DEBATT Arbetet med ekologisk hållbarhet i stadsbyggnadsprojekt och stadsplanering i en större kontext måste intensifieras. Och för att påskynda utvecklingen av byggda miljöer med tydliga och långsiktiga ekologiska kvalitéer, så måste de traditionella aktörerna i mycket större utsträckning än idag hämta kompetensutbyten från nya håll, skriver Joakim Kaminsky, delägare Kjellgren Kaminsky.
Landskapsarkitekten Mattias Gustafsson konstaterar i en debattext i tidskriften Arkitektur (6/2019) att gröna och sociala värden kommer i andra hand i allt för många stadsbyggnadsprojekt. Han menar att det verkligen är dags att också tänka flora och fauna när man tänker stadsliv. Och i det arbetet är landskapsarkitektens kompetenser ovärderliga. Men de är ofta ensamma i den kampen. Det behövs fler röster och det behövs också ett utifrånperspektiv, från yrkesgrupper som i sin dagliga verksamhet ofta är frikopplade från stadsplanering.
Alla måste nu lyfta blicken och utveckla nuvarande arbetssätt och samarbeten. Teknikkonsulter måste kompletteras med företrädare för Sveriges gröna omställningsrörelse, så som biologer, ekologer och nyckelkompetenser inom Naturskyddsföreningen.
Dessa behövs för att se projekten ur ett ekologiskt perspektiv – och då inte bara ha den byggda miljön för ögonen. De har även specialistkunskaper kring saker som biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster.
Det behövs också mer samarbete med personer som i ekonomiska termer kan påvisa samhällsnyttan i gröna initiativ och på så sätt agera hävstång för att få en samsyn hos alla inblandade – politiker, beställare, projektörer och arkitekter.
Biologisk mångfald i stadsmiljö
Det finns en stark innovationskraft i att låta olika åskådningar, traditioner och tankesätt mötas. Kjellgren Kaminsky har till exempel under lång tid arbetat med att koppla samman en bred flora av kompetenser, för att på så sätt utmana invanda tankemönster och flytta fram gränserna för hur vi ser på hållbar stadsplanering. I tankesmedjan Super Sustainable City samlade vi kompetenser inom så skilda discipliner som permakultur, trafikplanering, social hållbarhet, biodiversitet, arkitektur och stadsplanering.
En bra källa till samarbeten kan vara Naturskyddsföreningen. Deras uppdrag är att stärka människans relation till naturen, enligt devisen att det man känner till vill man också värna. Per Bengtson är biolog på Naturskyddsföreningen. Han talade vid ett frukostseminarium hos Sveriges Arkitekter i slutet av 2019. Han lyfte då frågan kring biologisk mångfald i stadsmiljö, en fråga som ofta är marginaliserad i stadsbyggnadsprojekt. Han menar att med den djupa kompetens som finns inom föreningen i dessa frågor, så kan han och andra med kort startsträcka lyfta dessa på ett effektivt sätt. På så sätt kan organisationer som Naturskyddsföreningen bli ett mycket användbart redskap för oss i vårt jobb.
Oskar Tagesson, arkitekt och en av initiativtagarna till Naturskyddsföreningens stadsplaneringsgrupp i Göteborg, pekar också på det faktum att gröna frågor idag kommer in alldeles för sent i stadsbyggnadsprojekt. Ett av gruppens mål är att motverka detta genom att öka förståelsen för de gröna initiativens betydelse. De gröna frågorna måste helt enkelt lyftas tidigare i projekten för att inte bara landa i pliktskyldig grönmålning, utan verkligen göra skillnad.
Ovärderlig kunskap
Idag avfärdas gröna initiativ inte sällan med kortsiktiga ekonomiska argument. Men Per Bengtson pekar på en rad faktorer som ger oss anledning att tänka om. Han konstaterar att utbredningen av de urbana landskapen tränger bort naturen, vilket samtidigt betyder att naturen i allt större utsträckning istället flyttar in i staden. Mer ovanliga pollinatörer hittas oftare i trädgårdsmiljöer än i jordbrukslandskap. Och ett alltför kommersialiserat och ensidigt skogsbruk driver bort många arter från deras naturliga habitat – och in i stadens gröna miljöer.
Kunskaper som dessa är ovärderliga för alla oss som arbetar med stadsbyggnad. Arkitekter behöver kunskaperna för att tänka rätt från början i projekten och beställare och projektörer behöver förstå nödvändigheten av och se värdet i att tänka grönare.
Det är vår skyldighet som samhällsbyggare att bli bättre på att bidra till att nära och inte tära på nödvändiga ekologiska resurser. Biologisk mångfald, pollinering och utrymme för rekreation är helt enkelt några av nyckelfaktorerna i framtida exploatering av urbana miljöer. Ofta i samklang med andra ekosystemtjänster som översvämningsskydd och erosionskontroll, faktorer som blir allt viktigare i takt med klimatförändringen.
Låt 2020 bli året då fler gröna kompetenser börjar ta plats på allvar i projektgrupper och kompetensbanker hos alla som arbetar med stadsbyggnad och stadsplanering.
Joakim Kaminsky,
delägare Kjellgren Kaminsky
arkitekt SAR, MSA
certifierad passivhusbyggare
