
